Motion till riksdagen
1992/93:A719
av Åke Carnerö (kds)

Anställningstrygghet vid vård av barn


Ovanstående citat är hämtade ur den regeringsförklaring
som presenterades den 6 oktober 1992. Familjen är det lilla
samhället och det säkraste sättet att minska våld och
kriminalitet, att motverka rotlöshet och drogbruk är att ge
allt tänkbart stöd till hem och familj. Föräldrars kärlek kan
knappast ersättas av något.
Det är därför önskvärt att så många föräldrar som
möjligt själva ombesörjer vården av sina barn. Många gör
detta och slutar ofta sina anställningar under en begränsad
tidsperiod för att kunna ta hand om sina barn.
När barnen uppnått skolåldern vill den hemarbetande
föräldern återuppta sitt arbete utanför hemmet. Den tid
som förflutit tillgodoräknas inte som anställningstid, även
om återgång sker till förutvarande anställning. Vid
arbetsinskränkningar innebär detta ofta att den
hemarbetande friställs medan anställd med kortare
anställningstid får fortsatt anställning.
Viktiga förutsättningar för att föräldrar ska ha möjlighet
att satsa på föräldraledighet är dels att de har möjlighet att
få tjänstledigt, dels att de inte kommer i sämre ställning
jämfört med sina arbetskamrater vad gäller
anställningstrygghet.
Den nuvarande rätten för småbarnsföräldrar att vara
tjänstlediga heltid bör utökas till dess att barnet är sex år.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utökad tjänstledighet och
anställningstrygghet för småbarnsföräldrar.

Stockholm den 26 januari 1993

Åke Carnerö (kds)