Under 1980-talets senare del var det en positiv
utveckling i Värmland. Detta efter en besvärlig period med
bl.a. strukturförändringar i basnäringarna.
Nu är vi ånyo inne i en besvärlig tid bl.a. beroende på
den extrema lågkonjunktur som råder, men även på grund
av branschvisa problem för t.ex. bilindustri och
skogsindustri. I vissa kommuner som t.ex. i Årjäng, Eda,
Hagfors, m.fl. är läget mycket bekymmersamt.
Arbetslösheten är därför mycket besvärande. Det är
redan idag många som är öppet arbetslösa eller är föremål
för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Dessutom så finns
många varsel som kommer att falla ut under våren. Det
finns därför risk att den totala arbetslösheten i Årjängs
kommun kan komma att stiga till över tjugofem procent
under året. Även i Eda kommun finns risk för betydande
arbetslöshet.
Temporär uppflyttning i förmånligare stödområde
Det är därför angeläget att sätta in åtgärder som bryter
denna negativa trend. För bl.a. Årjäng och Eda borde det
vara aktuellt med en temporär inplacering i högre
stödområde. Genom en sådan inplacering skulle det under
rådande förhållanden vara lättare att kunna få hjälp till
befintliga företag som vill expandera samt att stimulera till
nyföretagande.
Satsningar på kompetenshöjande utbildning
Under en tid av hög arbetslöshet är det av vikt att höja
kompetensen inom olika områden för att stå väl rustade när
konjunkturerna vänder. I både Årjäng och Eda liksom i
flera andra kommuner finns behov av kompetenshöjande
utbildning, bl.a. på det tekniska området. Därför kommer
det att erfordras ytterligare resurser för både
kompetensutveckling och teknisk utveckling. Bl.a. vore det
önskvärt med högskoleresurser för denna typ av
utvecklingsinsatser.
Etablering av tjänsteföretag
Staten har tidigare haft resurser för etablering av
tjänsteföretag i glesbygd. Detta skulle vara en stor tillgång
i många Värmlandskommuner. Bl.a. har Årjängs kommun
i olika sammanhang uttryckt sin ambition att verka för
etablering av tjänsteföretag. Flera omständigheter talar för
att detta skulle vara möjligt, bl.a. kommunens servicegrad,
belägenhet med närhet till Norge m.m. Därför vore det av
vikt att bl.a. Årjängs kommun prioriterades vid
utlokaliseringen av tjänsteföretag.
Kapitalförsörjning
Under de senaste åren har det rått en stor brist på såväl
riskkapital som rörelsekapital. Detta inte minst beroende
på olika finanskriser. Bristen på riskvilligt kapital har
hämmat såväl expansion som nyetablering. Regeringen har
på ett bra sätt arbetat fram olika former av riskkapital, men
det synes ändå svårt att i vissa fall erhålla nödvändigt
kapital. Därför vore det önskvärt att staten i större
omfattning kunde vara med och stimulera till bl.a. lokala
investmentbolag. Dessa kunde sedan vara med i
finansieringen av både befintlig och ny verksamhet.
Det finns även en rad andra åtgärder som är nödvändiga,
t.ex. satsningar på infrastruktur såsom vägar, järnvägar och
telekommunikation m.m. Detta har också undertecknade
motionärer påtalat i en motion om infrastruktursatsningar i
Värmland. Det finns också möjligheter i
bioenergisatsningar m.m. som skulle ge nödvändiga
arbetstillfällen i en hårt drabbad region.
Finansiering av ovanstående insatser bör ske inom
ramen för det regionalpolitiska stödet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Värmlands stora behov av
regionalpolitiska insatser.
Stockholm den 26 januari 1993
Kjell Ericsson (c)
Göthe Knutson (m)
Gullan Lindblad (m)
Isa Halvarsson (fp)
Roland Lében (kds)