Här hos oss i Norden är blåsten det stora och
dominerande klimatproblemet. Den gör att det under stora
delar av året blir för kallt och att uppvärmningskostnaderna
ökar. Det motsatta problemet uppträder periodvis i delar av
städerna under sommaren -- det blir för varmt. När vi söker
idéer och lösningar från andra länder är det viktigt att hålla
våra speciella klimatförutsättningar i minnet. Den
viktigaste kunskapskällan är våra egna traditioner och det
sätt man sedan urminnes tider arbetat med att förbättra
närklimatet vid bostäder och odlingar.
Klimatet och den dåliga luften i staden kan påverkas i
gynnsam riktning av träd och annan växtlighet. I våra
tätorter är det tyvärr så att klimatet är onödigt påfrestande
på grund av att vegetationen inte utnyttjas tillräckligt för att
minska blåsten, utjämna temperaturen och göra luften
fuktigare och behagligare att andas. Vindskydd måste
byggas upp i flera led för att bli effektiva. Det räcker inte
med en vindskyddsplantering vid stadsgränsen -- den måste
åtföljas av planteringar inne i bebyggelsen.
Varje träd, varje allé, är ett luftreningsaggregat.
Stoftpartiklar fastnar på blad och barr, vilka fungerar som
ett renande filter. Undersökningar har konstaterat att
mängden luftburet stoft i våra städer i genomsnitt är 15
gånger högre än på landet. Ett ha granskog kan binda 52 ton
stoft och ett ha bokskog upp till 68 ton! Eftersom det mesta
spolas ner till marken vid regn kan träden sammanlagt
under ett år ta upp betydligt större mängder stoft än så.
Blad och barr ökar luftfuktigheten genom att avdunsta
vatten. För den processen förbrukas värme och
lufttemperaturen sjunker. En varm sommardag kan
temperaturen under ett träd vara flera grader svalare. Men
det är ändå skönt under trädet, därför att lövverket släpper
igenom upp till 60 procent av den värmande solstrålningen.
Lövfällande träd och buskar har också den fördelen framför
permanenta skärmar, att de reglerar ljusflödet under året.
Under den mörka årstiden försvinner skuggan nästan helt
under dem.
Vegetationen ger oss ett jämnare klimat. Den fungerar
som en naturlig luftkonditioneringsanläggning. Den svalare
och fuktigare luften sugs in i bebyggelsen, när luften där
värms upp och stiger uppåt. Den förbrukar koldioxid vid
fotosyntesen och renar luften från partiklar samt den
påverkar luftrörelserna både horisontellt och vertikalt.
Vid all planering för bebyggelse måste man på ett helt
annat sätt än tidigare ta hänsyn till det lokala klimatet och
markens naturliga förutsättningar. Vegetationen ger ofta
bättre vindskydd än andra material. I våra slättbygder eller
vid våra kuster är befintlig vegetation eller ordentliga
läplanteringar i praktiken det enda alternativet för ett
fungerande vindskydd.
En läplantering, som är tät nertill, verkar på en sträcka
upp till 10 gånger planteringens höjd. I motsats till
byggnader och plank släpper den igenom en del av vinden
och man undviker på så sätt obehagliga virvelvindar på
läsidan.
Därför bör i de lagar som berör mark- och
bostadsplanering samt miljöfrågor som klimat och
luftföroreningar särskilt påpekas vikten av ekologiskt
tänkande med träd- och buskplanteringar i olika former.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om klimat och luftkvalitet.