Blekinge har långsiktigt goda utvecklingsmöjligheter.
Läget kring Östersjön med närhet till såväl de baltiska
staterna som Polen och övriga Central- och Östeuropa ger
utmärkta förutsättningar för utbyte när det gäller t.ex.
handel, turism, utbildning och kultur. Från att under
årtionden ha varit en barriär har Östersjön åter blivit en
förbindelseled med regioner som ligger nära Blekinge.
I länet finns en omfattande industriell verksamhet, en
stor del av landets pälsdjursnäring, ett omfattande fiske,
stor trädgårdsnäring, viktiga militära anläggningar och bra
förutsättningar för turism. Till detta kommer den nya
högskolan som befinner sig i ett expansionsskede, samt
andra satsningar på framtidsinriktad verksamhet.
Arbetsmarknadsläget
I januari 1993 är ca 12 000
blekingar utan arbete. Till detta kommer 2 900
personer som är deltidsarbetslösa eller bara har ett
tillfälligt arbete. Varsel föreligger för ytterligare 2 700
personer inom ett hundratal företag.
Sammantaget är situationen den att omkring 17 000
blekingar antingen är arbetslösa, befinner sig i en
arbetsmarknadspolitisk åtgärd, är deltidsarbetslösa eller
riskerar att förlora sina jobb! Detta motsvarar 18,5 %
av befolkningen i åldrarna 16--64 år, eller mätt på
arbetskraften 23 %.
För
att komma ur nuvarande situation behövs
naturligtvis en närings- och industripolitik för tillväxt.
Industrin måste få förutsättningar inte bara att överleva
nuvarande situation utan också långsiktigt utvecklas. Att
utveckla nya produkter, höja kompetensen och utveckla
nya produktionsmetoder blir en nödvändighet.
Internationella kontakter kommer att spela en allt större
roll. Det är också nödvändigt att inte tappa kompetens
inom byggsektorn när arbetsmarknaden nu är så svag.
Kortsiktigt krävs mycket kraftfulla insatser inom
arbetsmarknadspolitiken. Kontantstödsprincipen får inte
vara den dominerande. Vi skall inte gå från arbetslinjen till
kontantlinjen! Att dra ner på AMU-utbildningen i detta
arbetsmarknadsläge är inte försvarbart. Att inte utnyttja av
Länsarbetsnämnden upphandlade utbildningsplatser utan
istället erbjuda arbetslöshet åt utbildningsintresserade
arbetslösa är slöseri.
Blekinge och regionalpolitiken
Omstruktureringen av det blekingska näringslivet från
areella och varuproducerande näringar till
tjänsteproduktion har pågått länge. På grund av den
offentliga sektorns expansion har denna modernisering av
den blekingska näringsstrukturen kunnat fortgå i
tillfredsställande takt. Omställningen har inte kunnat ske
utan problem med tidvis hög arbetslöshet och omfattande
utflyttning, inte minst bland kvinnor och ungdomar.
Genom problemens art och omfattning har alla viktigare
instrument inom regionalpolitiken kommit till användning.
De traditionella lokaliseringspolitiska insatserna har pågått
sedan början av 1980-talet i form av regionalpolitiskt
företagsstöd.
Regionalpolitiskt företagsstöd
Regeringen beslutade under 1991 att inplacera Ronneby
och Olofströms kommuner i det s.k. tillfälliga stödområdet.
Det besvärliga läget på arbetsmarknaden med hög
arbetslöshet och ett stort antal varsel tillsammans med
företagsnedläggelser och en vikande efterfrågan på
bilindustrins produkter var bakgrunden till regeringens
ställningstagande angående de båda kommunerna.
Regeringen har under 1992 förlängt beslutet om inplacering
i det tillfälliga stödområdet t.o.m. 30 juni 1993.
Den period regionalpolitiskt stöd har kunnat lämnas i
Ronneby och Olofströms kommuner har i hög grad präglats
av den internationella lågkonjunkturen samtidigt som den
bankfinansiella krisen och ett högt ränteläge hämmat
investeringsbenägenheten. De avsedda effekterna av det
regionalpolitiska stödet har därför inte fullt ut kunnat
uppnås. Att ta bort stödet nu när sysselsättningsläget på
nästan alla fronter har försämrats vore oförsvarligt.
Med hänsyn till läget bör därför regionalpolitiskt
företagsstöd kunna utgå till Ronneby och Olofströms
kommuner även under budgetåret 1993/94.
Kommunikationer
Goda kommunikationer är en viktig förutsättning för en
regions utveckling. Satsningar på transporter och
kommunikationer är angelägna i nuvarande
sysselsättningsläge.
För närvarande pågår några projekt i länet som
upprustning av Blekinge kustbana och ombyggnad av
E22:an.
Det är i nuläget viktigt att nya medel tillförs för
projektering av nya projekt som kan igångsättas med kort
varsel. Det finns många lönsamma projekt i Blekinge som
väl konkurrerar med andra infrastrukturobjekt i landet.
En rad angelägna, större projekt i länet som bör komma
till utförande är:
-- Ronneby flygplats, projektering av ny taxibana
-- Blekinge kustbana, forcering av den pågående
upprustningen
-- Kust-till-kustbanan, nytt tågkoncept samt viss
upprustning
-- Järnvägen Olofström--Älmhult, makadamisering och
elektrifiering
-- Väg E22, utbyggnad till motorväg på vissa sträckor
-- Rv29, utbyggnad av niometersväg från Hoka till
länsgränsen
-- Rv30, vägavsnittet vid Bredåkra
-- Lv121 ''Volvoleden'', förbindelsen från Olofström till
Göteborg
-- Rv28, vissa ombyggnader vid K/H-länsgränsen
Vad gäller länsväg 121 är detta ett regionalt stråk med
dålig standard. Samtidigt är leden betydelsefull, inte minst
för transporterna till och från Volvo Olofströmsverken, en
industri vars utvecklings- och konkurrensmöjligheter har
stor betydelse för regionen. Utöver Blekingedelen av
länsväg 121 är det väsentligt att ett vägstråk med god
standard skapas på hela sträckan Olofström--Göteborg, den
s.k. Volvoleden.
Byggande
Byggsektorn är en av de branscher som upplever den
djupaste krisen. Arbetslösheten bland byggnadsarbetarna
är mycket hög. Från socialdemokratisk sida har vi redan
under föregående år i riksdagen presenterat en rad projekt
som är angelägna att genomföra och som skulle bidra till
ökad sysselsättning inom byggsektorn och samtidigt
innebära att en rad angelägna offentliga investeringar kom
till stånd. Dessa krav är lika angelägna i dag.
Därutöver behöver den privata sektorn stimuleras.
Främst behövs ett ROT-program för bostäder, men också
ett program för att rusta kommunala lokaler.
Utbildning
Gymnasieskolan
Arbetsmarknadsläget för ungdomarna är i nuläget
mycket begränsat för att inte säga näst intill obefintligt.
Den borgerliga regeringens försening av utbyggnaden av
gymnasieskolans tredje år innebär att många ungdomar
fortfarande går på tvååriga utbildningslinjer.
Det är viktigt att kommunerna ges möjligheter att
erbjuda dessa ungdomar ett tredje gymnasieår. Detta
gynnar ungdomarnas möjligheter på en framtida
arbetsmarknad liksom det ökar förutsättningarna för
fortsatta studier på högskola.
Komvux
Även den kommunala vuxenutbildningen måste stärkas.
För många, både yrkesverksamma och arbetslösa, är
komvux ett bra alternativ att stärka sin ställning på
arbetsmarknaden eller skaffa sig förutsättningar för
fortsatta studier. Det sistnämnda är inte minst viktigt när
högskolan skall expandera kraftigt. Komvux möjligheter att
utveckla och höja kompetensen i arbetslivet måste tas
tillvara.
Kommunerna bör därför tillföras resurser för att kunna
erbjuda utbildning utöver den nivå som redan är planerad
för 1993.
Högskolan
Högskolan Karlskrona/Ronneby är en av landets nya
högskolor. En snabb och dynamisk utveckling gör att
högskolan nu efter tre år har ca 1 500
studenter på 14 utbildningslinjer och 30-talet
fristående kurser. Utbildningsprogrammet omfattar teknik,
ekonomi, datavetenskap och humaniora. Profilområdet är
informationsteknologi. Forskningen har också utvecklats
väl och har genomgående en tillämpad inriktning och en
relativt stark koppling till näringslivet.
Högskolan måste få utvecklas vidare och tillföras nya
resurser för att kunna leva upp till sin långsiktiga
målsättning. Detta bör ske i snabb takt i samband med att
högskoleorganisationen byggs ut och omfattar såväl
grundutbildning som forskning. Inte minst har
utvecklingsmöjligheterna för forskningsverksamheten stor
betydelse.
Arbetsmarknadsutbildningen
En aktiv arbetsmarknadspolitik är avgörande i en
sysselsättningskris som den nuvarande. Möjligheten för den
arbetslöse att skola sig för att kunna möta den kommande
arbetsmarknadens krav vid en konjunkturuppgång är
avgörande för att undvika långtidsarbetslöshet.
Därför måste erforderliga resurser ställas till
Länsarbetsnämndens förfogande så att aktiva insatser kan
bli huvudalternativet vid arbetslöshet i stället för
kontantstödet.
Kvinnornas situation på arbetsmarknaden
Blekinge är av tradition ett tungt industrilän. Kvinnorna
har i stor utsträckning sin arbetsmarknad inom den
offentliga sektorn. På det offentliga området kommer inom
de närmaste åren bortåt 2 000
personer att få lämna sina jobb.
Blekingekommunerna är missgynnade vid fördelningen av
skatteutjämningsbidrag. Blekinges situation måste därför
särskilt beaktas i den översyn som nu pågår. Eftersom den
offentliga sektorn i stor utsträckning är en
kvinnoarbetsmarknad drabbas kvinnorna i särskilt stor
utsträckning när den sektorn bantas. Detta är särskilt
allvarligt i Blekinge där arbetsmarknaden redan tidigare
varit svag för kvinnorna.
I detta läge måste kvinnornas situation uppmärksammas
särskilt och initiativ tas för att åstadkomma speciella
insatser. Inte minst bör kvinnornas egna erfarenheter och
idéer tas tillvara och understödjas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om regionalpolitiska insatser i
Ronneby och Olofströms kommuner,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sysselsättningsskapande åtgärder
i Blekinge.
Stockholm den 26 januari 1993
Jan Björkman (s)
Hans Gustafsson (s)
Christer Skoog (s)
Yvonne Sandberg-Fries (s)