Anpassning av semesterlagen till föräldraförsäkringen

Rätten till semester utgör en central del av arbetslivet.
Semesterlagen avser att garantera arbetstagarna behövlig
ledighet för rekreation och utveckling av personliga
intressen. Lagen innehåller regler om att frånvaro från
arbetet i vissa fall är semesterlönegrundande. Det gäller
bl.a. sjukdom, ledighet för vård av barn, ledighet för viss
utbildning m.m. I samtliga fall är rätten begränsad så till
vida att endast ett visst antal frånvarodagar innebär rätt till
semesterlön. När det gäller ledighet för vård av barn, är
sådan ledighet semesterlönegrundande upp till 120 dagar
eller för ensamstående föräldrar 180 dagar.

När dessa regler togs in i semesterlagen 1977 utgick
föräldrapenning under högst 210 dagar sammanlagt för
föräldrarna. Sedan dess har föräldraförsäkringen byggts ut
i flera etapper. För närvarande omfattar föräldrapenningen
totalt 450 dagar sammanlagt för föräldrarna. Enligt
semesterlagen är dock fortfarande endast 120 respektive
180 dagar semesterlönegrundande.

Eftersom föräldraförsäkringen har byggts ut i rask takt
utan motsvarande justering i semesterlagen har de
ursprungliga proportionerna mellan ledighet och intjänad
semester (120 dagar av totalt 210) blivit helt förändrade. Vi
anser att det är angeläget att anpassa semesterlagen till de
nya reglerna i föräldraförsäkringen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
semesterlagens regler om semesterlönegrundande frånvaro
anpassas till reglerna i föräldraförsäkringen i enlighet med
vad som anförts i motionen.

Stockholm den 22 januari 1993

Gunnar Thollander (s)

Jarl Lander (s)

Kaj Larsson (s)

Britta Sundin (s)

Monica Widnemark (s)