I en internationell jämförelse kan konstateras att Sverige
1980--88 endast satsade 0,5 procent av sin
bruttonationalprodukt (BNP) i genomsnitt per år på
infrastrukturen. Medan OECD-länderna i genomsnitt
använde 1 procent av BNP. Tyskland låg i topp med 1,4
procent.
Investeringarna här hemma har ökat till en andel av 1
procent av BNP under 1992/93. En av regeringens
prioriterade strategier för tillväxt är just satsningar på
infrastruktur. Regeringen talar därför om att 90-talet skall
bli infrastrukturens årtionde.
Utan en väl fungerande infrastruktur skulle Sverige
stanna, såväl bokstavligt som bildligt talat! Därför är det
positivt att regeringen i sitt budgetförslag 1993/94 anger att
utöver de ordinarie investeringarna kommer ytterligare 20
miljarder kronor att satsas på infrastrukturen. Riktlinjerna
för en investeringsplanering kommer under våren i en
särproposition till riksdagen.
Därför vill vi redan nu göra regeringen uppmärksam på
den strategiskt viktiga roll som Skåne och södra Sverige har
i perspektivet integrationen med Europa och
återupprättandet av Sverige som tillväxt- och
företagarnation.
Skåne och södra Sverige
En god och väl planerad utbyggnad av vägar och
järnvägar i Skåne och Sydsverige kommer att ge hela
Sverige en maximal effekt av övriga satsningar i
infrastrukturen. En positiv inomregional utveckling och
ökade möjligheter att effektivt knyta samman Skåne och
södra Sverige med Själland, norra Tyskland och övriga
Europa blir väsentliga resultat av sådana investeringar.
Aspekter viktiga att ta hänsyn till både då det gäller
människors resande och godstrafikens transporter är
framkomlighet, snabbhet och kapacitet. Detta är viktiga
ingångsvärden vid prioriteringar på såväl lokal, regional
som nationell nivå.
För näringslivets del öppnar sig då reella möjligheter att
framgångsrikt konkurrera med de stora marknaderna i
sydväst, söder och öster. Vårt lands bytesbalans kan därmed
ge positiva effekter på framtida sysselsättning och fortsatt
välfärd för alla svenskar.
Speciellt för Skåne är byggandet av en fast förbindelse
över Öresund. Malmöhusöverenskommelsen är ett viktigt
komplement för anslutningarna till den fasta förbindelsen.
Diskussionerna om och kring Citytunneln måste fortsätta
och projektet snarast få sin lösning.
Utöver denna grundplåt behövs ytterligare satsningar på
vägar och järnvägar i Skåne.
Vägsatsningarna bör göras så att de främjar både den
inomregionala och den nationella sammanlänkningen, med
målet att knyta ihop Skåne som landskap och Sydsverige
som en region med Öresundsbron. Ur nationell synpunkt är
tillgängligheten till Europa genom de skånska hamnarna en
synnerligen viktig satsning.
Då det gäller järnvägsinvesteringar har just i dagarna
givits det positiva beskedet att en elektrifiering av järnvägen
Malmö--Ystad kommer att realiseras.
För att dels stärka det lokala resandet och dels få upp
kapacitet och snabbhet i fjärrtransporterna på järnväg är
prioriteringen hög för en fortsatt utbyggnad av dubbelspår
på västkustbanan, särskilt delen Helsingborg--
Landskrona--Kävlinge. Av samma skäl behövs dubbelspår
också på kontinentbanan d v s Malmö--Trelleborg.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en bättre tilldelning av de
regionala anslagen för infrastruktur till Skåne.
Stockholm den 21 januari 1993
Inga Berggren (m)
Per Stenmarck (m)
Bertil Persson (m)
Jan Backman (m)