Motion till riksdagen
1992/93:A411
av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s)

Stödområdesindelningen


I kommunerna Gagnef, Vansbro, Malung och Älvdalen
har det senaste årets utveckling varit förödande. Stora delar
av industrijobben slås ut på ett sådant sätt att det riskerar
att vara för gott. Därigenom slås också förutsättningarna för
den offentliga sektorn undan.
I Gagnef ökade antalet sysselsatta med 1/4 eller 1 000 
personer under 1980-talet. Nu är utvecklingen den
helt motsatta. Den byggberoende träindustrin har stora
svårigheter och den största industrin, Boro, är stängd på
grund av det totalstopp i byggverksamheten som regeringen
har ställt till med och LB-Invests cyniska agerande. I
kommunen har arbetslösheten stigit från 0,8 % 
till 15 % 
inkl. personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Vansbro har den högsta arbetslösheten i landet och
Malung ligger tätt efter. Det är uppenbart för var och en att
kommunerna måste få särskilda resurser och möjligheter
för att motverka den förödande utvecklingen. Vansbro,
Malung och Älvdalen är stödområdesplacerade, Gagnef
tillhör inte stödområdet. Regeringen måste nu ta sitt ansvar
och placera Gagnef i stödområde 2 och Vansbro, Malung
och Älvdalen i stödområde 1.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen mot bakgrund av det i motionen anförda
beslutar
a) att Gagnefs kommun placeras i stödområde 2,
b) att Vansbro kommun placeras i stödområde 1,
c) att Malungs kommun placeras i stödområde 1,
d) att Älvdalens kommun placeras i stödområde 1.

Stockholm den 21 januari 1993

Bengt-Ola Ryttar (s)

Inger Hestvik (s)

Iréne Vestlund (s)

Leo Persson (s)

Odd Engström (s)