Ta tillvara kvinnors erfarenhet vid boendeforskning
Vi väljer inte själva villkoren för vardagen. Villkoren
formas genom en rad beslut, små och stora, som påverkar
hur samhället ska förändras och utvecklas.
Vi är beroende av hur samhället är planerat och
utformat, vare sig det är kommunerna, staten eller
näringslivet som svarar för detta.
Detta gäller i hög grad kvinnor. Trots allt arbete för en
verklig jämställdhet som pågått och trots att det faktiskt
skett en försiktig utveckling i en sådan riktning, är det
fortfarande kvinnor som får vardagen att fungera. Både
genom att de tar ett stort ansvar för familjen, barnen och
grannskapet och genom att det framför allt är kvinnor som
arbetar i bostadsområdena i skolor och på dagis, på
fritidshem och i äldreomsorgen osv.
Så länge män och kvinnor lever olika men
sammantvinnade liv, så länge behövs både mäns och
kvinnors erfarenheter och kunskap i bl.a. planering,
byggande och förvaltning.
Hur ser de kvinnliga erfarenheterna ut? Vad är viktigt
för kvinnor? Och hur ska planerings- och byggprocessen
vara utformad för att kvinnor ska kunna få ett verkligt
inflytande och kvinnoerfarenheter kunna tas tillvara?
Skulle samhället se annorlunda ut om fler kvinnor kunde
vara med och påverka?
Självklart är det så! Men det måste byggas under med
kunskapsutveckling om vad som verkligen är viktigt ur
kvinnors perspektiv.
I traditionell forskning döljs kvinnors speciella
erfarenheter i ett neutralt eller t.o.m. manligt dominerat
genomsnitt eftersom man inte skiljer på synpunkter och
erfarenheter efter kön.
Under senare år har en rad kvinnliga forskare visat hur
viktigt det är att lyfta fram såväl mäns som kvinnors
synpunkter och erfarenheter.
Och resultaten från de få projekt som genomförts med
sådana utgångspunkter är tankeväckande. Några exempel:
Kontaktkommittéer med enbart kvinnor driver andra
frågor än manligt dominerade kontaktkommittéer:
Praktiska frågor kring förråd och förvaring, städning och
skötsel. Frågor om barnens miljö. Det är inte förvånande.
Anmärkningsvärt är däremot att de får mycket sämre
genomslag för sina önskemål och krav än männen.
Traditionella organisationsformer och betoning av
ekonomiska frågor som t.ex. i många
bostadsrättsföreningar, leder till att kvinnorna drar sig ur
och männen tar över. Men det finns också exempel på hur
betoning av breda verksamheter och mer lösa
organisationsformer engagerar kvinnor. Dessutom kvinnor
som i vanliga fall inte är föreningsvana men för vilka ett
lokalt engagemang är viktigt.
Kvinnliga forskare har också lyft fram nya sätt att se på
det lokala livet och hur detta kan organiseras inom ramen
för det som kallats ''det nya vardagslivet''. De har också
visat på hur viktigt det är att kunna be nära släktingar i olika
generationer om hjälp och vilken stor roll som släkten kan
spela även i dag.
De här exemplen visar att det behövs insatser på många
områden för att lyfta fram det kvinnliga perspektivet och
skapa förutsättningar för att kvinnor engagerar sig.
En viktig uppgift i detta sammanhang är att bygga upp
systematisk kunskap ur kvinnors perspektiv. Det finns en
början till svar på dessa frågor i den forskning om boende
och planering som drivs med ett kvinnoperspektiv. I dag är
byggforskningen i stor utsträckning tekniskt inriktad. Det
behövs kort och gott en större satsning på boendeforskning
i bred mening av och för kvinnor.
Riksdagen bör ge regeringen till känna vad i motionen
anförts om boendeforskning ur ett kvinnoperspektiv.
Hemställan
Med hänvisning till den anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om boendeforskning ur ett
kvinnoperspektiv.