Pressa ner arbetslösheten i ett första steg till 3 procent i
Kalmar län.
Öka den statliga verksamheten med 3 procent.
Öka utbildningsutbudet med 3 + 3 procent.
Öka industriinvesteringarna med 33 procent.
Kalmar län befinner sig i en mycket svår industrikris.
Eftersom länet haft en förhållandevis hög andel sysselsatta
inom tillverkningsindustrin, och då denna dessutom har en
låg andel FOU-verksamhet, kan det antas att utslagningen
ökar de närmaste åren. I länsstyrelsens beräkningar anges
att ytterligare 4 000
jobb inom industrin kommer att försvinna under
1993--1994. Därmed har Kalmar län tappat 11 000
arbetstillfällen eller en tredjedel av 1990 års
industrisysselsättning under perioden 1991--1994.
För att komma till rätta med länets
arbetsmarknadsstruktur måste samhällets insatser inriktas
på att förbättra länets infrastruktur samt att stödja det
privata näringslivets utvecklingsmöjligheter där dessa finns.
I huvudsak är det investeringar av olika slag som
omedelbart bör sättas in.
Ett kraftfullt investeringsprogram skulle snabbt
förbättra sysselsättningen. Investeringarna måste inriktas
på områden som ger länets företag och kommuner en
långsiktig positiv utveckling. Järnvägar, vägar, flygplatser,
mer högskoleutbildning och forskning samt FOU-projekt i
näringslivet och ökad tillgång till riskvilligt kapital inom
näringslivet kan ge länet den injektion som behövs för ett
stadigt tillfrisknande!
Kalmar län -- porten till Östeuropa
Genom sitt läge har Kalmar län stora möjligheter att
delta i uppbyggnaden av Östeuropa. Kalmar län med sin
industristruktur skulle kunna medverka med tillverkning av
småhus och jordbruksmaskiner, vilket både skulle ge
bostäder och mat för Östeuropa och sysselsättning för
svensk industri. Inom miljöområdet kan länsindustrin
hjälpa till med utbyggnaden av reningsverk och
sophanteringen. Biståndsmedel borde kunna användas för
riktade insatser där Kalmar läns industrier medverkar. De
satsningar som föreslås beträffande förbättringar av länets
kommunikationer är helt avgörande för att Kalmar län skall
kunna spela en viktig roll i svensk handel med Östeuropa.
Länets näringsliv, kommuner, myndigheter och
organisationer har ett stort intresse av att resurser sätts in
strategiskt och samlat. Kan detta ske kan också de egna
insatserna bli avgörande för en väl utvecklad industri i
Kalmar län.
Kommunikationer
Samhället, och då i första hand staten, måste ge länet ett
kraftfullt stöd genom stora infrastruktursatsningar. Detta
ska ske nu! Som exempel måste alla framtagna projekt på
om-
och tillbyggnader av Europa-, riks-
och länsvägar och planerade satsningar på järnvägsnätet
igång! På järnvägssidan bör Stångådalsbanans och
Bergabanans framtid ytterligare undersökas. Saknas medel
för projektering får staten hjälpa till med pengar. Utan
moderna, miljövänliga och trafiksäkra kommunikationer
kan inte framtidens industri fungera. Kalmar län saknar till
stora delar en infrastruktur som klarar 2000-talets krav.
Ett väl fungerande telenät är en nödvändighet för data-
och telekommunikation. Därför bör en fortsatt
utbyggnad och modernisering av telenätet ske.
Industriutveckling
Små och medelstora företag måste få stöd i olika former
med marknadsföring, produktutveckling samt riskvilligt
kapital. Där har utvecklingsfonden en viktig roll.
Detsamma gäller rådgivning till och uppföljning av
nyetablerade företag och kanske än viktigare utbildning av
nyetablerare.
För de små och medelstora företagens försörjning av
riskkapital krävs institutioner som kan visa intresse och
uthållighet. Regeringens förslag till riskkapital för
småföretag kommer tyvärr inte att innebära någon
förbättring. Systemet bör i stället baseras på de lokalt
förankrade utvecklingsfonderna. En väl fungerande bank-
och tjänstesektor har också en viktig roll.
Industriinvesteringarna per anställd i företag med mer än 20
anställda var 1990 58 400
kronor i genomsnitt i riket. Kalmar och Kronobergs
län toppar bottenligan med 33 700
respektive 33 400
kronor. Industriinvesteringarna i Kalmar län måste
upp till rikets genomsnitt. Förutsättningar för en utbyggnad
av Mönsterås Bruk bör omgående skapas.
Utbildning och forskning
Länets utbildningsresurser är ''motorn'' i vår
utvecklingsprocess. Som ett nödvändigt komplement till det
som redan finns krävs kraftigt ökade utbildnings-
och forskningsinsatser. Utan kunskap -- ingen
utveckling.
I Kalmar län finns en hög andel lågutbildade och den
allmänna kunskapsnivån hos den vuxna befolkningen måste
öka. Ett sätt att öka kunskapsnivån är att få en årskull till i
utbildning, det vill säga 3 000
personer ytterligare i olika utbildningar. Därför får
kommunernas ekonomi inte fortsättningsvis urholkas.
Länsarbetsnämndens och AMU:s utbildningsresurser
måste ökas och högskolan måste få nya pengar för
utbildning och forskning.
Åtgärder
Staten och länsmyndigheterna, kommuner,
organisationer och företag måste samla sig till kraftfulla
insatser med syfte att finna lösningar och pröva nya vägar
för att bygga Kalmar län för framtiden!
Görs inte detta kommer länet att tömmas på resurser.
Människor tvingas flytta och tar med sig kunskaper,
erfarenheter och sin konsumtion. Detta drabbar hela
servicenäringen och kommunerna som i sin tur måste dra in
på eller lägga ner sin verksamhet. Ungdomen, som är vår
framtid, måste snarast kunna se att Kalmar län kan erbjuda
dem och deras familjer en framtid i trygghet. Utan arbete
och utbildning flyttar de till andra regioner. Det
mödosamma rekonstruktionsarbetet måste starta
omgående, så att hela landet kan leva, också sydöstra
Sverige. Staten har ett stort regionalpolitiskt ansvar.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av utvecklingsinsatser
för Kalmar län.
Stockholm den 19 januari 1993
Stig Alemyr (s)
Lena Öhrsvik (s)
Bengt Kronblad (s)
Krister Örnfjäder (s)