Riksdagen beslutade 1983 att verksamheter inom vissa näringsgrenar som bedrivs i Svappavaara samhälle skulle befrias från socialavgifter och allmän löneavgift under en tioårsperiod (prop 1983/84:38). Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 1984 och upphör således vid 1993 års utgång.
Berörda näringsgrenar är gruvverksamhet, tillverkning, produktionsinriktad partihandel, uppdragsverksamhet och turistverksamhet.
Motiven för avgiftsbefrielsen var den svåra situationen på arbetsmarknaden i regionen och de besvärliga ekonomiska förutsättningarna för företagen i Svappavaara.
De senaste årens ekonomiska förutsättningar för företagsverksamhet i Svappavaara har varit dåliga. Samhället befinner sig nu i samma ekonomiska läge som när avgiftsbefrielsen infördes 1983.
Svappavaara samhälle har en befolkning på 650 personer. En stor del av den arbetsföra befolkningen är sysselsatt inom företag som berörs av avgiftsbefrielse. Arbetslösheten i regionen är besvärande. Det vore därför fel att nu i en svår lågkonjunktur upphöra med befrielsen från socialavgifter. Det kommer i så fall att få mycket allvarliga konsekvenser för företagens möjligheter att fortsätta sin verksamhet och få negativa konsekvenser för sysselsättningen i Svappavaara.
Mot bakgrund av detta anser jag att nuvarande regler för avgiftsbefrielsen från socialavgifter för vissa näringsgrenar i Svappavaara bör förlängas ytterligare tre år, d v s till den 31 december 1996.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förlängning av befrielse från socialavgifter för Svappavaara.
Stockholm den 22 januari 1993 Per-Ola Eriksson (c)