Den ekonomiska krisen i Sverige blir djupare.
Arbetslösheten fortsätter att stiga och allt fler företag och
kommuner tvingas minska verksamheten. I en rapport
presenterad alldeles innan årsskiftet spår TCO:s ekonomer
att arbetslösheten i Sverige stiger till rekordhöga 8 % under
1993. Man förutspår att Sverige kommer att befinna sig i en
depression nästa år om ingenting görs.
Vissa sektorer är särskilt hårt utsatta. Det finns i dag
tecken som tyder på att t.ex. antalet anställda i byggsektorn
i vissa delar av landet kommer att halveras under
kommande år. Det finns flera orsaker till detta. Framför allt
det allmänna ekonomiska läget, men även en sviktande
efterfrågan, som förstärks av minskade
bostadssubventioner. Därtill kan läggas försämring av
reparations-, om- och tillbyggnadslånen, som föreslås i den
borgerliga statsbudgeten för 1993/94.
Till detta kan man foga effekterna på kommuner och
landsting av de statliga indragningarna. Som ett exempel
kan Uppsala kommun användas, varifrån man drar in 104
miljoner kronor. Eftersom personal utgör 65 % av
kommunens kostnader, innebär denna indragning att 320
heltidstjänster måste bort, räknat på en snittkostnad på 209
000 kr. Detta överensstämmer med Uppsala kommuns
beräknade personalminskning för 1993.
Åtstramningar inom kommuner och landsting får
dessutom följden att många privata småföretag, som är
beroende av offentlig upphandling, drabbas hårt med
avskedanden och konkurser som följd.
Ekonomisk teori säger att om arbetslösheten är över en
viss nivå är det näst intill omöjligt att få ner den igen. Ofta
nämns 8 % som gränsvärdet. Flera exempel från vår nära
omvärld avskräcker. Vi får aldrig tillåta att Sverige försätter
sig i samma situation.
Den politik som förts de senaste åren, i kombination
med den internationella lågkonjunkturen, leder till orimliga
konsekvenser för många människor i form av ökad
arbetslöshet. Försämrad social service i kombination med
sämre ekonomiska förhållanden leder till större ojämlikhet.
Detta förstärks av att det generellt sett är de lågavlönade
som förlorar sina arbeten först i en lågkonjunktur. Grunden
för en god fördelningspolitik är därför att ge människor
möjlighet till arbete eller annan meningsfull sysselsättning.
Tyvärr fortsätter den nuvarande regeringen på sin
inslagna linje, att enbart försöka spara sig ur krisen. När vi
nu har nått ett läge där det inte längre är möjligt att gå fram
den vägen verkar regeringen ha blivit helt
handlingsförlamad. I stället för att ta nödvändiga krafttag
ägnar man sig åt att lägga skulden på andra. Regeringen
verkar helt ha gett upp krisbekämpningen.
Nu behövs i stället för regeringens orättvisa och
misslyckade politik en offensiv satsning för att arbeta
Sverige ur krisen. Det behövs en satsning på tillväxt och
utveckling. Syftet måste vara att få de arbetslösa i arbete
igen. En lågkonjunktur bör utnyttjas till
kompetensutveckling och utbildning på alla nivåer för
ofrivilligt arbetslösa. Därför bör även en satsning på fler
platser inom komvux, högskoleväsende och annan
vuxenutbildning ha en framträdande plats i en aktiv politik
för att bekämpa arbetslösheten och den ekonomiska krisen.
Den socialdemokratiska riksdagsgruppen har redovisat
riktlinjer för en sådan politik i ett antal partimotioner om
den ekonomiska politiken, arbetsmarknadspolitiken,
näringspolitiken, välfärdspolitiken och
utbildningspolitiken, som vi hänvisar till.
Arbetsmarknadsläget i Uppsala
För Uppsala län ser situationen illavarslande ut. Även
om Uppsala län fortfarande ligger under genomsnittet
närmar vi oss snabbt övriga riket när det gäller arbetslöshet.
Länsarbetsnämnden uppger att arbetslösheten vid
december månads utgång uppgick till över 9 000 personer,
eller 63 % av arbetskraften. Detta innebär att
arbetslösheten ökat med 89 % på ett år.
Länsarbetsnämnden beräknar att arbetslösheten i Uppsala
län kommer att stiga till 7--8 % under våren. Enbart under
december månad varslades nästan 1 000 personer.
Värst utsatt är länets norra del, med främst Älvkarleby
kommun där den öppna arbetslösheten ökat med 161 %
under förra året. Problemen är nu även stora i den södra
länsdelen där ökningen är 64 %, vilket är en ny och
oroväckande utveckling.
Långtidsarbetslösheten, med dess följder i form av
utförsäkringar från a-kassa och KAS, har det senaste året
markant ökat i Uppsala län. En hög ambitionsnivå inom
arbetsmarknadsutbildningen i länet har bidragit till att den
öppna arbetslösheten kunnat hållas nere under året. På
grund av att resurserna till arbetsmarknadspolitiken inte
har legat i nivå med den ökande arbetslösheten tvingas
länsarbetsnämnden minska antalet personer i
arbetsmarknadsutbildning i Uppsala län från 3 000 till 2 000
individer. Det är högst otillfredsställande i ett läge när
arbetsmarknadsutbildning och annan utbildning i stället
borde öka.
Kvinnorna drabbas hårt
Dagens kris drabbar framför allt kvinnorna hårt. Jämfört
med tidigare lågkonjunkturer är det i dag fler kvinnor som
är direkt beroende av eget arbete. Kvinnorna har ofta
deltidsarbeten och extraarbeten. När företag minskar
verksamheten är det först deltids- och extraanställda som
drabbas.
Inom handelsområdet drabbas många deltidsarbetande
kvinnor. Kvinnor som även i högre grad är
offentliganställda drabbas hårt när kommuner och landsting
nu i snabb takt avvecklar verksamheter.
Förslag till åtgärder
Vi har passerat den gräns då vi enbart kan spara oss ur
krisen. Inte heller en exportökning kommer nämnvärt att
förbättra sysselsättningsläget, eftersom företagen har stor
ledig kapacitet i dag.
Det är viktigt att kommuner och landsting ges möjlighet
att ta sitt ansvar. Vi har i riksdagen motsatt oss regeringens
indragningar från kommuner och landsting och kräver, att
det lagstadgade kommunalskattestoppet upphävs.
För byggsektorn och industrin är tidigarelagda
investeringar i länets infrastruktur, offentliga byggnader,
renoveringar och satsningar på kulturmiljövård av största
vikt. Socialdemokraterna har tidigare redovisat att det finns
konkreta objekt av varierande storlek som är så
färdigplanerade att det är möjligt att starta dem under
1993/94.
Dessa åtgärder skulle snabbt ge effekt. T.ex. i Uppsala
län skulle arbeten inom sjukvård, infrastruktur, kommunal
service etc. snabbt kunna skapas om bara resurser tillförs.
Framför allt finns stora möjligheter att öka takten i
utbyggnaden av gruppbostäder i landstingets regi och i
vägbyggen som en ny sträckning av E 4 genom länet.
Dessutom kan mindre vägförbättringar i länsvägnätet
snabbt ge många arbetstillfällen. Andra projekt som vi vill
peka på är tillbyggnad av Uppsala universitets lokaler i
Humanistcentrum och på Gluntenområdet. Vi hänvisar
även till de förslag som framlagts gemensamt av
socialdemokraterna i Gävleborg och Uppsala län angående
Arlandabanans norra sträckning.
Genom att tidigarelägga byggstarter kan landstinget nå
upp till de krav lagstiftningen ställer vad gäller
gruppbostäder. Det finns även utrymme att öka personalen
i gruppboendet, i syfte att ge de boende större möjlighet att
leva ett normalt liv.
Vi motsätter oss i andra motioner regeringens förslag att
lägga ned rättsmedicinska institutet i Uppsala och
tingsrätten i Tierp.
I andra motioner föreslår vi för att stimulera
sysselsättningen i Uppsala län att upprustningen av
järnvägen mellan Örbyhus och Hargshamn påbörjas samt
att planeringen för byggande av ett museum i
riksintressanta Gamla Uppsala genomförs.
Länsarbetsnämnden och länsstyrelsen uppvaktade
berörda myndigheter under hösten 1992 för att erhålla
ytterligare medel för arbetsmarknadsutbildningen i länet,
dock utan framgång. Enligt vår uppfattning är det
nödvändigt att bryta den rådande passiva kontantlinjen mot
en aktivare arbetslinje i arbetsmarknadspolitiken. Därför är
det vår uppfattning att regeringen bör bevilja
länsarbetsnämnden i Uppsala län en förstärkning av
utbildningsanslaget utöver det redan föreslagna anslaget.
Vi anser även att riktade insatser av utbildningsvikariat
för kommuner och landsting är ett bra sätt att skapa
arbetstillfällen inom offentlig sektor. En lågkonjunktur är
ett utmärkt tillfälle att satsa på att vidareutbilda personalen,
t.ex. vårdbiträden och undersköterskor men även övrig
vårdpersonal.
Detta är vår socialdemokratiska politik för att bekämpa
arbetslösheten och få tillbaka tillväxt och framtidstro i
Uppsala län.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kraftfulla och skyndsamma
åtgärder för sysselsättning, utbildning,
arbetsmarknadspolitiska åtgärder och investeringsarbeten i
Uppsala län.
Stockholm den 26 januari 1993
Birgitta Dahl (s)
Ingrid Andersson (s)
Björn Kaaling (s)
Gunnar Thollander (s)