Motion till riksdagen
1992/93:Bo23
av Jan Jennehag och Hans Andersson (v)

med anledning av prop. 1992/93:80 Utökat älvskydd


I propositionen föreslås genom ett tillägg till lagen om
hushållning med naturresurser m.m. att ytterligare älvar,
älvsträckor och åar skyddas mot vattenkraftsutbyggnad.
Propositionen är en framgång för naturvården och alla
som engagerat sig i arbetet med att bevara vattendrag mot
vattenkraftsutbyggnad. Den borgerliga regeringen visar här
större miljöförståelse och naturvårdsinsikt än vad de
socialdemokratiska lyckats visa.
Vänsterpartiet hoppas nu också att kampen för att rädda
de fyra sista helt orörda älvarna i Sverige är över och har
lyckats i och med att regeringen anser att de från och med
nu ska betecknas som Sveriges nationalälvar.
I propositionen saknas dock tre älvsträckor som finns
med i den departementspromemoria (Ds 1992:29) som är
underlaget för propositionen. Vi antar att det är något slags
olycksfall i arbetet i regeringen som medfört detta.
Vänsterpartiet yrkar att sträckan mellan Åsens och Väsa
kraftverk i Österdalälven (Brunnsberg), sträckan i
Gideälven mellan Stennäs och Björna och sjön Langas och
Jaurekaska i Luleälven ska omfattas av det utökade
skyddet.
Samtliga dessa sträckor har mycket höga
naturvårdsvärden, kulturhistoriska värden och stor
betydelse för framtida turism och rekreation.
I samtliga fall förekommer t.ex. utrotningshotade arter
som i princip är oersättliga.
När det gäller älvsträckan vid Brunnsberg finns även en
osedvanligt stark opinion bland invånarna för att bevara
sträckan. Av 5 000 invånare har 4 200 skrivit att de vill
bevara älvsträckan. Det torde i procent vara bland de
starkaste opinionsyttringar som förekommit i landet.
Ser man på frågan med lite tidsperspektiv och påminner
sig vad vi idag vet om hur mycket biologisk mångfald som
vi har förlorat i Sverige -- inte minst i våtmarksbiotoper --
framstår kravet att rädda det lilla som finns kvar av orörda
älvsträckor som mycket självklart.
Propositionen föranleder ändring i 3 kap. 6 §
naturresurslagen. Tredje stycket i paragrafen medger
undantag för vattenföretag som orsakar endast obetydlig
miljöpåverkan. Vi yrkar att en sådan ändring bör göras i
vattenlagen att tillåtligheten av sådana företag avgörs av
regeringen.
En sådan ändring undanröjer bl.a. problemet med att
försöka bestämma vad ''obetydlig miljöpåverkan'' är.
Vi förutsätter också att propositionens förslag i
praktiken tillämpas omedelbart av vattendomstolen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att älvsträckan vid Brunnsberg i
Österdalälven, älvsträckan mellan Stennäs och Björna i
Gideälven och sjön Langas och Jaurekaska i Luleälven skall
omfattas av 3 kap. 6 § naturresurslagen om utökat älvskydd,
2. att riksdagen beslutar att ändra vattenlagen så att
tillåtligheten av vattenföretag som orsakar obetydlig
miljöpåverkan skall avgöras av regeringen.

Stockholm den 25 januari 1993

Jan Jennehag (v)

Hans Andersson (v)