En person som lånar för att köpa sin bostad har betalt
den summan flera gånger om innan lånet är amorterat,
genom att räntan är hög. I en inflationsekonomi med rätt
till höga skatteavdrag för räntan gick det ihop för
låntagaren. Med de onormala stegringarna på
fastighetsvärdena kunde det bli en god affär. När man sålde
fastigheten hade man fått ''betalt för att bo''. Staten får igen
det mesta på skatt i alla led: moms, byggarnas inkomstskatt,
företagsskatt o s v.
När vi nu gått över till en inflationsfri ekonomi, slår detta
system helt annorlunda och mycket ogynnsamt för de flesta
som äger sin bostad. Alltfler söker lyfta av sina betungande
lån till sparkassan JAK (Jord, arbete, kapital), som lånar ut
räntefritt till dem som sparat en tid och fortsätter spara en
tid när lånet är amorterat.
Räntefri utlåning har framtiden för sig i en sund
ekonomi. Detta är ingenting nytt i världshistorien. Höga
räntor har ansetts omoraliska och kallats ocker. Muslimska
banker arbetar i princip utan ränta.
Med nuvarande regler för bostadsbidrag tycks denna
räntefria finansieringsform missgynnas. Om man inte är
hyresgäst måste man enligt uppgift ha ränte- utgifter för
bostaden om man ska få rätt till bostadsbidrag. Samhället
missgynnar på det sättet en sund finansierings- form för dem
som äger sin bostad och gynnar en osund.
Regeringen bör se över reglerna för bostadsbidrag, så att
räntefria lån stimuleras.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag
om regler för bostadsbidrag som gynnar räntefria
bostadslån.
Stockholm den 26 januari 1993
Birgitta Hambraeus (c)
Pär Granstedt (c)