Statligt stöd för byggande av allmänna samlingslokaler
Allmänna samlingslokaler är en mycket viktig tillgång
för samhällslivet och för att ge reellt innehåll åt de
demokratiska fri- och rättigheterna. Genom att det finns
allmänna samlingslokaler kan föreningslivet ges möjlighet
att verka på lika och skäliga villkor i ändamålsenliga lokaler.
Tillgången till allmänna samlingslokaler är också en viktig
förutsättning för att ett brett och mångsidigt kulturliv skall
finnas i hela landet.
Det finns nära 2 300 geografiskt väl spridda anläggningar
med allmänna samlingslokaler, som tillhör någon av de
samlingslokalägande riksorganisationerna Bygdegårdarnas
Riksförbund, Riksföreningen Våra Gårdar, Folkparkerna
och Folkets Hus Riksorganisation. Sammanlagt genomförs
över en miljon verksamhetstillfällen under ett vanligt år.
Det stora antalet verksamheter lockar årligen till över 50
miljoner besök.
Behovet av samlingslokalanläggningar är långt ifrån
tillgodosett. Detta visar bl.a. kösituationen hos Boverkets
samlingslokaldelegation, där det vid årsskiftet 1992/93 fanns
135 inneliggande ansökningar om statsbidrag till bl.a. ny-
och ombyggnad. Ansökningarnas byggvärde uppskattas till
drygt en miljard kronor. Den av Boverket i fjol gjorda
kartläggningen av effekterna av det statliga stödet till
allmänna samlingslokaler visar även att behovet av
upprustning är stort i omkring en tredjedel av lokalerna.
Omkring 60 procent av samlingslokalanläggningarna
behöver också handikappanpassas enligt nämnda
kartläggning av Boverket. Principiellt bör allmänna
samlingslokaler vara tillgängliga för alla. Därför lämnar
staten bidrag för handikappanpassning med högst 165 000
kronor för enskilt objekt. Summan är enligt vår mening allt
för låg för att stimulera till ökade insatser för bättre
tillgänglighet, varför bidragstaket bör höjas till 250 000
kronor.
Byggsektorn tillhör de branscher som drabbas hårdast
vid en konjunkturnedgång. Den nu rådande djupa
lågkonjunkturen är inget undantag, och arbetslösheten
inom byggnadsindustrin och byggmaterialföretagen har
ökat markant till mycket höga nivåer. Enligt regeringens
preliminära nationalbudget (prop. 1992/93:100 bil. 1:1) är
heller ingen ljusning i sikte i fråga om de samlade
byggnadsverksamheterna. För såväl 1993 som 1994
beräknas t.ex. byggnadsinvesteringarna falla med inte
mindre än 15,5 respektive 10,2 procent. Till en del dämpas
tillbakagången av en viss ökning inom ROT-sektorn, men
nedgången inom byggnadsverksamheterna blir likväl
mycket kraftig.
Både den förra och den nuvarande regeringen har
vidtagit en del åtgärder för att vända utvecklingen inom
byggsektorn. Bland annat har statlig byggverksamhet
tidigarelagts. Hit hör också riksdagens extra anvisningar
med sammanlagt 80 miljoner kronor till företrädesvis
mindre byggprojekt hos anläggningar med allmänna
samlingslokaler för år 1992/93.
Försöksverksamheten med arbetslivsutveckling från 1
januari 1993 är ytterligare ett led i strävandena att stimulera
sysselsättningen. Tanken med verksamheten är bl.a. att
arbetslösa skall kunna fullgöra uppgifter, som annars inte
blir genomförda, med utbildningsbidrag motsvarande a-
kasseersättningen. Vi förutsätter att folkrörelseanknutna
verksamheter, t.ex. inom lokala samlingslokalföreningar,
ses som en positiv tillgång i den lokala behandlingen av
försöksverksamheten.
Dessa åtgärder har emellertid inte varit tillräckliga. Den
samlade byggnadsverksamheten har fortsatt att gå tillbaka.
Omkring tre fjärdedelar av byggnadsföretagen räknar enligt
konjunkturinstitutet med fortsatt minskad byggnadsvolym
under 1993 med åtföljande personalminskningar i lika
många företag. Byggnadsarbetareförbundet räknar med att
arbetslösheten bland förbundets medlemmar skall stiga till
ca 30 procent under 1993.
I rådande mycket allvarliga konjunktursituation får inga
sysselsättningsmöjligheter lämnas oprövade. Nybyggande
som upprustning av allmänna samlingslokaler är
sysselsättningsintensiva verksamheter. Försiktigt bedömt
motsvarar de nämnda 135 samlingslokalprojekten omkring
800 årsarbeten. Varje byggnadsarbetare genererar
erfarenhetsmässigt dessutom ytterligare tre årsarbeten för
t.ex. byggmaterialindustrin, konsulter, arkitekter,
transportföretag m.fl. varför projekten ger ca 3 200
årsarbeten.
De fyra samlingslokalägande riksorganisationerna har
gemensamt undersökt under 1992 vad det skulle betyda
samhällsekonomiskt om staten ökar ramen för byggstödet
för att få bort Boverkets kö med drygt 135 projekt. Följer
man gällande regler för stöd till allmänna samlingslokaler
får samhället, stat och kommun, satsa ca 88 500 kronor för
att ge sysselsättning åt en arbetslös byggnadsarbetare. Utan
sysselsättning kostar den arbetslöse byggnadsarbetaren ca
144 000 kronor om året i arbetslöshetsunderstöd.
Samhället tjänar således enligt denna undersökning
betydande belopp för varje byggnadsarbetare som bygger
samlingslokaler i stället för att gå arbetslös. Samtidigt
tillgodoses även ett väsentligt samhällsbehov av att få
tillgång till ändamålsenliga och väl fungerande allmänna
samlingslokaler för det lokala förenings- och kulturlivet.
Projekten i Boverkets objektskö är påtagliga och reella.
De är framtagna av lokala samlingslokalföreningar i
samarbete med respektive kommun. Både genom
föreningslivets eget engagemang och genom kommunala
beslut om bygganslag och driftsstöd är projekten väl
förankrade lokalt. De är även prövade av Boverkets
samlingslokaldelegation, och uppfyller därmed kraven för
att erhålla statligt stöd därest ramen inte lägger hinder för
detta. Hälften av de 135 projekten är dessutom möjliga att
starta tämligen snart eller inom högst sex månader. Övriga
kan vara klara för igångsättning inom 12--18 månader.
Enligt uppgifter från de samlingslokalägande
riksorganisationerna är många mindre föreningsägda
samlingslokalanläggningar i behov av medel för
underhållsåtgärder för att bevara och vidmakthålla
anläggningens funktion och standard. Det kan bl.a. gälla
behov av energibesparande åtgärder, ny beläggning på
yttertak, omläggning och/eller utbyte av el- och vvs-
ledningar, fasadrenovering, fönsterbyte m.m.
Dessa projekt finns inte alls redovisade i Boverkets
objektskö. Ett obyråkratiskt hanterat statligt engångsstöd
med upp till en miljon kronor till de mindre anläggningarna
med allmänna samlingslokaler för underhållsåtgärder skulle
sannolikt ge snabb effekt för såväl byggindustrin som
byggmaterialföretagen. En annan positiv effekt blir även
med stor sannolikhet långsiktigt minskade driftkostnader
för t.ex. uppvärmning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det statliga stödet för byggande
av allmänna samlingslokaler.
Stockholm den 26 januari 1993
Göran Persson (s)
Elving Andersson (c)
Göran Magnusson (s)