Under senare år har s.k. elöverkänslighet debatterats
livligt. Olika sjukdomsproblem har drabbat framförallt
personer som arbetar vid bildskärm, s.k.
''bildskärmssjuka''. Alltfler svåra fall har tillkommit där
människor inte kan vistas i en normal bostad utan måste
söka sig till en miljö som är praktiskt taget fri från elektriska
och magnetiska fält, t.ex. i fritidshus och husvagnar.
Föreningen för el- och bildskärmsskadade uppger att det
troligtvis finns ca 2 000 elöverkänsliga personer i landet och
att uppskattningsvis 500--1 000 personer är
långtidssjukskrivna p.g.a. olika sjukdomsbesvär. Såväl
mänskliga som ekonomiska faktorer
(sjukskrivningskostnader för troligen hundratals miljoner
kr) talar för att vi måste ta denna fråga på allvar.
''Därom tvista de lärde''...
För några år sedan förnekade vetenskapsmän helt att det
fanns några som helst tecken på hälsoproblem förknippade
med kraftfrekventa elektriska fält. Även idag råder
oenighet i frågan, inte minst bland läkare. De sjukas
symptom hänförs av många till stressfaktorer och psykiska
besvär. Det finns dock läkare och vetenskapsmän som tar
frågorna på allvar och som ägnar sig åt allsidig forskning i
ämnet, såväl här hemma som utomlands.
Frågorna tas på allvar i arbetslivet
Det kan konstateras att företag och arbetsgivare hittills
tycks ha tagit de anställdas problem på större allvar än
läkare och vetenskapsmän.
Vattenfall har tagit initiativ till det hittills största
projektet kring elöverkänslighet i Sverige, bl.a. till ett
forskningssymposium i Stockholm hösten 1992.
Tillsammans med andra industrier engagerar sig företaget
såväl ekonomiskt som med stort intresse i forskning och
arbetsmiljöfrågor.
Arbetsmiljöinstitutet engagerar sig i forskning på
området.
Arbetslivsfonden har bidragit med medel till elsanering
på vissa håll.
NUTEK arbetar bl.a. med frågor kring bostäder och
lokaler i närheten av kraftledningar.
Arbetarskyddsstyrelsen och Boverket är engagerade i
bl.a. det s.k. HEM-projektet, studier av hälsoeffekter från
elektriska och magnetiska fält. Ett delprojekt i Karlskoga
ingår som en del i ett större riksövergripande projekt, där
fyra kommuner är engagerade i olika typer av byggande för
elöverkänsliga.
Örebro läns landsting har tillsatt en särskild arbetsgrupp
för att studera de forskningsresultat som finns inom och
utom landet samt att samarbeta med övriga landsting och
olika institutioner i frågan.
Vissa kommuner, t.ex. Haninge och Grums har
engagerat sig i elsanering av bostäder och lärosalar.
Bostadsanspassningsbidrag har beviljats.
Vissa arbetsgivare har uppnått lyckade resultat med
elsanering på arbetsplatserna och sjukskrivna har kunnat
återgå i arbete.
Några ex.:
SAS kontor i Stor-Stockholm, som haft ett 50-tal
drabbade, har utfört elsanering.
Naturvårdsverket har en ''referensarbetsplats''.
Boxholms elverk har utöver arbetsplatssanering även
hjälpt till att ordna el-sanerad bostad.
Stensunds folkhögskola utanför Trosa har elsanerat
lokaler och bostadsrum.
Vad bör ytterligare göras?
Långsiktiga mål
Ett långsiktigt mål bör vara att tillägna sig sådana
kunskaper om bakomliggande mekanismer att
förebyggande insatser kan börja värderas. Genom ökade
kunskaper bör kostnadseffektiva åtgärder också kunna
sättas in hos personer som redan drabbats av
elöverkänslighet.
Problemområdena bör under 90-talet bli så belysta att
berörda myndigheter och samhällsorgan får underlag till
ställningstaganden inom respektive område.
Kortsiktiga mål
Intensifierad forskning
Som framgår av redovisningen ovan pågår en rad studier
och olika forskningsprojekt. Även om företag och vissa
myndigheter engagerat sig starkt i forskning och olika
projekt kring elöverkänslighet bör staten ha ett
övergripande ansvar för forskningen. Denna bör bedrivas
förutsättningslöst och tvärvetenskapligt.
Särskilt viktigt äratt stödja fortsatta
provokationsstudieratt kartlägga alla försök med
elsanering på arbetsplatser och i bostäder samt systematiskt
analysera vilken effekt åtgärderna haftatt stödja
forskning kring den typ av organiska skador på huden som
har observerats i ett inledande försök vid enheten för
experimentell dermatologi vid Karolinska institutet.
Stöd åt drabbade
Även om orsakerna till de sjukas besvär ännu inte är helt
vetenskapligt klarlagda bör samhällets olika instanser se till
deras faktiska situation och handikapp. Bl.a. bör deras
möjlighet till bostadsanpassning med elsanering utredas.
Socialstyrelsen och Boverket bör i nära samverkan med de
drabbade utforma riktlinjer för detta.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av fortsatt allsidig
forskning kring elöverkänslighet och om att staten bör ha
ett övergripande ansvar för denna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att de sjukas faktiska situation
och handikapp bör ligga till grund för bedömningen av
möjligheten till bostadsanpassning och att det bör uppdras
åt Socialstyrelsen och Boverket att utforma riktlinjer för
detta.