Avregleringen av vattenkraften och åtgärder för Jokkmokks kommun
Återför vattenkraftsvinster till vattenkraftproducerande
län
Alternativkostnaden för den elenergi som
Norrlandslänen ''exporterar'' till övriga landet har
uppskattats till 8--9 miljarder kronor per år. Detta är bara
ett uttryck för att Norrland är en närande del av Sverige.
I mer än 10 år har möjligheterna diskuterats att återföra
en del av vinsterna av vattenkraften till de
vattenkraftsproducerande länen. Dessa medel skulle på ett
uthålligt och stabilt sätt kunna finansiera insatser för
regional utveckling och satsningar på infrastruktur. Medlen
skulle kunna förvaltas av en särskild regional
vattenkraftsfond och fördelas i proportion till mängden
producerad vattenkraft i varje län. De ordinarie årliga
regionalpolitiska satsningarna ska inte påverkas av ett
beslut att återföra en del av vattenkraftsvinsterna.
Det är nu hög tid efter alla löften och utredningar att
komma till skott och fatta beslut om att börja återföra
åtminstone 1 öre per producerad kWh till
vattenkraftsproducerande län.
Skjut upp avregleringen av elenergimarknaden
En utredning om avregleringen av den svenska
elmarknaden pågår som en fortsättning på den process som
inleddes med bolagiseringen av Vattenfall och tillskapandet
av Vattenfall AB och Affärsverkets svenska kraftnät.
Enligt nu presenterade planer kommer avregleringen att
innebära omfattande avskedanden av personal. I Norrland
ska 400--450 tjänster bort. Det motsvarar cirka 20 % av de
anställda. För riket som helhet ska 10 % av tjänsterna bort.
Exploateringen av älvarna har haft negativa följder för
skogsbruk, jordbruk, turism, renskötsel, fiske m.m. Nu
drabbas Norrland och särskilt kommuner som Jokkmokk
och Sollefteå mycket hårt när det gäller de jobb som ändå
fanns -- jobben vid Vattenfall.
Det vore djupt omoraliskt av ägaren till Vattenfall att nu
inte ta sitt ansvar för de berörda kommunerna. Hela
samhällen som Porjus, Vuollerim och Näsåker hotas.
Avregleringen kommer också troligen att leda till högre
elpriser för småkonsumenter och kanske också för den
elintensiva industrin om erfarenheterna från England
upprepas. Nya kraftverk och vindkraftverk med högre
produktionskostnader hotas att slås ut. Den större handeln
med el torde också leda till behov av mer investeringar i
överföringsnät som i sin tur tar mer mark i anspråk och
driver upp de kostnader som skulle bli lägre.
Säkerheten i eldistributionssystemet kommer att minska
bl.a. på grund av neddraget underhåll. Enligt Statens
kärnkraftinspektion kommer den ökade risken för
obalanser i elnätet att öka risken för skador på
kärnkraftverkens bränslehärdar. Ökning av miljöstörningar
på grund av ökad användning av gasturbiner och
kolkraftverk för produktion av toppkraft blir troligen också
följden av avregleringen.
Ansvaret för miljön, hela elsystemets säkerhet och den
långsiktiga planeringen tycks i och med avregleringen inte
hamna på någon. Utredningen av dammsäkerheten har
regeringen tydligen inte heller tid att vänta på innan man
genomför avregleringen.
Fler och fler inom Vattenfall AB ifrågasätter
professionaliteten hos de utredare som letar argument för
att regeringen av ideologiska skäl ska ge efter för de
storkonsumenter av elenergi som driver på avregleringen.
Om inte avregleringen skjuts på framtiden och
erfarenheterna från England och Norge samt
erfarenheterna från Dammsäkerhetsutredningen tas
tillvara kan Sverige komma att få betala ett mycket högt
pris. EES-avtal och ansökan om medlemskap i EG/EU
leder ännu inte till ett tvång att avreglera.
Särskilda insatser i Jokkmokks och Sollefteå kommuner
Om avreglering och omorganisation inom Vattenfall och
Svenska Kraftnät trots allt genomförs är det ett rimligt krav
att inga jobb i berörda kommuner försvinner just på grund
av dessa åtgärder.
Vattenfall måste av regeringen få direktiv att antingen
utlokalisera verksamhet inom energisektorn eller genom att
bidra till utvecklings- och näringslivsfonder så att annat
likvärdigt arbete kan skapas. Alternativt kan staten som
fortfarande tar emot vinster från Vattenfall AB skapa
fonder för särskilda insatser. I Jokkmokks och Sollefteå
kommuner behövs särskilt riktade insatser på grund av
arbetsmarknadssituationen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
återföring av en del av vattenkraftsvinsterna till de
vattenkraftsproducerande länen i enlighet med vad som
anförts i motionen,1
2. att riksdagen beslutar att avregleringen av
elmarknaden skjuts upp tills erfarenheterna från
avregleringen i andra länder utvärderats,
Dammsäkerhetsutredningen färdigställts och risken för
försämrad säkerhet i elsystemet undanröjts,1
3. att riksdagen begär att regeringen vidtar åtgärder så att
sysselsättningen inte minskar i de Norrlandskommuner som
berörs av avregleringen av elmarknaden och
omorganisationen av berörd statlig verksamhet enligt vad i
motionen anförts,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om särskilda insatser i Jokkmokks
och Sollefteå kommuner.
Stockholm den 24 januari 1993
Bengt Hurtig (v)
Jan Jennehag (v)