Riksdagen har under 1992 fattat flera beslut om att
minska de generella bostadssubventionerna. Samtliga
partier har accepterat en minskning av det generella
bostadsstödet. Samtidigt har samtliga partier också uttalat
en vilja att bostadssubventioner i högre grad än hittills skall
gå till de grupper som bäst behöver dem.
Ett exempel på sådana riktade bostadssubventioner är
de s.k. förvärvslånen. Dessa infördes 1987 för att ge
barnfamiljer med små inkomster, lågt kapitalinnehav och
behov av bostadsbidrag möjlighet att skaffa eget hus.
Förvärvslånen avskaffades 1991.
Ca 4 000--5 000 familjer per år beviljades förvärvslån,
och för närvarande har totalt knappt 20 000 familjer kvar
dessa lån. Statens kostnader rör sig för närvarande om ca
500 miljoner för förvärvslånen.
Förvisso har det funnits berättigad kritik mot
förvärvslånen. Lånen var behovsprövade vid ansökan, men
ingen omprövning sker efter det att lånet erhållits. Det
leder till att en familj som hade låga inkomster vid
ansökningstillfället, men senare får mycket höga inkomster,
inte får sina lånevillkor ändrade.
I dag är bankerna mycket restriktiva när familjer med
låga inkomster vill köpa hus. Särskilt utanför
storstadsregionerna står äldre hus tomma därför att
barnfamiljer på orten inte har råd att köpa dem. Jag menar
att ett återinförande av förvärvslånen till barnfamiljer kan
vara ett sätt att öka det riktade bostadsstödet.
Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att utreda
möljligheten att återinföra ett reformerat system med
förvärvslån för barnfamiljer med låga inkomster.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
möjligheten att återinföra ett reformerat system med
förvärvslån för barnfamiljer med låga inkomster.