Sverige upplever nu en allvarlig ekonomisk kris. Detta
medför stora problem för samhället, företag och enskilda.
Den allvarligaste effekten är den höga arbetslösheten.
Hög arbetslöshet är en förlust för samhället men det är
framförallt en förlust för den enskilde som tvingas ut i
arbetslöshet. Det känns speciellt bittert när de ansvariga
kan dra sig tillbaka med höga pensioner eller till höga
samhällsposter.
Vänsterpartiet anser att arbetslösheten jämte
miljöproblemen är landets allvarligaste problem. Åtgärder
för att minska dessa problem är följaktligen högst
prioriterade.
Vänsterpartiet anser att budgetunderskottet inte bör
öka. Men vi menar att det inte minst rent statsfinansiellt är
viktigt att nu försöka få igång investeringar för framtiden på
bekostnad av både offentlig och privat konsumtion. De
tillgängliga finansiella resurserna ska också styras så att
sparandet inte ökar i det konjunkturläge som nu råder.
I denna motion tar vi upp förslag som ökar
nyproduktion, ombyggnation och upprustning av
fastigheter, ROT-verksamhet, VA-renoveringar, m.m.
Bostadssektorn
Regeringen anser att statens subventioner till
bostadsbyggande ska trappas ner. Detta kan Vänsterpartiet
instämma i, men inte i regeringens förslag om hur och när
det ska ske och i vilken omfattning.
Det är också självklarhet att framtida nedskärningar i
bostadssubventionerna ska spridas jämnt över hela
beståndet och även alla typer av upplåtelseformer. Detta
bör riksdagen ge regeringen till känna.
Byggande av allehanda slag bör nu stimuleras, krisen är
så akut att både konventionella och okonventionella
metoder behövs för att få fart på byggnationen. Byggandet
står för hälften av landets investeringar. Att då försämra
finansieringsmöjligheterna i dagens konjunkturläge är
inte -- milt sagt -- speciellt framsynt.
På sikt -- när konjunkturen så medger -- vill vi sänka
statens utgifter för bostadssektorn med minst 20 miljarder,
detta beskrivs närmare i vår ekonomiska partimotion.
Anledning till vår inställning är bl.a. att vi internationellt
sett har en hög bostadsstandard, t.ex. bor det bara en eller
högst två personer i hälften av alla bostäder som har fyra
eller fler rum (Prop. 1992/93:100 Bil 8). Av miljöskäl och
solidaritetsskäl bör inte den svenska
genomsnittskonsumtionen av bostadsyta öka.
Regeringen föreslår tillsammans med
Socialdemokraterna bl.a. att räntebidragen sänks med 3
miljarder för år 1994. Detta trots konjunkturläget. En viss
sänkning kan vara motiverad men att skära bort 3 miljarder
är föga anpassat till verkligheten och visar regeringens och
socialdemokratins brist på verklig vilja att motverka
arbetslösheten.
Ca 30 000 lägenheter per år bör byggas de närmaste
åren. Det är önskvärt att det under en lågkonjunktur
åtminstone inte produceras färre än så. Enligt alla
prognoser kommer bostadsbyggandet att falla drastiskt den
närmaste tiden. Regeringen bör få i uppdrag att komma
med förslag om hur bostadsproduktionen ska upprätthållas.
Regeringen trodde att omläggningen av
bostadsfinansieringssystemet skulle bidra till lägre räntor,
lägre boendekostnader, etc. Omläggningen skulle
utvärderas efter tre år. Vänsterpartiet anser att regeringen
omedelbart bör utreda och komma med förslag till nytt
bostadsfinansieringssystem som både klarar
boendekostnader och en jämn bostadsproduktion. Denna
utredning ska vara parlamentariskt sammansatt.
Själva osäkerheten i finansieringssystemet med ständigt
nya villkor bidrar starkt till fluktuationerna och problemen
inom byggsektorn. Ansvaret faller tungt på både borgerliga
och socialdemokratiska politiker som skapat kaoset inom
finansvärlden och byggsektorn. Till sist drabbas de som blir
arbetslösa och de som inte klarar sina boendekostnader.
I den översyn av bostadsfinansieringssystemet vi önskar
bör även dessa två punkter beaktas:
1. Behovet av studentbostäder och bostäder för äldre ska
kunna tillgodoses inom det nya systemet. 100 000 bostäder
kommer inom den närmaste framtiden att behövas byggas
för att möta behovet från de äldre.
2. Möjligheten av att i högre grad styra
bostadssubventionerna regionalt. Idag har vi överskott av
bostäder i vissa regioner och i andra -- främst
storstadsregionerna -- bostadsbrist. Stöd till
bostadsbyggande bör naturligtvis gå dit det behövs.
Riksdagens bostadsutskott beslöt i samband med
propositionen ''Om åtgärder för att stimulera den svenska
ekonomin'' att regeringen skulle återkomma med åtgärder
för att öka volymen på ombyggnadsverksamhet. Detta har
regeringen ännu inte gjort. Vi upprepar här kravet.
Avregleringen av byggregler inom bostadsektorn, dvs.
att byggherrar i större utsträckning får bygga lägenheterna
som de vill kan vara bra. Förmodligen skapar det dock mer
problem. Regeringen tror att det sparar pengar, det är
fortfarande endast tro. En fara finns att det går som i Norge.
Norge avreglerade. Där försämrades standarden på
lägenheterna så mycket att de blev olämpliga som bostäder
och därmed svårsålda. Samhällsekonomiskt blev det en
förlust. Norge inför nu återigen byggregler. Riksdagen bör
som sin mening ge regeringen till känna att ändringar i
byggregler inte får resultera i sämre kvalitet i bostäder.
Kommunerna måste även i framtiden få ha det
avgörande inflytandet över stadsplanering och fördelningen
av bostäder. Detta kan tillgodoses bl.a. genom att
markvillkoret och den kommunala bostadsanvisningsrätten
skall hävdas som krav för statligt stöd i bostadsfinansiering.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Det finns idag ett överskott av kontorslokaler. Det finns
också ett överskott av stora villor. Vänsterpartiet föreslår
att ''bostadiseringen'' av kontorslokaler och avknoppning
av mindre lägenheter från större villor jämställs med
nyproduktion av bostäder. Därmed är dessa typer av
ombyggnad berättigade till samma schablonbidrag som
''vanlig'' nyproduktion.
Denna typ av ''nyproduktion'' är visserligen billigare än
vanlig nyproduktion men stödet kan motiveras utifrån
hushållningsresurssynpunkt och att det finns ett stort behov
av smålägenheter.
Riksdagen bör ändra förordningen om räntebidrag till
nyoch ombyggnad så att alla permanent nytillkomma
bostäder ges samma schablonbidrag som nyproducerade
bostäder.
För att stimulera ombyggnad av äldrebostäder bör
ombyggnad av äldrebostäder under 1993 ske enligt 1992 års
ombyggnadsregler.
För att stimulera ytterligare ombyggnad under 1993 ska
ansökningar om räntebidrag som inlämnats under 1992 få
påbörjas 1993 med 1992 års regler.
Underhåll och upprustning av offentliga lokaler m.m
Det finns ett stort eftersatt behov av renovering och
byggande av offentliga lokaler. Till stor del berör detta
kommunala fastigheter men även statliga och
landstingsägda. Det handlar om skolor, daghem,
äldrebostäder, etc. Ofta är många objekt
färdigprojekterade och kan omedelbart igångsättas.
I kommunerna finns också ett stort eftersatt behov av
upprustning och modernisering av parkområden,
bostadsområdens utemiljöer, skolgårdar. Även gator och
vägar, broar, armaturer, kollektivtrafikmiljöer etc.
Slussen i Stockholm är ett bra exempel. Den passeras
varje dag av tusentals människor. Slussens miljö är starkt
sliten och skulle behöva rustas för hundratals miljoner
kronor. Ombyggnaden är nästan färdigprojekterad och
skulle kunna igångsättas omedelbart. Medel till det skulle
bl.a. kunna komma från bilavgifter.
Arbetslösa bör sysselsättas med bl.a. ovan beskrivna
projekt. Det kan vara i form av kommunala
beredskapsarbeten, finansierade via AMS-medel, och
statliga lån med goda villkor.
Vi yrkar också att det stimulansbidrag som tidigare fanns
för upprustning av offentliga lokaler återinförs (kravet
återfinns i Vänsterpartiets parti-kulturmotion).
ROT-program
Även ROT-program har riksdagens bostadsutskott
uttalat ska stimuleras. ROT-program innebär upprustning
av slitna flerfamiljsområden, företrädesvis fastigheter som
ingår i de s.k. miljonprogramområdena. Områden som
byggdes snabbt och med föga hänsyn till de boende. De
byggdes i huvudsak under 70-talet. En del områden har
renoverats men mycket återstår att göra. Regeringens
färska beslut att vägra ge bidrag till fortsatt renovering i
bland annat Haninge kommun visar regeringens oförmåga
att åtminstone ibland göra rätt.
Regeringen har inte effektuerat detta krav från
riksdagens bostadsutskott. Vänsterpartiet föreslår att
statliga garantier på ca 2 miljarder för lågräntelån ställs till
förfogande för ROT-verksamhet inriktade på bostäder. Ett
anslag på 160 miljoner kronor för räntekostnaden inrättas.
På motsvarande sätt inrättas ett lågräntelån för ROT-
verksamhet för andra slag av fastigheter -- skolor, daghem,
ålderdomshem, etc. Den statliga garantin bör vara ca 1
miljard. Ett anslag på 80 miljoner kronor för
räntekostnaden inrättas.
VA-underhåll och modernisering
I många kommuner finns VA-system som till största del
är från 60-talet eller tidigare. Frånsett de ekonomiska
skador som vållas av dessa gamla trasiga, läckande system
bidrar de till att reningsverken inte fungerar
tillfredsställande. Även vattenverken drabbas på
motsvarande sätt.
Frånsett upprustning av befintliga system måste
nybyggnation och modernisering av VA-system och
dagvattenavlopp innebära att nya system byggs och att
dessa system blir slutna. I längden kan inte avloppen
utmynna i haven eller avloppsresterna lagras på en deponi.
För upprustning av VA-näten bör kommunerna -- på
samma sätt som för upprustning av fastigheter m.m. --
erbjudas statliga lågräntelån. Den statliga garantin för lånet
beräknas till ca 0,5 miljarder. Ett anslag på 40 miljoner för
räntekostnaden inrättas.
Investeringar inom Televerket
Inom televerkskoncernen kan byggprojekt som t.ex.
ombyggnad av äldre stationer påskyndas. För
modernisering och kapacitetshöjande åtgärder har
Televerket ett investeringsprogram på ca 9 miljarder/år.
Trots att ökningen av teletrafiken har gått ner krävs en
fortsatt utbyggnad och modernisering av näten.
För modernisering av äldre stationer, ombyggnad av nät,
m.m föreslår vi att 250 miljoner kronor anslås. Televerket
kan för sin internutbildning få medel ur anslaget för
kompetensutveckling genom avdrag för arbetsgivaravgift.
Kultur
Till upprustning av kulturlokaler, vård av vårt kulturarv,
konstnärlig utsmyckning, m.m föreslår Vänsterpartiet
ytterligare medel. Våra konkreta krav återfinns i vår
partimotion om kultur.
Övrigt
Vänsterpartiet kommer i andra motioner att redovisa
omfattande förslag på andra typer av investeringar vilkas
mål är ett bärkraftigt samhälle -- bärkraftigt både
ekonomiskt och ekologiskt. Det gäller
infrastruktursatsningar, omställningen av energisektorn,
utbildningsinsatser, miljösatsningar.
Vi vill speciellt framhålla förslagen till
miljöinvesteringer som minskar både budgetunderskott och
landets miljöskuld. Under våren kommer dessa förslag att
kompletteras med anledning av propositioner om bl.a.
kretsloppssamhället och ytterligare aviserade
infrastruktursatsningar.
Inte minst det framtida -- och helt nödvändiga --
kretsloppssamhället med ökad återvinning, avfallssortering
etc. kommer att generera arbetstillfällen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att besparingar inom
bostadssektorn skall fördelas på hela bostadsbeståndet och
alla typer av upplåtelseformer,
2. att riksdagen begär förslag från regeringen om att
upprätthålla nyproduktionen av bostäder under åren 1993
och 1994,
3. att riksdagen hos regeringen begär att en
parlamentarisk utredning tillsätts med uppgift att föreslå ett
långsiktigt bostadsfinansieringssystem med beaktande av
vad i motionen anförts,
4. att riksdagen begär förslag från regeringen för att öka
ombyggnadsverksamheten,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ändrade byggregler inte får
medföra att kvaliteten på bostäder försämras,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att markvillkoret och den
kommunala bostadsanvisningsrätten skall hävdas som krav
för statligt stöd i bostadsfinansiering,
7. att riksdagen beslutar att ändra förordningen om
räntebidrag till ny- och ombyggnad så att alla permanent
nytillkomna bostäder ges samma schablonbidrag som
nyproducerade bostäder,
8. att riksdagen beslutar att ombyggnad av äldrebostäder
under 1993 bör ske efter 1992 års ombyggnadsregler,
9. att riksdagen beslutar att ansökningar om räntebidrag
för ombyggnad som inlämnats under 1992 skall få påbörjas
1993 med 1992 års regler,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kommunala beredskapsarbeten
finansierade via AMS-medel och statliga lån med goda
villkor,1
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ROT-program,
12. att riksdagen för budgetåret 1993/94 anvisar
280 000 000 kr till räntekostnad för statliga garantier på
3 500 000 000 kr för lågräntelån till olika former av ROT-
verksamhet,
13. att riksdagen till Televerket anslår 250 000 000 kr för
budgetåret 1993/94 utöver regeringens förslag enligt vad i
motionen anförts. 2
Stockholm den 24 januari 1993
Eva Zetterberg (v)
Hans Andersson (v)
Lars Bäckström (v)
Berith Eriksson (v)
Johan Lönnroth (v)
Rolf L Nilson (v)
Björn Samuelson (v)
1 Yrkande 10 hänvisat till AU.
2Yrkande 13 hänvisat till TU.