TT-telegram den 23 januari l993: ''Iggesunds bruk
kommer att skära ned personalstyrkan med omkring 280
personer de närmaste två åren. De första som sägs upp får
gå redan i april.'' Ja så låter det dagligen och flera gånger
per dag från olika delar av länet.
Arbetslöshetssiffran i Gävleborg närmar sig 15 procent
om man räknar öppet arbetslösa och personer i
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I antal betyder detta
nära 26 000 personer.
Detta är en samhällsekonomisk förstörelse av enorma
mått. För människor som berövats sitt arbete och
människor som känner oro för att mista sitt arbete är det en
psykisk och fysisk påfrestning.
Gävleborgs län är också ett av de fyra län som uppvisar
en befolkningsminskning.
Den negativa befolkningsutvecklingen och den höga
arbetslösheten hänger inte enbart ihop med
lågkonjunkturen. Problemen är i hög grad långsiktiga. Den
kraftiga nedgången inom industrin som har skett de senaste
åren är i stor utsträckning beroende av rationaliseringar och
omstruktureringar. Det gäller framför allt inom
skogsindustri och skogsmaskintillverkning. Några nya
verksamheter har inte kommit i stället.
Ovanåkers kommun har drabbats av mycket stora
neddragningar. FMG i Alfta har minskat sin personal med
ca 900 personer. Beslut har fattats om att hela
skogsmaskintillverkningen skall läggas ner under l993. Det
innebär att ytterligare 150 jobb försvinner. Dessutom har
neddragningar gjorts på Edsbyverken och SP snickerier.
För en kommun av Ovanåkers storlek är detta nära nog en
katastrof.
Det finns ingen kommun i länet som skonats från
industrinedläggningar eller neddragningar inom den
gemensamma sektorn.
Bollnäs kommun har drabbats hårt av neddragningar
inom den gemensamma sektorn.
Gävle kommun är i samma situation. Det handlar bl.a.
om att olika myndigheter och verk förlägger sina
regionkontor till andra län. Vägverket, Postverket och
Televerket är några av de verk som gått hårdhänt fram mot
länet och har ytterligare planer på neddragningar. I 14 i
Gävle och beslutet om dess nedläggning innebär att 400
jobb bortfaller.
Länet har en otillfredsställande näringslivsstruktur. Ett
stort beroende av basindustri och en låg andel av små och
medelstora företag, speciellt inom tjänstesektorn är sådana
exempel.
En stor utflyttning av ungdomar samt obalans mellan
män och kvinnor, framförallt i bruksorter har blivit
resultatet av de långvariga problemen på arbetsmarknaden.
Länet har dessutom en låg andel högskoleutbildade
vilket också i hög grad påverkar länets
utvecklingsmöjligheter.
Det är en märklig argumentation som förs från
regeringspartiernas sida om att det är viktigt att spara oss ur
den ekonomiska krisen. Ett sådant resonemang leder
ovillkorligen till än högre arbetslöshetssiffror och en allt
snabbare förstöring av samhälleligt kapital.
Det är inte så att det saknas arbetsuppgifter och
arbetsobjekt i länet. Det är inte så att den befintliga
industrin har utnyttjat alla de utvecklingsmöjligheter som
finns. Det är inte på det sättet att satsningen på forskning
har varit särskilt framträdande inom exempelvis delar av
skogs- och träsektorn.
Det vore en våldsam överdrift att påstå att några större
ansträngningar gjorts för att åtgärda befintliga vatten- och
avloppssystem eller befintliga offentliga byggnader, de s.k.
ROT-programmen.
Det är inte heller så att det saknas investeringsobjekt när
det gäller länets vägar och länets järnvägar. Och som jag
redovisat, det saknas heller inte arbetskraft. För att åtgärda
dessa olika objekt så krävs faktiskt centrala beslut och
ekonomiska anslag.
Jag vill nämna några förslag som, om de förverkligades,
skulle leda till att en betydande del av de långa
arbetslöshetsköerna i länet drastiskt skulle minska. Det
skulle också innebära en stor samhällsekonomisk vinst. Det
skulle dessutom bidra till att människor skulle må bättre och
återfå framtidstron.
Branschprogram för skogsindustrin
Skogsprodukter från bl.a. Sverige har länge varit en
mycket viktig produkt både för importländerna som har
behov av produkterna och givetvis för Sverige som får ett
mycket betydelsefullt tillskott i sin handelsbalans.
Nettovärdet för olika skogsindustriprodukter uppgick år
l990 till över 50 miljarder kr. De är därmed den utan
jämförelse viktigaste exportnäringen. 135 000 personer
arbetade inom näringen som dessutom gav indirekta
effekter för ytterligare 90 000 personer.
Inom massa- och pappersindustrin har under de senaste
tjugo åren en vidareförädling skett med större andel
förädlade produkter -- papper och papp -- och minskad
export av massa. Här finns naturligtvis ytterligare
möjligheter till förädling.
På trävarusidan har motsvarande inte skett. Här består
exporten fortfarande av lågförädlade produkter i form av
sågat virke. Ett antal statliga utredningar har under årens
lopp skapat ett teoretiskt underlag för en bred satsning på
vidareförädling av träråvara. En hel del satsningar har
gjorts t. ex. inom institutet Trätek och genom satsningar vid
olika högskolor.
De senaste åren har ytterligare argument tillkommit som
stärker argumenten för vidareförädling av sågad träråvara.
Kritiken mot skövlingen av regnskogarna har växt sig stark
och har dessutom behandlats på den globala
miljökonferensen i Rio de Janeiro sommaren l992. Det är
högst sannolikt att avverkningen i dessa skogar kommer att
begränsas och att konkurrensen från regnskogarnas träslag
kommer att minska.
I den internationella debatten har också
uppmärksammats de särskilda brandsäkerhetsproblemen
med plaster i möbler och inredningar i byggnader. Normer
som minskar plastens användbarhet i byggnader kan
komma att gynna träprodukter. Enligt en rapport från
dåvarande SIND år l990 är Japan en lovande marknad för
svenska träprodukter.
För att kunna bibehålla och utveckla branschens stora
betydelse föreslås att ett branschprogram för
vidareutveckling av näringen utarbetas.
Branschprogrammet bör bl.a. innehålla förslag till insatser
inom produktutveckling, samverkansformer,
produktionsteknik och marknadsföring av nya och
förädlade produkter.
Rotprogram
Inom länets befintliga vatten- och avloppssystem finns
betydande brister, läckage bl.a., som dels förorsakar
miljöproblem och dels slöseri med vattentillgångarna.
Inom offentliga byggnader och bostadsfastigheter finns
behov av upprustning. Som exempel kan nämnas behov av
att byta ut fönster. Behovet grundas dels på sedvanligt
underhållsbehov men också på miljökrav. Det är
nödvändigt att minska energiförluster samt att minska
bullernivåerna inomhus.
I vårt län finns en stor arbetslöshet bland
byggnadsarbetarna och det finns en stor arbetslöshet inom
befintlig träindustri. Att sätta igång ett ROT-program i
länet skulle få många positiva effekter.
Det är nödvändigt att staten tilldelar länet resurser för
att kunna igångsätta ett sådant program.
Sex timmars arbetsdag
En förkortad arbetstid är motiverad utifrån främst två
skäl, det är en jämlikhetsfråga. I Sverige, ett högt utvecklat
industrisamhälle, deltar både män och kvinnor i
produktionen, dvs. förvärvsarbetar. Arbetets organisation
och tidsförläggning har dock inte anpassats till denna
verklighet.
Fortfarande har kvinnorna huvudansvaret för
reproduktionen, dvs. för barn och hemarbetet, för vård och
omsorger. Fortfarande värderas kvinnors arbete lägre än
männens trots att det ofta är mycket tungt och krävande och
helt oundgängligt för välfärden. Vi har med andra ord ett
arbetsliv och en arbetsorganisation som till stora delar
bygger på hur samhället var uppbyggt för en mansålder
sedan.
Det andra skälet för en förkortad arbetstid är
arbetslösheten. En förkortning av arbetstiden skulle bidra
till att bidrag och a-kassa kunde bytas mot arbete och lön.
Dagens arbetslöshet kombineras med att andra arbetar
omfattande övertid. Även här är en omfördelning
nödvändig.
Arbetstidsförkortning är ingen patentlösning för att
bringa ned arbetslösheten. Det är inte sant att det finns en
fixerad volym arbete att dela på. Däremot är det i många
fall möjligt att bevara och öka sysselsättningen genom att
förkorta arbetstiden, vilket har visats i konkreta fall. I
många tunga och bundna arbeten inom vård och industri
skulle produktiviteten höjas med kortare arbetstid.
Dessutom minskar kostnader för sjukdom, arbetsskador
och personalomsättning.
Vänsterpartiet har i en partimotion begärt införande av
6 timmars arbetsdag samt förslag på kraftig begränsning av
övertidsuttaget.
Stödområden
När det gäller de speciella regionalpolitiska anslagen är
det angeläget att dessa inte reduceras utan ökas. Länet har
f.n. två kommuner, Ljusdal och Hofors, inplacerade i
stödområdet. Dessutom är Ovanåker, Bollnäs, Söderhamn
och Nordanstig tillfälligt inplacerade t.o.m. l993.
Med hänsyn till att problemen i dessa kommuner är ännu
större i dagsläget än när beslutet togs, finns all anledning att
samtliga de uppräknade kommunerna får en fortsatt
inplacering i stödområdet ytterligare tre år. Starka skäl talar
dessutom för att också Delsbo och Bjuråker i Hudiksvalls
kommun tas med i stödområdet.
Kommunikationer
Det är av yttersta vikt att regering och riksdag
presenterar helhetslösningar när det gäller
infrastrukturprojekt som berör Gävleborgs län. Hittills har
det anvisats medel till delprojekt. Det är nödvändigt att
vissa beslut fattas så att påbörjade arbeten kan fullföljas
med högsta prioritet.
De objekt det är fråga om är snabbtågssatsningen på
Ostkustbanan med samplanering av ny E 4 mellan
Söderhamn och Hudiksvall. Här har regeringen anvisat
medel för E 4 men inte för Ostkustbanan som skall byggas
samtidigt. Ett snabbt beslut om ekonomiska medel är
nödvändigt för att arbetena skall komma igång i april l993
samt att Ostkustbaneprojektet skall vara klart vid utgången
av l996. Vidare handlar det om investeringar i Stambanan
för snabbtåg och ökad godskapacitet. För Stambanan har
ett utredningsmaterial tagits fram som visar att det fullt
möjligt att tillsammans med investeringarna på
Ostkustbanan kunna komma ned till en restid Stockholm--
Östersund på under 4 timmar. Samtidigt kan problemen vad
gäller godskapaciteten byggas bort genom investeringar
mellan Ockelbo och Kilafors.
Arlandabanan
I en särskild motion tar jag upp den nordliga
anknytningen.
Räta linjen
När det gäller projektet ''Räta Linjen'' så har samtliga
riksdagsledamöter från Gästrikland samt en ledamot från
Hälsingland inlämnat en särskild motion angående detta
projekt.
Bibliotek, skolor, bilprovning m.m.
Med anledning av att indragningar sker och ytterligare
sådana planeras när det gäller skolor, bibliotek m.m. så har
jag i en särskild motion uppmärksammat detta.
Högskolefrågor
Jag vill också när det gäller HGS (Högskolan
Gävle/Sandviken) hänvisa till särskilda motioner.
Det är viktigt att ett åtgärdsprogram nu igångsätts för
Gävleborg. Jag har angett vad som bör finnas med i ett
sådant program.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett åtgärdsprogram för
Gävleborg.