Många småkommuner i Sverige ser all utveckling
avstannad och en del hyser direkt oro för sin överlevnad
som självständig kommun. Örebro län är ett mycket utsatt
län med arbetslöshet som ligger klart över riksgenomsnittet.
I länet är Örebro stad den dominanta tätorten, men ett
nord-väst-sydligt bälte, det s.k. halvmånebältet, har en
långt svårare situation. Särskilt bekymmersamt är läget för
Ljusnarsberg, Hällefors och Degerfors.
De analyser av näringsstrukturer som gjorts under
senare tid visar att detta ''halvmånebälte'' har ett särskilt
stort behov av förändring och förnyelse. Gemensamt för
kommunerna Ljusnarsberg, Hällefors, Karlskoga,
Degerfors, Laxå och Askersund är att området har haft
strukturella problem under hela 1970-talet, fram till 1980-
talets högkonjunktur. Områdets problem och därmed
följande befolkningsminskningar har medfört att Örebro
län haft bland Sveriges sämsta befolkningsutveckling under
senaste 20-årsperioden.
Under den högkonjunktur som varade fram till 1990
doldes de underliggande behoven av fortsatta strukturella
förändringar inom områdets industrisektor. Undantaget är
omstruktureringen av försvarsindustrin i Karlskoga som
påbörjades under 1989.
De strukturella bristerna i länet har förstärkts under den
pågående djupa lågkonjunkturen. Det uppdämda
förändringsbehovet har förorsakat den snabbt stigande
arbetslösheten i länet.
Det är påtagligt att hela Bergslagen fortfarande lider
svårt av den omfattande omstruktureringen från
brukssamhällenas tid. Vanliga -- och ovanliga -- åtgärder
har under åren satts in för att stimulera näringsliv, särskilt
med inriktning mot diversifierat småföretagande.
Extraordinära insatser har gjorts av Länsstyrelsen,
Utvecklingsfonden, Länsarbetsnämnden m.fl. samt från
kommunerna själva.
Resultatet blir ändå, att i högkonjunktur ser läget
hyggligt ut, d.v.s. något över akutnivån, men vid nästa
konjunktursvacka slås företagen ut igen.
Befolkningsstrukturen blir tyngre och tyngre med fler äldre.
De unga tvingas bort från stagnerande orter.
Det nya statsbidragssystemet drabbar dessutom just
kommunerna Ljusnarsberg, Hällefors, Degerfors, Laxå och
Askersund som får kraftiga minskningar. Enligt Svenska
Kommunförbundet blir den långsiktiga effekten för dessa
kommuner ett bortfall på mellan 2,44 skattekronor till 3,15
skattekronor. Att häva skattestoppet är ingen framkomlig
väg heller, eftersom kommunalskattesatsen i dessa
småkommuner redan är alldeles för hög.
Naturligtvis inser jag att Örebro län inte är det enda län
som kämpar med liknande svårigheter. Det medför att
regeringen måste känna stor oro för landets svaga
småkommuner med stagnerande utveckling.
Detta är inte problem som löser sig själva genom hurtiga
tillrop och inte heller genom selektiva insatser på det ena
eller andra området. Det krävs nu mera djupanalyser och
krafttag för att få dessa kommuner att överleva.
Jag föreslår att regeringen tillsätter en utredning som ges
uppgiften att göra ett djupgående arbete för att utröna hur
dessa stagnerande områden i Sverige åter skall kunna bli
livskraftiga.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur
stagnerande småkommuner i landet åter skall kunna bli
varaktigt livskraftiga.