Norrbotten har som vanligt landets högsta arbetslöshet.
Vid årsskiftet var 12 146 personer arbetslösa. Det motsvarar
7,1 % av befolkningen mellan 16 och 64 år. Relaterat till
arbetskraften blir arbetslösheten 9,3 % i länet.
Över 315 000 personer i Sverige är arbetslösa. Det
motsvarar en arbetslöshet på 5,8 % av befolkningen (16--64
år) eller 7 % av arbetskraften.
I Norrbotten ökade arbetslösheten med 43 % jämfört
med ett år tidigare. I hela landet var ökningen 70 %. Den
förhållandevis lägre ökningen i Norrbotten förklaras av ett
högre utgångsläge vad gäller arbetslöshetsnivån för ett år
sedan. Dessutom har insatserna för arbetslösa legat på en
högre nivå i länet än i riket.
I takt med att allt fler arbetsförmedlingar nu bundit upp
sina pengar i olika arbetsmarknadspolitiska insatser ökar
risken för en kraftig ökning av arbetslösheten.
Arbetslösa som inte redan planerat åtgärder med
arbetsförmedlingen har i praktiken mycket små möjligheter
att kunna erbjudas arbetsmarknadsutbildning eller annat
som tär på arbetsförmedlingarnas budget. För att motverka
att arbetslösheten stiger kraftigt under våren behövs redan
nu nya, friska pengar. Annars riskerar Norrbotten att ha
kanske 16 000 arbetslösa personer innan sommaren.
Enbart under december månad 1992 skrevs närmare 2
300 nya arbetssökande in vid länets arbetsförmedlingar. Av
dessa var drygt 1 700 sådana som direkt kunde ta arbete.
Ett alldeles särskilt problem är den växande
långtidsarbetslösheten. Personer som blir arbetslösa under
långa tider riskerar att helt förlora kontakten med
arbetslivet. Utslagningen från arbetsmarknaden är stor
bland dessa grupper. Under det senaste året har
långtidsarbetslösheten ökat med närmare 85 % och
omfattar nu drygt 2 200 norrbottningar.
Tidigare under lågkonjunkturen har sysselsättningen
försvagats mest inom industri- och anläggningsarbeten. Nu
drabbas allt fler områden, bl.a. servicenäringar och
offentlig sektor.
Offentliga sektorns neddragningar beror icke på att
arbetsuppgifter saknas inom exempelvis vård och omsorg.
Den drastiska nedskärning som nu sker på dessa områden
beror på indragning av statliga ekonomiska medel, alltså en
politisk styrning för att minska den offentliga
verksamheten. Den väl utbyggda vården och omsorgen i
Norrbotten, med inrättningar av olika slag i samtliga
kommuner, har betytt en god service till länsmedborgarna
men det har också skapat arbetstillfällen till många kvinnor.
Detta äventyras nu av den politik som den borgerliga
regeringen för.
En annan grupp med svag ställning på arbetsmarknaden
är de arbetshandikappade. Jämfört med december månad
1991 har arbetslösheten i denna grupp ökat med 54 %
medan ökningen totalt sett var 43 %.
Arbetslösheten bland ungdomar har inte stigit lika
kraftigt som för andra grupper. Det beror på att många
ungdomar fått ungdomspraktikplatser, men detta är ingen
permanent lösning. Därför måste ungdomsarbetslösheten
ägnas stor uppmärksamhet och allt måste göras för att ge
ungdomarna en fast ställning på arbetsmarknaden.
Under våren när nya ungdomar strömmar till från skolor
och avslutad värnpliktstjänstgöring blir det svårt att hålla
tillbaka arbetslösheten bland de unga.
Detta får förödande konsekvenser ekonomiskt, socialt,
mänskligt och på sikt också fysiskt. Inte bara de enskilda
individerna drabbas av arbetslösheten. Även samhället
förlorar på att människor inte har sysselsättning.
Kostnaderna för arbetslöshetsunderstöd, socialbidrag,
sjukvård m.m. ökar drastiskt, medan resurserna i form av
skatteinkomster minskar.
Vad kan då göras?
Vi socialdemokrater har tillsammans med
arbetsförmedlingarna, länsarbetsnämnden, kommunerna
och ett antal större företag i länet gått igenom
arbetsmarknadssituationen i våra kommuner. Utifrån varje
kommuns situation och förutsättning har vi lyft fram
mängder av projekt som är möjliga att sätta igång och som
dels skapar arbetstillfällen under genomförandetiden, dels
också på längre sikt kommer att få betydelse för orten.
Dessa projekt har vi presenterat i motioner i riksdagen,
genom brev till regeringen, men även vid uppvaktningar
som gjorts av länsstyrelse och fackliga organisationer vid
flera tillfällen under det gångna året. Det som är lite tråkigt
att konstatera är att det forfarande är lika aktuellt, inget
speciellt har hänt.
Vi har pekat på att ett väl fungerande transportsystem är
en nödvändig förutsättning för ett livskraftigt och
differentierat näringsliv i Norrbotten. Länets
transportsystem präglas av kombinationen tunga
massgodstransporter och av snabba och flexibla transporter
som tillgodoser behoven för tjänstenäringar och
privatresenärer. Väl utbyggda, säkra och snabba
telekommunikationer har på senare år också alltmer ökat i
betydelse.
Vi har presenterat projekt inom vägsektorn, järnvägar,
flyg men även på telekommunikationernas område i
tidigare motioner som vi härmed vill hänvisa till.
Vi har också pekat på utbildningars och forskningens
betydelse för länet och näringslivets utveckling. Välutbildad
arbetskraft är en grundläggande förutsättning för regional
utveckling. Genom framtidsinriktade satsningar inom
utbildnings- och forskningsområdet stärks Norrbottens
förutsättningar att bli en attraktiv region för både nationella
och internationella företagssatsningar. Även inom detta
område har vi tidigare presenterat förslag på alla
utbildningsnivåer från grundskola och upp till
högskolenivå.
Låt oss också peka på kulturens betydelse för den
regionala och lokala utvecklingen. Ett rikt kulturutbud och
kulturliv gör länet attraktivt för människor att bo och verka
i. Människors önskemål beträffande bostadsort påverkar i
sin tur i hög grad etableringen av företag.
Norrbotten har idag tre olika kulturer: den svenska, den
finska och den samiska kulturen. De kulturella satsningarna
måste anpassas därefter. Satsningarna bör enligt vår
uppfattning i första hand inriktas på lokala kulturella
verksamheter och aktiviteter. Mot denna bakgrund bör det
övervägas att ge länsstyrelsen ekonomiska resurser och
uppdraget att fördela pengar till lokala kulturella insatser
inom länet.
Turismen som näring har särskilt för ett län som
Norrbotten en stor betydelse. Trots att förutsättningarna för
turismen i länet är mycket goda befinner sig näringen för
närvarande i en viss kris beroende dels på en viss
överetablering, dels på brister i marknadsföringen både
nationellt och internationellt. Länets turistnäring behöver
därför stöd för sin produktutveckling och marknadsföring.
Länets basnäringar har stor betydelse för länet och de
orter där de är etablerade. De beslut som fattats om LKAB
är mycket positiva. Nytt kulsinterverk och ny huvudnivå är
mycket positivt och måste fullföljas. Men även skogen och
ASSI Karlsborg och ASSI Kraftliner i Piteå måste få
förutsättningar att utvecklas och inom basnäringarna måste
staten som ägare ta sitt ansvar.
Avslutningsvis vill vi peka på att en snabbt verkande
åtgärd för att stötta byggsektorn är att
arbetsmarknadspolitiska medel sätts in i ROT-projekt.
Objekten finns och kan snabbt komma igång.
Sammanfattningsvis har vi med denna motion velat peka
på den besvärliga arbetsmarknadssituation som
Norrbottens län befinner sig i, men vi har också pekat på att
möjligheter finns och hänvisar till bl.a. tidigare inlämnade
motioner med många konkreta förslag till projekt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av
arbetsmarknadspolitiska medel så att arbetslinjen kan
vidmakthållas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av insatser för
sysselsättningen men även strategiska framtidssatsningar
för Norrbottens län.
Stockholm den 26 januari 1993
Monica Öhman (s)
Sten-Ove Sundström (s)
Bruno Poromaa (s)
Åke Selberg (s)
Leif Marklund (s)
Ewa Hedkvist Petersen (s)