De flesta arbetsplatser är utformade av män för män.
Ingen hänsyn har tidigare tagits till kvinnors behov vad
avser arbetsmiljö och arbetsorganisation. I dag arbetar
många kvinnor i industrin vid bord, maskiner och verktyg
som tillverkats med tanke på manliga kroppar och händer.
Många kvinnor saknar skyddsutrustning som passar.
Vanliga kvinnovillkor i arbetslivet är monotona
arbetsuppgifter med små utvecklingsmöjligheter,
obekväma eller oregelbunda arbetstider, deltidsarbete som
inte räcker till att försörja sig själv samt litet inflytande i
arbetet och över arbetsuppgifterna.
Dåliga arbetsmiljöer orsakar mycket mänskligt lidande
och stora samhällskostnader i form av produktionsbortfall
samt utgifter för vård och rehabilitering.Var tredje
kvinnlig arbetare i åldrarna 45--64 år har långvarig sjukdom
i skelett eller rörelseorgan.Ungefär hälften av kvinnliga
arbetare 45--64 år har värk i rygg eller höfter, drygt var
femte har svår värk.För många kvinnor börjar värken
redan i unga år. Ungefär 40 %
av kvinnliga arbetare i åldrarna 16--29 år har värk i
skuldror, nacke eller axlar.Mer än 45 %
av alla kvinnliga arbetare förtidspensioneras.
Andel kvinnor som nådde pensionsåldern inom vissa
yrken enligt SCB:43 % av städerskorna 51 %
av hemvårdarna 54 %
av affärsbiträderna 56 %
av sjukvårdsbiträderna 63 %
av sekreterarna
Det är en närmast bedövande stark överensstämmelse
mellan förhållandena i arbetsmiljön och hälsan. Det är
naturligvis inte en slump att det är så. Vi vet att problem
som upprepade och ensidiga arbetsrörelser,
arbetsställningar med statisk belastning och tunga lyft
förorsakar värk som ofta övergår till allvarliga
sjukdomstillstånd.
Även om det i nuläge är en mycket hög arbetslöshet i
vårt land så får inte kampen för en bättre arbetsmiljö stanna
upp.
Det är angeläget med åtgärder som speciellt tar sikte på
kvinnors situation i arbetslivet. När det gäller det
förebyggande arbetet måste arbetet genom det nyinrättade
Folkhälsoinstitutet och Arbetslivsfonden föras vidare med
kraft. Arbetslivsfonden har i uppdrag att genomföra
projekt som syftar till att genomgripande förändra och
förbättra kvinnors arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det är
viktigt att dessa projekt får möjligheter att utvecklas, följas
upp och föras vidare.
Enligt min uppfattning har företagshälsovården en
mycket viktig uppgift att fylla. Den är de anställdas och
arbetsgivarens gemensamma resurs i det förebyggande
arbetsmiljöarbetet. Jag anser att en lag skall införas i vilken
alla arbetsgivare blir skyldiga att tillhandahålla
företagshälsovård.
En viktig del i arbetsmiljöarbetet är att dokumentera
kostnaderna för en dålig arbetsmiljö. Kostnaderna ska vara
tydliga, inte bara för den enskilde arbetsgivaren och
styrelser, utan även för myndigheter och allmänheten. Den
tidigare socialdemokratiska regeringen tog initiativ till en
utredning rörande s.k. personalekonomiska redovisningar.
En utredning har lagt fram en sådan lagstiftning. Jag
föreslår att riksdagen lagstiftar i enlighet med utredningens
förslag.
Morgondagens arbetsplatser för kvinnor ska utformas av
kvinnor.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kvinnors rätt till god arbetsmiljö
m.m.
Stockholm den 26 januari 1993
Lisbeth Staaf-Igelström (s)