Jämställdheten i Skånelänens regionala och kommunala organ

De mål som riksdagen satte upp i proposition
1987/88:105 om jämställdhet inför 90-talet innebär att på 10
år skulle en jämn könsfördelning uppnåtts i statliga centrala
och regionala styrelser, kommittéer, råd och nämnder.
Delmål sattes också upp; till år 1992 skulle andelen kvinnor
vara minst 30 % och 1995 minst 40 %. I riksdagens beslut
skrevs att om inte dessa mål nåddes borde regeringen
föreslå en lag för att uppnå jämnare fördelning. Det finns
för övrigt sådan lag i övriga nordiska länder.

Malmöhus län

Vet du att

''under de senaste decennerna har
kvinnorepresentationen ökat inom politiken. Efter valet
1991 har denna utveckling avstannat''

''i de indirekt valda politiska församlingarna är andelen
kvinnor lägre än i de direkt valda''

Så inleder länsstyrelsen i Malmöhus län sin fina rapport
om hur antalet män resp kvinnor fördelar sig i länets olika
politiskt valda och politiskt sammansatta församlingar.
Rapporten utgår ifrån riksdagsbeslutet.

Rapporten berättar att i direktvalda församlingar
har målet för 1992 i stort sätt nåtts, där är ungefär en
tredjedel kvinnor och två tredjedelar män. I
kommunfullmäktige i länets kommuner finns 31 % kvinnor
(variationerna är stora alltifrån Svedala med 11 % till Bjuv
41%).

I Malmöhus läns landsting finns efter valet 1991 45 %
kvinnor som ledamöter och 42 % som suppleanter. I
direktvalda församlingar har väljarna insyn, de kan direkt
på valsedeln se hur partierna nominerat män och kvinnor.

De indirekt valda församlingarna har inte nått
delmålet om 30 % kvinnor. Det finns glädjande undantag:
länsarbetsnämnden har 30 % och länsbostadsnämnden har
33 %, skattemyndigheten har 29 % kvinnor i sin styrelse.
Men de är undantag.

Det finns fortfarande i Malmöhus län politiskt
sammansatta församlingar utan kvinnor: AMU-gruppen
Skåne har ingen kvinna i sin styrelse, inte heller
Skogsvårdsstyrelsen eller Utvecklingsfonden.
Länsstyrelsen som är ett indirekt tillsatt organ har två
kvinnor av sina 15 ledamöter. Försäkringskassan har 17 %
kvinnor i sin styrelse och kronofogdemyndigheten har 22
%.

I indirekt sammansatta politiska församlingar har
väljarna ingen insyn. De är dessutom tämligen anonyma för
medborgarna. Men det är de direktvalda politikerna som
utser. Lite hårddraget kan man säga att det visar att balans
mellan män och kvinnor är en viktig fråga när väljarna ''ser
på'' annars inte.

Den mycket låga andelen kvinnor i indirekt politiskt
sammansatta grupper/styrelser uppmärksammas inte lika
mycket som den mer synliga andelen i direktvalda. I de
indirekt sammansatta fattas många beslut om hur resurser
ska fördelas och reformer genomföras. Beslut som är lika
viktiga som de beslut som fattas i direktvalda. Ja, ofta
viktigare för den enskilda medborgarens vardag.

Kristianstads län

Tyvärr finns inte samma genomgång av hur
jämställdheten har utvecklats i Kristianstads län. Det
förvånar oss eftersom länsstyrelserna är statens förlängda
arm i länen. Vi bedömer på goda grunder att utvecklingen i
Kristianstads län inte skiljer sig från den i Malmöhus län,
men som sagt underlag saknas.

Vi anser att det finns all anledning för regeringen att
uppmana samtliga länsstyrelser att följa hur jämställdhet
mellan män och kvinnor utvecklats. Detta som ett inslag i
den uppföljning som ska göras av de mål riksdagen satte
upp 1988/89. Vi är inte främmande att överväga förslag om
lagreglering om inte målen nås.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om andelen kvinnor i direkt valda
och indirekt tillsatta statliga och regionala organ,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om uppföljning av hur jämställdhet
mellan män och kvinnor utvecklas i länens olika
beslutsorgan.

Stockholm den 25 januari 1993

Margitta Edgren (fp)

Olle Schmidt (fp)

Siw Persson (fp)

Bengt Harding Olson (fp)