Vi måste öka sysselsättningen i Sverige. Den höga
arbetslösheten håller på att föröda såväl den enskildes som
landets ekonomi. I första hand måste vi satsa på kloka och
samhällsekonomiskt lönsamma framtidsinvesteringar.
Järnvägar, vägar och andra infrastrukturinvesteringar
framhålls ofta som de bästa och viktigaste investeringarna.
De är viktiga, men varje årsarbete kräver miljoner i
investeringskapital och de direkta inkomsterna för stat och
kommun i form av skatter och avgifter blir begränsade.
Förräntningen på gjorda investeringar kan i det längre
perspektivet vara god, men de omedelbara effekterna är
små.
Vi kan inte bygga fler bostäder, som inte behövs, men vi
kan underhålla och förbättra befintliga bostäder och lokaler
och därmed bevara samt delvis skapa nya framtidsvärden.
1993 och 1994 blir katastrofår för byggsysselssättningen
om inget konkret görs. Förändringarna i
räntebidragssystemet har bildligt talat ''ryckt undan
mattan'' för ombyggnads- och upprustningsverksamheten
1993/94.
Genom många och omfattande ingrepp i
räntebidragssystemet har byggsektorns förtroende för
systemet minskat dramatiskt, och för att rädda
byggsysselsättningen krävs sannolikt en mer trovärdig
stimulansåtgärd för att snabba sysselsättningseffekter skall
erhållas till låg kostnad för skattebetalarna. En sådan åtgärd
kan vara investeringsbidrag för vissa klart avgränsade
åtgärder.
Exempel på ett intressant projekt är att komplettera
flertalet tvåglasfönster i bostäder och lokaler med en tredje
ruta av energiglas. Detta kan tyckas vara en detalj, men kan
betyda mycket mer än de flesta tror.
Den kloka rutan
Byggforskningsrådet redovisade i rapport Energi 85 hur
ca 8 TWh (miljarder kilowattimmar) kan sparas genom
förbättrad fönsterisolering. Vattenfall har i Uppdrag 2000
och i rapporten Den kloka RUTAN, visat att den största
delen av denna besparing kan åstadkommas genom att
komplettera tvåglasfönster med en tredje ruta.
Den totala besparingsmöjligheten är ca 5 TWh. Elen
kostar i dag för vanlig konsument minst 50 öre/kWh och
oljan ca 40 öre/kWh nettoenergi. Om alla
besparingsmöjligheter kunde utnyttjas så minskar den
årliga energikostnaden med i storleksordningen 2 miljarder
kr. Åtminstone hälften är tillgängligt till en
samhällsekonomiskt rimlig kostnad. Med en vanlig
realräntekalkyl så kan en besparing på 1 miljard motivera
en investering på ca 10 miljarder. Investering i bostäder
innebär att staten får in 25 % i moms. 10 miljarder innebär
ca 2 miljarder i momsintäkter. 60--70 % av återstående 8
miljarder är arbetskostnad i någon form. Ungefär hälften av
detta betalas i skatter eller sociala avgifter.
Storleksordningen är 2,5 till 3 miljarder.
Om staten lämnar investeringsbidrag motsvarande
momsen, så skulle samhällets vinst på denna extra
sysselsättning ändå bli flera miljarder. Vinsten består i
ökade skatte- och avgiftsintäkter samt minskad
arbetslöshetsersättning.
Administrationen av investeringsbidraget kan göras
enkel. Ett bestämt belopp per m2 ruta som är
typgodkänd och fackmässigt monterad. Möjligheten till
efterkontroll är god, och fusk kan säkert begränsas med ett
rimligt antal stickprov.
Den framtida lägre energikostnaden frigör årligen
resurser för andra angelägna investeringar, sparande eller
konsumtion. Därtill ger denna form av fönsterisolering
bättre rumsklimat genom bl a bättre ljudisolering och
mindre ''kallras''.
Sysselsättningseffekten kan fördelas över hela landet
och berör flera yrkesgrupper inom byggsektorn. Det finns
ett antal typer av tilläggsruta av god kvalité, vilket skapar
förutsättningar för god konkurrens och därmed
kostnadseffektiv verksamhet.
Denna typ av åtgärder är ett intressant alternativ om vi
till rimlig kostnad snabbt skall öka sysselsättningen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om satsning på kloka
framtidsinvesteringar.