med anledning av prop. 1992/93 Forskning för kunskap och framsteg
I besparingssyften slår nu regeringen riktigt blinda
rallarsvingar med sin slöa lie. Allt skall skäras ner, oavsett
om resultatet i slutändan blir dyrt, ineffektivt och t.o.m.
katastrofalt. En viss form av okontrollerad nerskärning av
de statliga utgifterna drar som en farsot över och in i
regeringsbyggnaderna. Temat: Strunta i resultatet på sikt.
Huvudsaken är att vi kan visa att vi skurit ner utgifterna --
oavsett effekterna, råder i Rosenbad.
Denna iver drabbar nu SIB i Gävle.
Bakgrund
Statens institut för byggforskning inrättades i Gävle
1960. Förslaget var ett bygginstitut och ett planinstitut.
Bygginstitutet skulle forska om material och produktion,
planinstitutet om bostadsutformning och
samhällsplanering. Regering och riksdag beslöt däremot att
inrätta ett institut som sammanhållet skulle behandla hela
området planering, produktion, användning och förvaltning
av byggnader och bebyggelse.
1976 flyttades institutet till Gävle. Tillsammans med
Lantmäteriverket och Centralnämnden för fastighetsdata
lokaliserades dit tre verksamheter med en gemensam
kunskapsbas i samhällsplanering och samhällsbyggande.
Högskolan i Gävle/Sandviken har samhällsbyggande som
ett av sina profilområden och en av landets två
högskoleutbildningar i fastighetsförvaltning. Forskare vid
institutet medverkar som lärare i undervisningen, och lärare
vid högskolan forskar vid institutet. Den gemensamma
kompetensen utvecklas i ''projekt Gävle --
samhällsbyggarstaden'', tillsammans med kommun och
länsstyrelse.
Institutet har 155 anställda, 145 i Gävle. Omslutningen
budgetåret 1992/1993 beräknas bli c:a 66 miljoner kronor.
Det statliga basanslaget är c:a 52 miljoner kronor. Intäkter
från uppdrag och forskningsråd c:a 14 miljoner kronor. Av
institutets åtta forskningsavdelningar har tre väsentligen
teknisk kompetens och inriktning mot inomhusklimat,
byggnadsmaterial och energihushållning. Fem har
väsentligen samhällsvetenskaplig kompetens och
inriktningen mot bostäder, samhällsplanering och
fastighetsförvaltning. Den vetenskapliga gränsdragningen
är inte strikt. Psykologer arbetar med klimat, statistiker
med energi och vissa tekniker med förvaltning. Den
samhällsvetenskapliga och den tekniska forskningen
förbrukar i stort sett lika stor del av budgeten. Vid institutet
finns också kansli, informationsavdelning med bibliotek och
teknisk serviceenhet med data och verkstäder.
Av institutets 100 forskare har 80 akademisk
grundexamen. Av dessa har 37 forskarexamen, varav 14 har
docentkompetens. De samhällsvetenskapliga forskarna har
genomsnittligt högre akademisk kompetens och medverkar
i högre utsträckning i högskolans utbildning än de tekniska.
Vid institutet finns åtta professurer. De sex
samhällsvetenskapliga är knutna till Uppsala universitet, de
två tekniska till Tekniska högskolan i Stockholm, KTH. Två
professurer är tillsatta, i företagsekonomi och
strömningsmekanik. Två är under tillsättning, i
nationalekonomi och statistik. För att påskynda
tillsättningen av de återstående fyra, har lokala intressenter
erbjudit 2,6 miljoner kronor.
Propositionen
I propositionen föreslås att SIB upphör den 1 juli 1993.
En ny institution för bygg- och fastighetsforskning föreslås
inrättas vid KTH i Stockholm, med lokalisering i Gävle och
en omslutning motsvarande två tredjedelar av SIB:s
nuvarande. Den samhällsvetenskapliga forskningen vid SIB
i Gävle föreslås knytas till Uppsala universitet efter en
utvärdering. SIB:s professurer i nationalekonomi och
företagsekonomi ''flyttas'' enligt förslaget till den nya
institutionen vid KTH. Vid KTH i Stockholm finns idag
ingen samhällsvetenskaplig fakultet! Staten föreslås
tillskjuta viss basfinansiering till den nya institutionen på
KTH, enligt propositionen 15 miljoner kronor via
byggforskningsrådet (BFR) i Stockholm. Därutöver anvisas
ingen särskild finansiering, förutom ett förslagsanslag för bå
1993/94, Särskilda avvecklingskostnader för Statens institut
för byggnadsforskning.
Motiv
Vi ser regeringens motiv som ett yttrande av främst
byggbranschens långvariga missnöje med SIB. Grovt
uttryckt har byggindustrin varit kritisk, främst mot SIB:s
samhällsvetenskapliga del, baserat på att: den
bostadssociala forskningen har varit ointressant för
branschen, planeringsforskningen går alltför mycket i
linje med ett styrningstänkande av 1960-talsmodell, den
bostadspolitiska forskningen varit präglad av en
socialdemokratisk syn, SIB borde arbeta mer på uppdrag
i konkurrens med andra forskningsorgan.
Då SIB bildades på 1960-talet var det för att stödja ett
industrialiserat bostadsbyggande. Någon ny stor uppgift har
SIB:s ledning inte format. Den reformering av svensk bygg-
och bopolitik som pågår, kunde ha haft SIB som ledande
reformkraft. Så blev det inte.
Byggentreprenörerna har alltid haft en stol i styrelsen,
men de har frusterats av att där sakna gehör. Den privata
fastighetsägarsidan har saknat representation i styrelsen.
Byggarnas kritik är såväl saklig som ideologisk.
Konsekvenser för SIB i Gävle
Propositionens förslag om finansiering och organisation
innebär att SIB:s oberoende och självständighet försvinner.
Den statliga finansieringen är beräknat otillräcklig. För den
föreslagna institutionen vid KHT innebär
finansieringsförslaget, som det redovisas i propositionen,
att graden av uppdragsfinansiering på ett år skall öka från
22 % till 66 %, eller från 9 till 29 miljoner kronor. Bortsett
från att förslaget är orealistiskt, skulle forskningen bli helt
styrd av sektorns producenter.
Den samhällsvetenskapliga forskning, som efter
utvärdering kan knytas till Uppsala universitet, finansieras
med ett förslagsanslag ''för avveckling''. Forskare som
arbetar med bl.a. bostadsutformning, bostadsmarknad,
bostadspolitik och samhällsplanering skall, uppsagda eller
under hot om uppsägning, utredas och utvärderas för en
osäker framtid vid Uppsala universitet. Arbetsmarknaden
för kompetenta forskare är inte dålig. Kvalificerade
forskare kommer att lämna utredningen och Gävle för en
mer stimulerande och säkrare framtid.
Genomförs förslaget kommer alla väsentliga beslut om
verksamhet i Gävle att fattas på fakultets- eller
institutionsnivå vid KTH och Uppsala universitet eller på
BFR, i Stockholm eller Uppsala. Verksamheten i Gävle
kommer att sakna företrädare och förespråkare som kan
agera samlat till förmån för intressena i Gävle och
Gävleborg och med den auktoritet som krävs.
Propositionen föreslår att professurerna i
företagsekonomi och nationalekonomi flyttas från Uppsala
universitet till KTH. Dessa professurer ingår i de sex om
vilka avtal träffats mellan SIB och Uppsala universitet. De
ingår i programmet för att konsolidera
samhällsvetenskaplig urbanforskning vid SIB. Skall något
livskraftigt komma ur SIB:s samhällsvetenskapliga
forskningsknytning till Uppsala universitet, efter
utvärdering och utredning, måste dessa två professorer och
sex professurer ovillkorligen ingå.
Vårt förslag
På Näringsdepartementets uppdrag genomförde Sverker
Gustavsson en översyn av SIB. Hans förslag var att SIB
flyttades till Utbildningsdepartementet, och samlat knöts
till Uppsala universitet. Förslaget tillstyrktes av Uppsala
universitet. I sitt remissvar skissade man en obyråkratisk
lösning. SIB knöts till Uppsala universitet som en egen
enhet för temaforskning om bostäder och
samhällsplanering, i paritet med fakultet, med en egen
styrelse och föreståndare och placering i Gävle. Denna
modell bör följas, oavsett om SIB läggs ned som
självständig enhet och verksamhet och personal delas
mellan KTH och UU, eller inte.
Finansieringen måste säkras och permanenta medel
avsättas för hela budgetperioden. Även detta måste gälla
oavsett om förslaget om nedläggning och uppdelning
genomförs eller inte. Förutsättningen för att med framgång
inkorporera forskningsverksamheten vid SIB i Uppsala
universitet och/eller KTH är att tillräckliga medel finns för
verksamheten. KTH och Uppsala universitet övertar inte
ansvaret, om inte tillräckliga och särskilda medel avsätts
utöver deras ordinarie anslag. Medlen måste öronmärkas.
SIB:s anslag är drygt 52 miljoner kronor.
Den organisatoriska lösning som väljs måste garantera
att forskningsverksamheten även i framtiden bedrivs i
Gävle och därigenom bidrar till att stärka kompetensen i
regionen och utvecklingen av den lokala högskolan.
Ledning och ansvar måste ligga i Gävle, inte i Stockholm
eller Uppsala. Organisationsmodellen måste garantera ett
samarbete på lika villkor.
Riksdagen måste redan nu fatta beslut som omfattar hela
verksamheten. Att överlåta framtiden för SIB:s
samhällsvetenskapliga forskning till en ospecificerad
utredning och utvärdering kommer att leda till att
verksamheten utarmas innan beslut har fattats. Skall
verksamheten delas måste riksdagen besluta om ett nytt
institut för bostads- och urbanforskning i Gävle med
anknytning till UU. Detta bör göras enligt den modell som
Uppsala universitet har föreslagit i sitt remissvar på
näringsdepartementets översyn av SIB.
SIB:s samtliga sex samhällsvetenskapliga professurer
måste även för framtiden tillhöra den
samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet.
Endast då uppnås kvalitets- och synergieffekter. Beslutar
riksdagen, som propositionen föreslår, att flytta två av dessa
professurer till KTH rycker man undan en viktig del av
basen för samverkan mellan verksamheten i Gävle och den
vid Uppsala universitet. Förslaget att till KTH flytta
professurerna i företags- och nationalekonomi måste
avvisas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Statens institut för
byggforsknings fortsatta existens och verksamhet.
Stockholm den 15 mars 1993
Arne Jansson (nyd)
Laila Strid-Jansson (nyd)