I propositionen föreslås genom ett tillägg till lagen om hushållning med naturresurser m.m. att ytterligare älvar, älvsträckor och åar skyddas mot vattenkraftsutbyggnad.
Propositionen är en framgång för naturvården och alla som engagerat sig i arbetet med att bevara vattendrag mot vattenkraftsutbyggnad. Den borgerliga regeringen visar här större miljöförståelse och naturvårdsinsikt än vad de socialdemokratiska lyckats visa.
Vänsterpartiet hoppas nu också att kampen för att rädda de fyra sista helt orörda älvarna i Sverige är över och har lyckats i och med att regeringen anser att de från och med nu ska betecknas som Sveriges nationalälvar.
I propositionen saknas dock tre älvsträckor som finns med i den departementspromemoria (Ds 1992:29) som är underlaget för propositionen. Vi antar att det är något slags olycksfall i arbetet i regeringen som medfört detta.
Vänsterpartiet yrkar att sträckan mellan Åsens och Väsa kraftverk i Österdalälven (Brunnsberg), sträckan i Gideälven mellan Stennäs och Björna och sjön Langas och Jaurekaska i Luleälven ska omfattas av det utökade skyddet.
Samtliga dessa sträckor har mycket höga naturvårdsvärden, kulturhistoriska värden och stor betydelse för framtida turism och rekreation.
I samtliga fall förekommer t.ex. utrotningshotade arter som i princip är oersättliga.
När det gäller älvsträckan vid Brunnsberg finns även en osedvanligt stark opinion bland invånarna för att bevara sträckan. Av 5 000 invånare har 4 200 skrivit att de vill bevara älvsträckan. Det torde i procent vara bland de starkaste opinionsyttringar som förekommit i landet.
Ser man på frågan med lite tidsperspektiv och påminner sig vad vi idag vet om hur mycket biologisk mångfald som vi har förlorat i Sverige -- inte minst i våtmarksbiotoper -- framstår kravet att rädda det lilla som finns kvar av orörda älvsträckor som mycket självklart.
Propositionen föranleder ändring i 3 kap. 6 § naturresurslagen. Tredje stycket i paragrafen medger undantag för vattenföretag som orsakar endast obetydlig miljöpåverkan. Vi yrkar att en sådan ändring bör göras i vattenlagen att tillåtligheten av sådana företag avgörs av regeringen.
En sådan ändring undanröjer bl.a. problemet med att försöka bestämma vad ''obetydlig miljöpåverkan'' är.
Vi förutsätter också att propositionens förslag i praktiken tillämpas omedelbart av vattendomstolen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att älvsträckan vid Brunnsberg i Österdalälven, älvsträckan mellan Stennäs och Björna i Gideälven och sjön Langas och Jaurekaska i Luleälven skall omfattas av 3 kap. 6 § naturresurslagen om utökat älvskydd,
2. att riksdagen beslutar att ändra vattenlagen så att tillåtligheten av vattenföretag som orsakar obetydlig miljöpåverkan skall avgöras av regeringen.
Stockholm den 25 januari 1993 Jan Jennehag (v) Hans Andersson (v)