I prop 1991/92:102 föreslog regeringen att Västgöta Flygflottilj i Karlsborg, F6, skulle läggas ned. I propositionen motiverades behovet av regional- och arbetsmarknadspolitiskt stöd enligt följande:
Regeringen har noga analyserat arbetsmarknadsläget m.m. i kommuner och regioner som genom förslagen förlorar arbetstillfällen. Analysen visar att det främst är i Karlsborg som det på sikt kan uppstå regionala och arbetsmarknadspolitiska problem av betydande omfattning. I övriga fall är enligt regeringens bedömning de beräknade sysselsättningseffekterna av förslagen inte av sådan storlek att särskilda regionalpolitiska insatser är påkallade. Däremot är regeringen medveten om att arbetsmarknadsläget i flera av de aktuella orterna/regionerna är ansträngt på grund av nu rådande konjunkturläge.
När riksdagen den 3 juni 1992 beslutade enligt försvarsutskottets förslag att inte lägga ned F6 i Karlsborg uttalades bl.a.: ''Av betydelse har härvid varit att Karlsborgs kommun skulle drabbas mycket hårt av effekterna av en nedläggning.'' Att riksdagen vägde in detta hänsynstagande ter sig logiskt då samma hänsynstagande gjordes beträffande Sollefteå kommun. Karlsborgs kommun är den kommun i landet som utan all jämförelse har det största beroendet av försvarsverksamhet.
Trots riksdagens positiva försvarsbeslut i juni 1992 drabbades kommunen ändå av ökad arbetslöshet genom att cirka 145 arbetstillfällen försvinner från verkstads- och materialförvaltning, Vanäsverken och K3. I samband med behandlingen av 1992 års försvarsbeslut insåg man på kommunen att det stora försvarsberoendet inte var hållbart i längden. Kommunen och näringslivet bildade därför en näringslivskommitté som arbetar, tillsammans med Utvecklingsfonden i Skaraborgs län, med att göra en kommunanalys som skall ligga till grund för ett näringspolitiskt program. Målsättningen med programmet är att kommunen tillsammans med länsstyrelsen skall kunna hantera bortfallet av arbetstillfällen som 1992 års försvarsbeslut innebar för Karlsborg.
I samband med det så kallade krispaketet, överenskommet mellan regeringen och Socialdemokraterna under hösten 1992, beslutade riksdagen att lägga ned F6, prop 1992/93:50.
Med anledning av följdmotioner till propositionen uttalade försvarsutskottet (FiU1): ''Försvarsutskottet utgår från att regeringen noga kommer att följa utvecklingen i Karlsborgs kommun och tillsammans med berörda myndigheter vidtar de arbetsmarknadspolitiska åtgärder m.m. som i detta sammanhang behövs i samband med nedläggningen. Med ett riksdagens uttalande av denna innebörd synes syftet med motionerna i huvudsak kunna bli tillgodosett, framhåller utskottet.'' Finansutskottet utgick från att regeringen var medveten om problemen och ansåg inte erforderligt med något uttalande.
Konsekvenserna av de två besluten för enskilda och kommunen är så stora att detta inte går att klara utan statligt stöd. Med effekter i service och näringsliv i övrigt beräknas att drygt 900 jobb försvinner vilket är vart fjärde arbetstillfälle i kommunen.
För de försvarsanställda gäller att cirka hälften kan få arbete på annan ort. Dilemmat för dessa är att många bor i bostadsrätt och egna villor och någon egentlig fastighetsmarknad existerar inte längre på orten. Detta kan innebära att erbjudet jobb på annan ort kan gå om intet. Arbetet måste därför intensifieras för att skaffa sysselsättning i Karlsborg.
Men intill dess andra jobb finns att tillgå måste Karlsborgs kommun via länsstyrelsen tilldelas speciella medel för ''nödlidande'' fastigheter, bostadsrätter och lägenheter. Jag anser inte att kommunen skall överta dessa eller att de skall realiseras ut. Kommunen bör i stället använda medlen för att betala låneräntor, hyror och andra omkostnader intill dess en normal marknad åter uppkommer och normal överlåtelse kan ske. Den största kompetensen för att utforma de närmare villkoren för ett sådant system finns med all säkerhet hos kommunen som bör få detta förtroende.
Andra åtgärder som bör prövas är att staten utan ekonomiskt anspråk på Karlsborgs kommun överlämnar mark och lokaler som friställs genom F6:s nedläggning, vidare att lokaliseringsbidrag utgår för etableringar i Karlsborgs kommun enligt reglerna om regionalpolitiskt stöd. Särskilda medel bör destineras till länsstyrelsen i Skaraborgs län och övriga länsmyndigheter för åtgärder inom kommunen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokaliseringsstöd inom Karlsborgs kommun,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen i övrigt anförts om samhällsåtgärder i Karlsborgs kommun i samband med F6:s nedläggning.
Stockholm den 26 januari 1993 Bengt Rosén (fp) Carl-Johan Wilson (fp)