Det svenska samhället genomgår nu stora förändringar. Jämtlands län är inget undantag. Strukturomvandlingen påskyndas genom den nuvarande lågkonjunkturen. Redan tidigare har Jämtlands län inte haft lätt att hävda sig. Så har till exempel mer än 30 % av arbetstillfällena inom tillverkningsindustrin försvunnit de senaste 10 åren. Inom skogsnäringen har rationaliseringen fortsatt i oförminskad takt. Turismnäringen har haft betydande svårigheter de senaste åren. Förutom icke påverkbara företeelser -- som brist på snö -- har den ökade momsen på turismtjänster medfört uppenbara konkurrensnackdelar jämfört med andra länder. Vidare har det de senaste åren skett förändringar inom bl a Posten, Televerket, Vägverket etc som medfört att s k huvudkontorsfunktioner flyttats från länet. Jämtlands län har en stor del anställda i offentlig sektor. Det som nu troligen väntar är kännbara rationaliseringar inom denna sektor.
Som motvikt till många dystra bilder finns flera ljusglimtar att ta fasta på: högskolans successiva expansion medför mycket positivt, flera tjänsteföretag har etablerats och blivit värdefulla i den näringspolitiska infrastrukturen. Inte minst kan en skör nybyggaranda skönjas. De positiva bilderna förstärks inte minst av den studie om klimatet för företagslokaliseringarna som presenterades av Wirtschaftswoche och som refererades i tidningen Dagens Industri.
Jämtlands läns struktur är specifik. Länet är ytmässigt stort -- lika stort som Danmark -- och det bor människor över nästan hela ytan samtidigt som mer än hälften av befolkningen är koncentrerad till ''Stor-Östersund''. Denna struktur ger Östersund en särskild uppgift som nav för länets utveckling. Denna insikt delas av det stora flertalet politiker och näringslivsföreträdare varför några schismer mellan Östersund och övriga kommuner ytterst sällan förekommer.
För att underlätta Jämtlands läns förutsättningar att av egen kraft få en framtidsinriktad näringsstruktur anser vi det rimligt att hela Jämtlands län ges möjlighet att bli ett utvecklingslän. Detta kan enkelt ske genom att hela länet inplaceras i utvecklingsområde 1 (det som för närvarande felaktigt benämns för stödområde 1). Det är oerhört betydelsefullt att den utveckling som nu börjar skönjas ges stöd så att den på sikt kan växa av egen kraft. Genom att i ett sådant perspektiv stärka navets roll underlättas hela genomförandet av den nu pågående utvecklingsprocessen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hela Jämtlands län skall ingå i stödområde 1.
Stockholm den 26 januari 1993 Stina Eliasson (c) Ingrid Hemmingsson (m)