En farsot drar fram
Sedan regeringsskiftet hösten 1991 har arbetslösheten i Skaraborg tredubblats. Sista december var antalet arbetslösa 10 573. Med personer i arbetsmarknadsutbildning, beredskapsarbete och ungdomspraktik var ca 15 000 personer utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Det motsvarar ca 11 % av den förvärvsarbetande befolkningen.
Bakom denna opersonliga statistik finns enskilda människor som måste ha kraft att leva vidare. Tusentals människor är i uppenbar fara att råka ut för psykisk och fysisk ohälsa, havererad ekonomi och förlorat självförtroende.
Det är en omfattande farsot som håller på att sprida sig bland våra medmänniskor, där regeringens budgetförslag om karensdagar och minskad ersättning vid arbetslöshet av många upplevs som avklädning innan sjukdomen slår till.
Ingen ljusning kan skönjas
Arbetslösheten fortsatte att öka i slutet av förra året, från november till december med 1 789 personer. Antalet arbetslösa ungdomar ökade för första gången sedan i augusti. Den relativa arbetslösheten bland ungdomsgrupperna 18--24 år är nu 10,4 % och långtidsarbetslösa 20,6 %.
Fortfarande kommer ett stort antal varsel in till länsarbetsnämnden varje månad. Under december månad hade 37 arbetsställen lämnat varsel som berörde 1 851 personer, varav 1 130 riskerade uppsägning.
För länets tillverkningsindustri har varsel under det gångna året lämnats till motsvarande ca 25 % av de förvärvsarbetande inom denna sektor. Enligt den nyligen publicerade småföretagsbarometern (Företagarnas Riksorganisation och Föreningsbanken) för Skaraborgs län befinner sig småföretagarna i länet (företag med 1--19 anställda) i en ovanligt djup och långvarig konjunktursituation, vilken är betydligt sämre än för genomsnittet i riket.
Industrin och byggsektorn hårt drabbade
Regeringens totala brist på bostadspolitik och den vikande konjunkturen inom byggbranschen har, förutom en mycket hög arbetslöshet bland byggnadsarbetarna, medfört stora problem för länets viktiga byggnadsindustri, främst i Skövde men också för t.ex. Tibro och inredningsindustrin i Tidaholm.
Bilindustrin med underleverantörer sysselsätter ca 8 400 personer i länet, vilket utgör 20 % av länets industrisysselsatta. Volvo har varslat ca 500 personer och SAAB:s varsel i Trollhättan påverkar i första hand de södra delarna av länet. Även underleverantörerna har stora problem. 26 tillverkningsföretag i länet bedöms i större eller mindre grad vara sådana och sysselsätter 3 300 personer. Bilindustrins fortbestånd och en effektivisering av underleverantörsledet är av största vikt för länet, men är även en nationell angelägenhet.
Kris i den offentliga sektorn
Regeringens indragningar av statsbidrag till kommuner och landsting har tvingat fram nedskärningar trots att arbetskraft behövs bl.a. inom vård och omsorg. I statlig verksamhet genomförs s.k. strukturförändringar, vilket påverkar sysselsättningen på kort och lång sikt. Inom kommuner, landsting och statlig verksamhet finns sammantaget en risk för att minst 3 000 arbetstillfällen försvinner de närmaste två åren.
Situationen i kommunerna
Av länets 17 kommuner hade 15 en högre relativ arbetslöshet än riksgenomsnittet. Inom länet är Tibro och Essmyra kommuner som mest utsatta, tätt följda av Hjo, Mullsjö, Lidköping och Mariestad.
De lokala arbetsmarknaderna i länet har ofta ett ensidigt sammansatt näringsliv och ett stort beroende av enskilda branscher. Tibro är starkt beroende av möbelindustrin. Bilindustrin med underleverantörer har stor betydelse för bl.a. Skövde, Grästorp och Tidaholm. Karlsborg blir mycket hårt drabbat när flygflottiljen F 6 läggs ned. I Mariestad är den offentliga sektorn betydande. I Falköping väntar varsel inom offentliga sektorn som kan öka arbetslösheten kraftigt.
Det behövs arbete och pengar
Det saknas inte meningsfulla arbeten i länet. Vårt parti har medverkat till att en stor mängd förslag tagits fram som ganska omgående skulle innebära att minst 3 000 personer skulle få arbete (vår motion 1991/92:A241).
Vi har vidare tagit en rad initiativ för att bekämpa arbetslösheten, bl.a. bättre samordning av insatserna och utbildning för offentliganställda, liksom när det gäller att få igång byggandet och att arbetslinjen måste hävdas för kontantstöd.
Länsstyrelsen, landstinget och Kommunförbundet har nyligen uppvaktat regeringen med krav på särskilda insatser för att dels lösa de omedelbara akuta problemen, dels stärka näringslivets utveckling på längre sikt. Förutom en fortsatt satsning på arbetsmarknadspolitiska åtgärder krävs åtgärder inom byggnadssektorn, för utbyggnad av infrastruktur och för en utveckling av näringslivet, bl.a. tillgång till riskvilligt kapital och olika kompetenshöjande åtgärder. Vidare krävs en höjning av länsanslaget för utvecklingsinsatser med 8 miljoner kronor. Vi stödjer helhjärtat dessa krav.
Visst saknas det också pengar. Regeringens indragning av 7,5 miljarder kronor i statsbidrag från landsting och kommuner har även drabbat vårt län hårt. Men vi vill också påstå att det saknas solidaritet med de människor som blivit arbetslösa. Enligt vår mening är det rimligt att människor med högre inkomster nu får betala en tillfällig skatt som ett led i att bekämpa arbetslösheten. Ett slags solidaritetsskatt (-avgift). Ansvaret för att dessa pengar används på mest effektiva sätt bör specialdestineras och läggas på kommunerna, där kunskapen finns om lämpligaste användning.
Passiv regering
Alla initiativ från länet har en gemensam bakgrund -- att fylla upp det tomrum som regeringens avsaknad av konstruktiva näringspolitiska insatser har medfört. Det krävs inte bara åtgärder för att motverka de akuta arbetslöshetsproblemen, utan det krävs också långsiktigt syftande åtgärder för att utveckla näringslivets förutsättningar i länet.
En hög kunskapsnivå är en sådan nödvändig förutsättning. Andelen personer med eftergymnasial utbildning är i Skaraborg bland de lägsta i riket. Skaraborg är ett av de svenska län som har den största andelen industrisysselsatta med endast folkskola som bakgrund. Vi kommer att aktualisera dessa problem och resa befogade krav på insatser i samband med att regeringens forskningsproposition läggs fram.
De åtgärder vi kräver ansluter väl till den socialdemokratiska partimotionen om näringspolitik för tillväxt och arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att bekämpa arbetslösheten i Skaraborgs län.
Stockholm den 26 januari 1993 Jan Fransson (s) Sven-Gösta Signell (s) Anders Nilsson (s)