Norrbotten har som vanligt landets högsta arbetslöshet. Vid årsskiftet var 12 146 personer arbetslösa. Det motsvarar 7,1 % av befolkningen mellan 16 och 64 år. Relaterat till arbetskraften blir arbetslösheten 9,3 % i länet.
Över 315 000 personer i Sverige är arbetslösa. Det motsvarar en arbetslöshet på 5,8 % av befolkningen (16--64 år) eller 7 % av arbetskraften.
I Norrbotten ökade arbetslösheten med 43 % jämfört med ett år tidigare. I hela landet var ökningen 70 %. Den förhållandevis lägre ökningen i Norrbotten förklaras av ett högre utgångsläge vad gäller arbetslöshetsnivån för ett år sedan. Dessutom har insatserna för arbetslösa legat på en högre nivå i länet än i riket.
I takt med att allt fler arbetsförmedlingar nu bundit upp sina pengar i olika arbetsmarknadspolitiska insatser ökar risken för en kraftig ökning av arbetslösheten.
Arbetslösa som inte redan planerat åtgärder med arbetsförmedlingen har i praktiken mycket små möjligheter att kunna erbjudas arbetsmarknadsutbildning eller annat som tär på arbetsförmedlingarnas budget. För att motverka att arbetslösheten stiger kraftigt under våren behövs redan nu nya, friska pengar. Annars riskerar Norrbotten att ha kanske 16 000 arbetslösa personer innan sommaren.
Enbart under december månad 1992 skrevs närmare 2 300 nya arbetssökande in vid länets arbetsförmedlingar. Av dessa var drygt 1 700 sådana som direkt kunde ta arbete.
Ett alldeles särskilt problem är den växande långtidsarbetslösheten. Personer som blir arbetslösa under långa tider riskerar att helt förlora kontakten med arbetslivet. Utslagningen från arbetsmarknaden är stor bland dessa grupper. Under det senaste året har långtidsarbetslösheten ökat med närmare 85 % och omfattar nu drygt 2 200 norrbottningar.
Tidigare under lågkonjunkturen har sysselsättningen försvagats mest inom industri- och anläggningsarbeten. Nu drabbas allt fler områden, bl.a. servicenäringar och offentlig sektor.
Offentliga sektorns neddragningar beror icke på att arbetsuppgifter saknas inom exempelvis vård och omsorg. Den drastiska nedskärning som nu sker på dessa områden beror på indragning av statliga ekonomiska medel, alltså en politisk styrning för att minska den offentliga verksamheten. Den väl utbyggda vården och omsorgen i Norrbotten, med inrättningar av olika slag i samtliga kommuner, har betytt en god service till länsmedborgarna men det har också skapat arbetstillfällen till många kvinnor. Detta äventyras nu av den politik som den borgerliga regeringen för.
En annan grupp med svag ställning på arbetsmarknaden är de arbetshandikappade. Jämfört med december månad 1991 har arbetslösheten i denna grupp ökat med 54 % medan ökningen totalt sett var 43 %.
Arbetslösheten bland ungdomar har inte stigit lika kraftigt som för andra grupper. Det beror på att många ungdomar fått ungdomspraktikplatser, men detta är ingen permanent lösning. Därför måste ungdomsarbetslösheten ägnas stor uppmärksamhet och allt måste göras för att ge ungdomarna en fast ställning på arbetsmarknaden.
Under våren när nya ungdomar strömmar till från skolor och avslutad värnpliktstjänstgöring blir det svårt att hålla tillbaka arbetslösheten bland de unga.
Detta får förödande konsekvenser ekonomiskt, socialt, mänskligt och på sikt också fysiskt. Inte bara de enskilda individerna drabbas av arbetslösheten. Även samhället förlorar på att människor inte har sysselsättning. Kostnaderna för arbetslöshetsunderstöd, socialbidrag, sjukvård m.m. ökar drastiskt, medan resurserna i form av skatteinkomster minskar.
Vad kan då göras?
Vi socialdemokrater har tillsammans med arbetsförmedlingarna, länsarbetsnämnden, kommunerna och ett antal större företag i länet gått igenom arbetsmarknadssituationen i våra kommuner. Utifrån varje kommuns situation och förutsättning har vi lyft fram mängder av projekt som är möjliga att sätta igång och som dels skapar arbetstillfällen under genomförandetiden, dels också på längre sikt kommer att få betydelse för orten.
Dessa projekt har vi presenterat i motioner i riksdagen, genom brev till regeringen, men även vid uppvaktningar som gjorts av länsstyrelse och fackliga organisationer vid flera tillfällen under det gångna året. Det som är lite tråkigt att konstatera är att det forfarande är lika aktuellt, inget speciellt har hänt.
Vi har pekat på att ett väl fungerande transportsystem är en nödvändig förutsättning för ett livskraftigt och differentierat näringsliv i Norrbotten. Länets transportsystem präglas av kombinationen tunga massgodstransporter och av snabba och flexibla transporter som tillgodoser behoven för tjänstenäringar och privatresenärer. Väl utbyggda, säkra och snabba telekommunikationer har på senare år också alltmer ökat i betydelse.
Vi har presenterat projekt inom vägsektorn, järnvägar, flyg men även på telekommunikationernas område i tidigare motioner som vi härmed vill hänvisa till.
Vi har också pekat på utbildningars och forskningens betydelse för länet och näringslivets utveckling. Välutbildad arbetskraft är en grundläggande förutsättning för regional utveckling. Genom framtidsinriktade satsningar inom utbildnings- och forskningsområdet stärks Norrbottens förutsättningar att bli en attraktiv region för både nationella och internationella företagssatsningar. Även inom detta område har vi tidigare presenterat förslag på alla utbildningsnivåer från grundskola och upp till högskolenivå.
Låt oss också peka på kulturens betydelse för den regionala och lokala utvecklingen. Ett rikt kulturutbud och kulturliv gör länet attraktivt för människor att bo och verka i. Människors önskemål beträffande bostadsort påverkar i sin tur i hög grad etableringen av företag.
Norrbotten har idag tre olika kulturer: den svenska, den finska och den samiska kulturen. De kulturella satsningarna måste anpassas därefter. Satsningarna bör enligt vår uppfattning i första hand inriktas på lokala kulturella verksamheter och aktiviteter. Mot denna bakgrund bör det övervägas att ge länsstyrelsen ekonomiska resurser och uppdraget att fördela pengar till lokala kulturella insatser inom länet.
Turismen som näring har särskilt för ett län som Norrbotten en stor betydelse. Trots att förutsättningarna för turismen i länet är mycket goda befinner sig näringen för närvarande i en viss kris beroende dels på en viss överetablering, dels på brister i marknadsföringen både nationellt och internationellt. Länets turistnäring behöver därför stöd för sin produktutveckling och marknadsföring.
Länets basnäringar har stor betydelse för länet och de orter där de är etablerade. De beslut som fattats om LKAB är mycket positiva. Nytt kulsinterverk och ny huvudnivå är mycket positivt och måste fullföljas. Men även skogen och ASSI Karlsborg och ASSI Kraftliner i Piteå måste få förutsättningar att utvecklas och inom basnäringarna måste staten som ägare ta sitt ansvar.
Avslutningsvis vill vi peka på att en snabbt verkande åtgärd för att stötta byggsektorn är att arbetsmarknadspolitiska medel sätts in i ROT-projekt. Objekten finns och kan snabbt komma igång.
Sammanfattningsvis har vi med denna motion velat peka på den besvärliga arbetsmarknadssituation som Norrbottens län befinner sig i, men vi har också pekat på att möjligheter finns och hänvisar till bl.a. tidigare inlämnade motioner med många konkreta förslag till projekt.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av arbetsmarknadspolitiska medel så att arbetslinjen kan vidmakthållas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av insatser för sysselsättningen men även strategiska framtidssatsningar för Norrbottens län.
Stockholm den 26 januari 1993 Monica Öhman (s) Sten-Ove Sundström (s) Bruno Poromaa (s) Åke Selberg (s) Leif Marklund (s) Ewa Hedkvist Petersen (s)