För vanligt folk är det uppenbart att man måste ta ett personligt ansvar för sina handlingar och underlåtenheter. Den här självklarheten gäller dock inte för samhällets toppar, t ex inom politik, myndigheter och nu senast inom finans- och bankvärlden.
Friheten från ansvar kan vara lagstiftad, vara en följd av mygel eller avtal eller ta sig uttryck i s k fallskärmsavtal eller förmånliga avgångsvederlag och pensioner.
Allmänheten blir med rätta upprörd över att ''de däruppe'' alltid klarar sig ifrån ansvar och till och med belönas för sina dumheter och felaktiga, kanske kriminella handlingar, medan ''vi därnere'' alltid måste ta det fulla ansvaret inte bara för egna handlingar utan också för ''de däruppes'' och bära bördorna av deras missgrepp och slarv. Det märkliga är också att ''de däruppe'' i många fall har extremt höga löner, löner som sticker i ögonen på vanligt folk.
Personlig frihet är inte en frihet från ansvar utan just en frihet under ansvar. Om den personliga friheten inte samtidigt innebär ett personligt ansvar blir den meningslös.
Reglerna och förutsättningarna måste ändras så att det går att utkräva ett personligt ansvar av etablissemangets företrädare, ledande befattningshavare, inom den offentliga sektorn, t ex kommunalråd, landstingsråd, chefstjänstemän, höga ämbetsmän, höga domare. Detsamma bör gälla för ledamöter i bankstyrelser, försäkringsbolag och inom andra verksamheter där samhället ställt upp särskilda aktsamhetskrav för verksamheten. Fallskärmsavtal får inte tillåtas i sådan verksamheter.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bättre förutsättningar måste skapas för att utkräva ett personligt ansvar hos personer med ledande befattningar inom den offentliga sektorn,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bättre förutsättningar måste skapas för att utkräva ett personligt ansvar hos ledamöter i bankstyrelser, försäkringsbolags styrelser eller ledamöter i styrelser inom andra verksamheter där samhället ställt upp särskilda aktsamhetskrav för verksamheten eller hos annan ledande befattningshavare i sådan verksamhet,1
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag mot s.k. fallskärmsavtal eller andra generösa former av förmåner för ledande befattningshavare inom den offentliga sektorn, stat eller kommun,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag mot s.k. fallskärmsavtal eller andra generösa former av förmåner för ledande befattningshavare inom bank, försäkringsverksamhet eller annan verksamhet där samhället genom lag eller på annat sätt ställt upp särskilda aktsamhetskrav för verksamheten.1
Stockholm den 25 januari 1993 Bert Karlsson (nyd)
1 Yrkandena 2 och 4 hänvisade till NU.