Det är inga överord att påstå att den svenska ekonomin
befinner sig i en djup svacka. Detta avspeglas i hela vårt
län -- Värmland blöder.
Den ekonomiska politik som skulle sätta fart på tillväxt
och investeringar har i grunden misslyckats. Dagligen blir
allt fler värmlänningar arbetslösa.
Hela samhällen är på väg att slås ut. Töcksfors,
Svaneholm och Björneborg -- tre orter som drabbas särskilt
hårt om inte utvecklingen vänder. Men också centralorter
som Arvika, Filipstad, Hagfors, Karlstad och Kristinehamn
utsätts dagligen för varsel och företagsnedläggningar.
Nedgången i bilindustrin och förändringarna i
försvarsproduktionen har slagit särskilt hårt mot Värmland.
Åtgärderna räcker inte
Aldrig har bristen på sysselsättning i Värmland varit så
stor och aldrig tidigare har åtgärderna varit så otillräckliga.
Situationen är extremt allvarlig. Hela 7 %
av arbetskraften befinner sig i öppen arbetslöshet.
Det är drygt 12 000
människor -- män och kvinnor i alla åldersgrupper
från hela länet -- som inte inte längre har ett arbete att gå
till. Ytterligare 7 000,
som inte lyckats få ett fast arbete, finns på
ungdomsplatser, i arbetsmarknadsutbildning eller i annan
sysselsättningsskapande verksamhet.
För innevarande år fattas t.ex. 250 mkr för
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Ytterligare tusen
personer kommer i vår att gå in i öppen arbetslöshet om inte
regeringen i sin tilläggsproposition föreslår ytterligare
resurser till länet. Efter att ha legat på en medelnivå bland
länen halkar Värmland nu snabbt nedåt. Särskilt allvarlig är
ungdomarnas situation och den kraftigt ökade
långtidsarbetslösheten, som i sin tur leder till betydande
utförsäkringsproblem.
Vi vill starkt betona att arbetslösheten inte enbart är ett
sysselsättningsproblem. Det skapar också andra problem,
för de drabbade människorna och för samhället. Försämrad
hälsa och ökad risk för social utslagning är exempel på
individuella effekter, som bidrar till att göra arbetslösheten
smärtsam för människorna men också kostsam för
samhället. Nyligen publicerade arbetslöshetsstudier visar
att ökad ohälsa är starkt förknippad med graden av
ekonomisk utsatthet. Med en långvarig hög arbetslöshet
kommer samhället att förlora stora värden i
kompetensförluster och utslagning.
Uttunningen av sysselsättningen äventyrar de goda
resultat som det lokala och regionala utvecklingsarbetet lett
fram till. Vi hyser stark oro inför den nya situation som vi nu
möter. Det finns en uppenbar risk att många års fruktbara
ansträngningar nu snabbt håller på att förödas. I detta läge
kan vi konstatera att landet saknar en genomtänkt politik
för tillväxt och nyskapande. På regional nivå är exempelvis
möjligheterna att medverka i finansieringen av nya företag
och för överlevnaden av utsatta företag mycket begränsade.
Detta i ett skede då länet är i stort behov av insatser och
åtgärder för att främja sysselsättning och tillväxt. De
resurser länet självt förfogar över och den ambitiösa
utvecklingsverksamhet som bedrivs i länet är långt ifrån
tillräckliga.
I övergripande partimotioner har vi redovisat våra
lösningar till att föra Sverige ut ur krisen. Vi tror inte på den
förda politiken och har helt andra förslag för att lösa
problemen i vårt land.
Industrin
Vi motionärer känner stark oro inför den ökande
strukturrationalisering som drabbar Värmland.
Strukturomvandlingen inom länets stål- och järnindustri har
tagit ny fart. Hagfors och Munkfors kommuner drabbas
hårt genom förändringar av produktionen i österrikiska
Böhler-Uddeholm AB. Enligt vår mening är situationen i
Hagfors efter Voest Alpine Stahl AG:s köp av Uddeholm
Tooling oacceptabel. I samband med köpet gjorde det
österrikiska företaget åtaganden som skulle motverka
eventuella negativa effekter för Hagfors del. Vi förutsätter,
som vi sagt i en tidigare motion, att den svenska regeringen
via kontakter med den österrikiska regeringen kan få Voest
Alpine AG att uppfylla sina förpliktelser att skapa
ersättningssysselsättning i Hagfors.
I Kristinehamns kommun är läget för Björneborg
Järnverks AB osäkert. Företaget är försatt i konkurs och en
rekonstruktion krävs. För en långsiktig lösning som också
ger företaget möjligheter till nödvändig förnyelse krävs
enligt vår mening en kraftfull statlig medverkan. Även
Storfors och Lesjöfors är orter med svåra problem. Vi vill
också påminna om att de närliggande orterna Degerfors och
Karlskoga har en likartad utveckling.
Lågkonjunkturen för byggbranschen har medfört att ca
30 % av byggnadsarbetarna är arbetslösa (januari 1993).
Även boardindustrin i länet har bl.a. på grund av
byggbranschens problem stora svårigheter. Rottneros
Board-Svaneholm AB har drabbats hårt. Företaget har
efter konkurs kunnat rekonstrueras, men med väsentligt
färre anställda. I skogen dras sysselsättningen ned
dramatiskt och föreliggande prognoser visar en
skrämmande utveckling för den framtida sysselsättningen.
Den svenska bilindustrins problem gör att
underleverantörsföretagen får stora problem och många
företag hotas av nedläggning. I Värmland drabbas särskilt
länets västra delar. Töcksfors Verkstads AB som haft ca 700
tidigare anställda kommer sålunda att från och med maj
1993 att ha endast 125 anställda kvar.
Vi kräver en annorlunda näringspolitik där staten aktivt
stöder och stimulerar små och medelstora företag. Det
måste finnas en regering som är beredd att föra en dialog
och som samtidigt är beredd att satsa på nyinvesteringar för
att rädda sysselsättningen i Sverige.
Jord- och skogsbruk
Alternativa ordlingsformer och grödor bör på allt sätt
stödjas. Den ekologiska odlingen är ett viktigt inslag i vårt
värmländska landskap. Den ekologiska odlingen är en
pådrivande kraft i arbetet med att utveckla lantbruket i
miljövänlig riktning. Forskning, utveckling och ett ökat stöd
till ökad marknadsföring är viktiga inslag för att stimulera
alternativodlandet.
Ett fortsatt Norrlandsstöd till jordbruket är nödvändigt
om vi över huvud taget skall klara omställningen inom
jordbruket i vårt län. Regeringen aviserar en rad
särpropositioner som riksdagen kommer att behandla under
våren 1993. Bl.a. lämnas förslag för att landet skall kunna
klara den pågående omställningen av energisystemet i
riktning mot förnyelsebara och miljövänliga energikällor
med ökad biobränsleanvändning som följd.
Även förslag till ny skogspolitik kommer att föreläggas
riksdagen senare i vår. Vi förutsätter att regeringen lägger
förslag som gynnar miljön samt jord- och skogsbruket.
Försvarssektorn
Karlstadsregionen spelar en avgörande roll för
utvecklingen i länet. Regionen har tidigare utvecklats på ett
positivt sätt. Under senare år har Karlstad emellertid
drabbats mycket hårt av den omstrukturering som pågår
inom totalförsvaret. Den aktuella förändringen inom AB
Bofors innebär att praktiskt taget hela verksamheten vid
Zakridalsverken läggs ned. Företaget hade för ett par år
sedan 1 200
anställda.
Tidigare har Bergslagens militärområde avvecklats,
samtidigt som verksamheterna inom förvaltningsbyggnaden
Karolinen cminskat. Med aviserade personalminskningar
för flera av myndigheterna i Karolinen (inklusive
Vägverket) har närmare 2 000
statliga arbetstillfällen gått förlorade. Inför hotet om
en fortsatt nedgång för länet som helhet anser vi motionärer
att det beslut som riksdagen fattat om samlokalisering av I
2 och A 9 är ett steg i rätt riktning. Vi förutsätter att redan
påbörjade och planerade investeringar fullföljs och att den
beslutade fusionen i sin helhet sker planenligt.
Vi anser att den snabba avtrappningen som skett inom
försvarets område på ett mycket drastiskt sätt drabbat vårt
län. Vi är medvetna om att även försvaret är tvingat att ta
sin beskärda del av besparingarna. Neddragningarna inom
försvarssektorn bör emellertid så långt möjligt fördelas på
ett rättvist sätt över hela landet. Riksdag och regering bör
fördela neddragningarna enligt dessa principer.
Affärsdrivande statliga verk
Det bör också beaktas att pågående rationaliseringar
inom Posten, Televerket, Vägverket, SJ och Banverket
inneburit ett betydande bortfall av arbetstillfällen i Karlstad
och övriga länet. Åtgärderna riskerar också att minska både
trovärdigheten till och förmågan hos dessa verk att
upprätthålla den service Värmland är i behov av för att
kunna skapa ytterligare arbetstillfällen i länet.
Vår tveksamhet till bolagiseringar och privatiseringar av
statliga verk och myndigheter har den senaste tiden ökat i
styrka. Erfarenheterna från de senaste årens experiment
avskräcker. Vi menar att det är dags att göra en grundlig
analys av den pågående bolagiseringen. Vår erfarenhet är
att de regionalpolitiska målen väger lätt i förhållande till de
statliga verkens och myndigheternas förmåga att hävda sina
ståndpunkter.
Servicenäringar
På den privata sidan leder omstruktureringar inom bank-
och försäkringsväsendet till att antalet arbetstillfällen
minskar och att regionala ledningsfunktioner flyttas från
länet.
Kommuner och landsting
Den ekonomiska situationen för kommuner och
landsting har tvingat fram omfattande rationaliseringar av
verksamheten. Detta leder till att den sysselsättningsökning
som skett under de senaste åren byts mot en kraftig
sysselsättningsminskning. I detta läge är det särskilt kvinnor
och ungdomar som drabbas.
På grund av skattestoppet tvingas kommuner och
landsting till fortsatta neddragningar av sin verksamhet.
Under de närmaste tre åren beräknas neddragningarna vid
vårt landsting uppgå till sammanlagt 12 %
jämfört med sysselsättningen år 1992. Detta
motsvarar en minskning av personalen med omkring 1 200
tjänster eller ca 1 500
personer. Redan under föregående år har i princip
samtliga vikarier sagts upp. Neddragningarna blir en
ytterligare påspädning av den mycket allvarliga situationen
på den värmländska arbetsmarknaden.
Landstinget och länets kommuner har tidigare haft en
omfattande investeringsverkamhet. Under år 1993 kommer
på landstingssidan inga större investeringsprojekt att
påbörjas. Endast normala underhållsåtgärder planeras.
Vi har i tidigare motioner avvisat statens indragningar av
medel från landsting och kommuner. Neddragningen
drabbar de arbetslösa och det är just de arbetslösa inom den
gemensamma sektorn som ''offras'' i samband med att
resurserna minskar.
Satsa på utveckling!
Värmlands läge, kompetens och goda kultur- och
naturmiljö ger utomordentliga förutsättningar för en
progressiv utveckling. Med en annan ekonomisk politik och
med andra politiska beslut kan åtgärder sättas in som
vänder den negativa utvecklingen på den värmländska
arbetsmarknaden.
Vi socialdemokrater har ett antal förslag som om de
antas av riksdagen skulle stimulera sysselsättning,
investeringar och tillväxt och vända utvecklingen på
arbetsmarknaden. En satsning på Värmlands län är inte
minst i ett internationellt perspektiv till nytta för hela
landets utveckling.
I våra övergripande partimotioner föreslår vi en rad
konkreta åtgärder som innebär att många av våra problem
på den värmländska arbetsmarknaden skulle kunna lösas.
Flexibilitet i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna
Vi motionärer ser med stor oro på det förhållande att
antalet personer i arbetsmarknadsutbildning i Värmland
under våren 1993 kommer att minska kraftigt. De
ekonomiska ramarna är trots tillskott genom de s.k.
krispaketen helt otillräckliga.
Resurserna för arbetsmarknadspolitiska åtgärder i
Värmland är långt ifrån tillräckliga. För närvarande saknas
250 mkr och därför prioriteras två grupper -- ungdomar och
de som är på väg att bli utstämplade. Detta innebär att
åtgärder för arbetslösa i övriga åldersgrupper försenas och
att arbetslöshetstiden förlängs.
Regelsystemet för ungdomspraktiken måste ses över och
göras enklare och mer flexibelt. Med gällande regler får
t.ex. inte ungdomspraktiken användas till alla slag av
åtgärder.
Nya kredit- och finansieringsmedel
Nya instrument måste inrättas som ger lånemöjligheter
till villkor som gör att företag med framtidsutsikter kan
räddas. Utvecklingsfonderna, riskkapitalbolagen och
industrifonden är i dagens läge inte tillräckliga. Vi har i
Värmland ett flertal exempel som visar att företag ''ramlar
mellan stolarna'' och inte kan erhålla riskkapital trots att de
är kreditvärdiga. I normala tider skall bankerna ställa upp
med kapital, men deras nu mycket restriktiva hållning för
utlåning gör det nödvändigt att skapa ytterligare
instrument.
Kommunikationer
Moderna och snabba kommunikationer är en
förutsättning för att Värmland skall utvecklas.
Våra tidigare krav på en upprustning av
Värmlandsbanan, delen Kil--Charlottenberg, kvarstår och
framstår i nuvarande läge som allt mer angelägna. Denna
bandel är den svagaste länken på järnvägen mellan Oslo och
Stockholm och behöver snabbt en högre standard för att
medge en snabb och rationell tågtrafik mellan de två
huvudstäderna. Även en satsning på Värmlandsbanan,
delen Karlstad--Laxå (fortsatt snabbtågsanpassning), och
på Vänerlänken Karlstad--Göteborg är angelägen.
För att skapa regional balans inom
kommunikationssektorn upphandlar staten olönsam
järnvägstrafik. Hittills har i Värmland tre tåg per dygn
upphandlats på sträckan Karlstad--Charlottenberg. Detta
har varit till stor nytta i den regionala utvecklingen, i
synnerhet som det gett oss möjlighet att utveckla
samarbetet över riksgränsen mot Norge. Värmland är i stort
behov av den olönsamma tågtrafiken som staten i dag
upphandlar för sin regions utveckling. Vi motsätter oss
därför indragningen av ett tågpar på sträckan Karlstad--
Charlottenberg. I synnerhet nu när SJ dessutom avser att
upphöra med sovvagnstrafiken genom länet. Vi vill också
hävda att staten även fortsättningsvis skall upphandla
olönsam tågtrafik även om denna bedrivs på internationella
bannätet.
På vägområdet är självfallet våra tidigare krav på en
upprustning av riksvägarna 45, 61, 62, 63 och 64 lika
aktuella. Det mest angelägna vägprojektet i länet är väg 61
förbifarten med Kil, som ger stora restidsvinster och
avlastar tätorterna Kil och Fagerås från störande
genomfartstrafik. Detta objekt är också angeläget för
kopplingen mellan Karlstadsregionen och stora delar av
norra och västra Värmland och Norge. Byggstart kan ske
hösten 1993 om medel beviljas.
Värmland är i stort behov av en ny länsflygplats. Det är
nödvändigt att staten aktivt medverkar till att
lokaliseringsfrågan får en lösning och bidrar till
finansieringen av en ny flygplats.
Verksamheten i Trollhätte kanalverk och
Vänersjöfarten har under senare tid varit föremål för flera
utredningar. I dessa utredningar har konstaterats att
Vänersjöfarten och trafiken på kanalen har en viktig roll att
spela i Vänerregionens transportsystem. Det är också
glädjande att kommunikationsministern i
budgetpropositionen uttalar att transporterna på kanalen
och i Vänern bör ges möjlighet att utvecklas ytterligare. Det
är enligt vår uppfattning mycket angeläget att
verksamheten garanteras långsiktighet, så att den potential
till rationalisering som finns kan tas tillvara.
Detta förutsätter dock att anslagen till Trollhätte
kanalverk och Vänerns Seglationsstyrelse inte minskar i en
sådan takt att kostnaderna för farledshållning i allt högre
grad övervältras på kunderna. Detta skulle göra det än
svårare för Vänersjöfarten att vara ett konkurrenskraftigt
alternativ till andra transportslag. Det arbete som nu pågår
med trafikverkens nästa planeringsperiod bör kompletteras
med sjöfarten. Enligt vår uppfattning bör de inre
vattenvägarna integreras i den samordnade
investeringsplanering som skall genomföras. En satsning på
telekommunikationer är viktigt för länets framtid.
Laxfond Vänern
Sedan några år tillbaka pågår ett arbete i Vänerlänen --
Laxfond Vänern -- för att bevara och utveckla bestånden av
Vänerns unika stammar av lax och öring.
Frågan om en eventuell fiskevårdsavgift och ändrade
fiskebestämmelser ingår som viktiga komponenter för att
Laxfond Vänern skall kunna förverkligas. Regeringen bör
följa frågan med uppmärksamhet och vidta åtgärder som
initierats av Laxfond Vänern.
Berörda kommuner, vissa landsting och övriga
myndigheter runt Vänerhavet avvaktar en rad beslut från
statsmakternas sida för att kunna arbeta vidare med
projektet Laxfond Vänern.
Projektet har uppmärksammats både nationellt och
internationellt och bör stödjas ifrån centralt håll. Vi
motionärer menar att detta är ett av de intressantaste
fiskevårdsprojekten i landet och bör kunna tjäna som ett
pilotprojekt som är värt att ''sätta i sjön'' även på andra håll.
Kulturmiljövård
Värmland är av tradition sagans och poesins landskap.
Flera av våra största författare t.ex. Lagerlöf, Tegnér,
Geijer, Ferlin och Tunström växte upp i Värmland och
landskapet präglade deras författarskap. Värmland har på
så sätt en bred förankring hos de flesta svenskar.
Vi motionärer anser det viktigt och värdefullt för vårt
gemensamma kulturarv att vårda den värmländska
traditionen av musik, konst, litteratur som är en så påtaglig
del av vår nationella identitet.
I dagens samhälle finns dessutom en viktig koppling
mellan kultur och turism. Denna koppling kan göra länet
ännu mera attraktivt för besökare. En förutsättning för att
vi skall kunna förvalta våra värmländska traditioner och
förmedla den värmländska kulturen är dock aktiva insatser,
så att t.ex. minnesgårdar inte förfaller. Denna
kulturhistoriska byggnadsvård kräver ytterligare medel.
I en av våra partimotioner kräver vi ökade resurser för
att kunna investera i skapandet av kulturella miljöer.
Utbildning och forskning
Högskolan i Karlstad har en viktig uppgift som motor i
länet för regional utveckling. De centra för forskning som
finns vid högskolan är betydelsefulla för utveckling av
tjänstesektorn och forskning inom träförädling m.m.
Högskolan har erkänts som kvalificerad att ge
masterexamen. Tiden är nu mogen för att starta
civilingenjörsutbildning och utbildning av gymnasielärare.
Vi motionärer föreslår också att en Europaskola för
kvinnor skall lokaliseras till högskolan i Karlstad. I ett
Europa med EES-avtal (oavsett medlemskap i EG/EU eller
inte) är hela Europa en utbildnings- och arbetsmarknad. På
en del håll samlas man i särskilda centra för
kvinnoforskning inom olika ämnesområden. För att
stimulera till en ökad forskning bland kvinnor föreslår vi ett
kvinnligt ''Europa-universitet'' vid högskolan i Karlstad.
Som ett av argumenten för kvinnoforskning kan nämnas att
det redan i dag pågår forskning inom jämställdhetsområdet
vid vår högskola. Vi menar att det skulle ge stimulans inte
bara till de deltagande forskarna utan också utgöra en viktig
del av det framtida universitetet.
Utöver högskolan har vi en rad utbildningsanstalter ute
i länet som kräver statsmakternas aktiva stöd. Här kan bl.a.
nämnas Bergskolan i Filipstad, Gammelkroppa Skogsskola
och Ingesunds Musikhögskola. Alla dessa utbildningscentra
är viktiga utbildningsenheter som kräver statsmakternas
fortsatta stöd för att kunna leva vidare och utvecklas i
framtiden.
I separata partimotioner krävs från vår sida att
resurserna kraftigt ökar så att flera elever och studerande
kan beredas utbildning vid gymnasier, högskolor och
komvux ute i landet.
Byggbranschen
Bostaden är en grundläggande social rättighet i likhet
med arbete, utbildning och sjukvård. Allas rätt till en god
bostad är det grundläggande målet för den sociala
bostadspolitiken. Bostadspolitiken är ett av fundamenten
för ett rättvist och rättfärdigt samhället. Den sociala
bostadspolitiken kommer därför alltid att vara en viktig
angelägenhet för Socialdemokraterna.
Vi måste kunna upprätthålla en bostadsproduktion över
hela landet som gör det möjligt att realisera målet om allas
rätt till en bra bostad. Bostadsfinansieringen måste ges en
sådan inriktning att behovet av bostaden blir utslagsgivande
för konsumenternas efterfrågan. Inflytande för de boende
över bostaden måste kunna utvecklas ytterligare.
Den borgerliga regeringens politik på bostadsområdet
innebär en total kursändring. Den sociala bostadspolitiken
är med andra ord på väg att avskaffas.
Nytt finansieringssystem för bostäder
Från 1993 gäller ett nytt finansieringssystem både för ny-
och ombyggnad av bostäder. Vi har tidigare avvisat
systemet. Vår slutsats var att den föreslagna omläggningen
skulle ytterligare förvärra och fördjupa problemen på bygg-
och bomarknaden. Regeringen förutsatte att omläggningen
i sig skulle innebära en positiv effekt på ränteläget. Som
bekant har det tyvärr visat sig att regeringen fullständigt
missbedömt marknadens reaktion. Det är helt klart att
varken de som bor eller de som bygger fastigheter och
tillverkar byggmaterial hinner anpassa ekonomi och
verksamhet till dessa snabbt ändrade förutsättningar.
Bristen på förtroende för regeringens politik är ett av de
stora hindren för att få igång byggandet. Byggandet, som
svarar för drygt hälften av landets samlade investeringar, är
en verklig motor i ekonomin. Tvära omställningar med
stora neddragningar i byggnadsindustrin leder till att
produktionskapacitet, som i ett längre tidsperspektiv visar
sig behövas senare, slås ut.
Systemskifte
Bristen på förtroende för regeringens politik är ännu
allvarligare i den djupa lågkonjunktur som Sverige befinner
sig i just nu med hög arbetslöshet. När medborgarna känner
oro och otrygghet inför framtiden måste riksdag och
regering vara de som skapar möjligheterna och hittar
vägarna som ger tilltro och framtidshopp.
Som vi tidigare konstaterat är det ett stort slöseri med
resurserna att tiotusentals inom byggsektorn är arbetslösa,
samtidigt som stora underhålls- och reparationsbehov
föreligger för alla typer av byggnader. Det är ytterst
märkligt att regeringen i denna situation föreslår att
stimulanserna för reparationer och underhåll i hyres- och
bostadsrättshus och möjligheterna till stöd för tillbyggnad
av småhus avvecklas med omedelbar verkan.
Satsning på ROT-program och infrastruktur
Under 1991 och 1992 har arbetslösheten bland
byggnadsarbetare ökat lavinartat. Länsarbetsnämnden
beräknar att arbetslösheten i Värmlands län kommer att
fortsätta öka. Det betyder att vi kan befara
arbetslöshetssiffror inom byggbranschen i vårt län med 40--
50 %
om inget görs.
Vi avvisar regeringens sparplaner i denna del. Vi menar
att det går inte att svälta sig ur krisen. Med en mera offensiv
politik med satsningar på byggande och infrastruktur i hela
landet går det att ''få hjulen att rulla''.
Som vi tidigare nämnt avvisar vi också det av regeringen
föreslagna systemet med finansieringen av om- och
tillbyggnad av bostäder. Regeringen bör skyndsamt
redovisa ett omfattande ROT-program och samtidigt vidta
åtgärder för att stimulera ombyggnadsverksamhet inom
byggsektorn. Vi vill dessutom investera i infrastruktur, i
järnvägar, vägar, bättre kollektivtrafik och
telekommunikationer. Det är av största vikt att kommande
infrastruktursatsningar fördelas rättvist över hela landet och
inte förbehålls enbart storstadsområdena.
Projekt som ger sysselsättning
Värmland har under våren 1992 ''dammsugits'' på
projekt som kan ge länet sysselsättning och framtidstro.
Projekten har i särskild ordning överlämnats av
länsstyrelsen till regeringen.
Länets kommuner har redovisat en rad angelägna
projekt inom VA-nät, renoveringar av offentliga lokaler,
förbättringar av sjukhus och underhåll av skolor samt för
nybyggnationer m.m. till ett investeringsvärde av ca 1,5
mdkr. Därutöver finns det ytterligare ett antal angelägna
investeringsprojekt inom kultur- och högskoleområdet som
kan igångsättas mycket snabbt.
Vi beräknar att de aktuella investeringarna kan startas
relativt omgående och i de allra flesta fall med mycket kort
varsel. Objekten är samtidigt jämnt spridda och fördelade
över hela länet, och bör således ge hela länet en god
sysselsättningsgrad.
Vi tvingas än en gång konstatera att merparten av
tidigare redovisade projekt ännu inte är påbörjade. Detta
gäller oavsett om det är smärre eller större jobb. Det finns
ett varierat utbud av projekt som skulle kunna ge många
värdefulla arbeten om klartecken ges från statsmakternas
sida.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sysselsättningsskapande åtgärder
i Värmlands län.
Stockholm den 26 januari 1993
Magnus Persson (s)
Bo Finnkvist (s)
Kristina Svensson (s)
Jarl Lander (s)
Lisbeth Staaf-Igelström (s)