Arbetsmarknadssituationen i norra Älvsborg är nu så
allvarlig att endast mycket kraftfulla insatser kan förhindra
en katastrofalt hög arbetslöshet. Statsmakterna måste
genom en aktiv arbetsmarknads- och näringspolitik göra
dessa insatser. Samtidigt måste alla goda krafter samverka
för att motverka en ökning av den redan höga
arbetslösheten.
Problemen inom bilindustrin är nationellt men har
drabbat regionen hårt. Detta drabbar i sin tur Dalsland där
sysselsättningen i dag till stor del utgörs av
underleverantörer till bilindustrin. I Mittenälvsborg där en
stor del av industrin utgörs av byggämnesindustri slår den
kraftiga nedgången av byggandet hårt.
Älvsborgs län är ett län med mycket hög
industrisysselsättning. När nu industrisysselsättningen
minskar kraftigt främst inom bilindustrin och byggandet ger
detta utslag i en mycket hög arbetslöshet.
För att komma ur denna alarmerande situation måste vi
satsa på åtgärder för att öka tillväxten. Vi kan inte bara
svälta oss ur denna situation om vi skall bevara det goda
samhälle vi har, utan vi måste satsa på åtgärder som
stimulerar till sysselsättning och får fart på hjulen igen.
Inom norra Älvsborg finns tillgångar i form av en
framgångsrik industritradition och goda yrkeskunskaper.
I en ökad internationell integration utsätts Sveriges
industri för skärpt konkurrens och snabbare
omvandlingstryck. Det innebär att allt högre krav ställs på
den svenska industrins förmåga att utveckla nya produkter
och att utveckla sina länkar till marknaderna och
effektivisera produktionsmetoder.
För att industrin fortsättningsvis skall välja Sverige som
bas för sin verksamhet krävs att vi utvecklar våra regionala
och lokala näringsmiljöer. Denna utveckling kommer att
ske i konkurrens med andra ekonomiska regioner runt om i
Europa och övriga världen.
Utveckling av dessa regionala och lokala näringsmiljöer
måste ske med ett brett synsätt på samhällsutvecklingen.
Förändringstakten inom ekonomin och människors
värderingar av livsmiljön är höga. Därför är det viktigt att
samhällsutvecklingen sker mot bakgrund av ett dynamiskt
synsätt. För att kunna kombinera utvecklingen av goda
näringsmiljöer med utvecklingen av goda livsmiljöer, krävs
en bred samverkan mellan samhällets olika aktörer.
Denna samverkan bör ha sin utgångspunkt i de regionala
miljöerna där den konkreta utvecklingen sker. För att
åstadkomma samordning av den regionala utvecklingen och
utvecklingen på nationell nivå krävs ett engagemang av de
nationella aktörerna i den regionala samverkan.
Följande saker måste beaktas när åtgärder för att minska
arbetslösheten ska utformas. Åtgärder som är långsiktigt
inriktade för att utveckla ett brett näringsliv.
Infrastrukturen
Statsmakterna bör satsa på infrastrukturen, vilket är
nödvändigt för regionens utveckling. Följande projekt
ligger högt på prioriteringslistan.
Beslut om Norge--Vänerlänken. Påbörja utbyggnaden
under 1993. Persontågstrafiken Göteborg--Karlstad genom
Dalsland bibehålls och utvecklas genom modernare tågsätt.
Bygg riksvägarna 44 och 45 till modern standard.
Rusta upp flygplatsen i Fyrstad.
Rusta upp järnvägen mellan Herrljunga och Uddevalla.
Förbättra E 20 genom länet.
Rusta upp Dalslands dåliga vägnät som i dag är ett
hinder för företags utveckling och nyetablering.
Pendeltåg Tvåstad--Göteborg.
Utbildning
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla måste ges ökade
resurser och få utvecklas. Insatserna bör avse
grundutbildning, fortbildning, vidareutbildning och
forskning. Förutsättningar finns för en utbyggd samverkan
med regionens näringsliv. Vidare bör ett
distansutbildningsalternativ kunna utvecklas mellan
högskolan och kommunerna i norra Dalsland.
I lågkonjunktur bör satsningar göras på utbildning.
Länsarbetsnämnden bör tilldelas extra medel till denna
utbildning. Dessa medel bör användas till
kompetenshöjande utbildning riktad mot länets näringsliv.
Regionalt stöd
I dag ingår de tre nordligaste kommunerna i Dalsland i
stödområde 2. Detta stöd är av stor betydelse för befintliga
företag och för nyetableringar. Utvecklingsbidraget är
särskilt viktigt för investeringar, marknadsföring m.m. Då
hela norra länsdelen nu hårt drabbats av bilindustrins kris
bör övervägas om inte hela norra länsdelen från Trollhättan
och norrut tills vidare bör ingå i detta stödområde, för att
kunna komma i åtnjutande av detta bidrag. Det skulle bidra
till att främja en omstrukturering, kompetenshöjning och
produktutveckling i många företag i denna region. Framför
allt de underleverantörföretag till bilindustrin som i dag har
svåra omställningsproblem.
Byggande
Byggbranschen befinner sig i dag i en mycket djup kris.
25 % av arbetskraften är utan arbete. Stora delar av
branschen slås ut. Detta drabbar nu också den industri som
är leverantörer av tjänster och produkter till byggandet.
Åtgärder måste snabbt sättas in som stimulerar till ökat
byggande. Detta måste ske i en lågkonjunktur. Görs inte
detta står vi, när konjunkturen vänder, med en otillräcklig
byggindustri, byggkonsult- och byggmaterialindustri med
ny överhettning och höga byggkostnader som följd.
Byggandet är en motor i samhället då en byggnadsarbetare
i arbete genererar arbete åt fem andra inom övrig industri.
Det finns ett stort dokumenterat behov av byggande och
underhåll. Att ej utnyttja detta faktum är ett stort slöseri
med statens finanser och ger anledning till onödigt
mänskligt lidande som det innebär att vara arbetslös.
Därför bör regeringen ges i uppdrag att på olika sätt
verka för att sätta fart på byggandet.
Främst behövs ett ROT-program för bostäder. Detta har
regeringen redan fått i uppdrag av riksdagen att lägga fram.
Det är viktigt att detta får hög prioritet. Detta bör följas av
ett program för att rusta upp kommunala byggnader. Det är
viktigt att regeringen snarast ombesörjer att de
inneliggande ärendena på länsbostadsnämnderna som av
olika skäl ej kommit i gång under 1992 nu kan byggas enligt
1992 års låneregler.
Sätt fart på infrastrukturinvesteringarna. Det är nu de
skall komma till stånd när marknaden skriker efter arbete
och priserna är låga.
Det offentliga byggandet är mindre känsligt för
konjunktursvängningar. Här finns möjligheter att
tidigarelägga projekt. Det handlar inte om att expandera
utan om tidigareläggning och ersättningsinvesteringar. Vi
har under 1992 vid två tillfällen fört fram mängder av
exempel på sådana arbeten som är färdigprojekterade och
ligger klara för igångsättning. Dessa projekt är lika aktuella
nu, varför vi hänvisar till dessa motioner i detta avseende.
Småföretagen
Älvsborgs län är ett småföretagarlän. Riskvilligt kapital
måste finnas för att företagen långsiktigt skall kunna
utveckla nya projekt. Detta gäller speciellt mindre och
medelstora företag. Behovet av riskkapital gäller även
länsdelens högteknologiska industri som deltar i
kapitalkrävande långsiktiga projekt. Särskilt riskkapital
måste till för att stödja produktutveckling och en stabilare
struktur för underleveransföretagen. Detta är av stor vikt
för länsdelen. Älvsborgs län får i dag inte tilldelning av
riskvilligt kapital i proportion till länets
småföretagarstruktur. Detta bör snarast rättas till.
NUTEK bör ges resurser för ett ökat engagemang i
länets norra del. Det gäller bl.a. det SIRU-projekt som
syftar till att utveckla nya idéer, bl.a. industriell utveckling.
Den socialdemokratiska regeringen tillsatte 1990 en
verkstadsteknisk delegation med uppgift att stärka de
svenska underleverantörernas tekniska kompetens. Den
borgerliga riksdagsmajoriteten beslöt förra året att lägga
ned denna delegation vilket var ett allvarligt misstag. Detta
arbete med att stödja underleverantörernas utveckling
måste snarast återupptas.
Kompetens- och teknikutveckling i samverkan med
högskolan, näringslivet och statliga organ bör främjas. Den
verkstadstekniska kompetens som finns i exempelvis
bilföretagen bör utnyttjas. Teknikstugan i Alingsås är ett
bra exempel för att få fler flickor att intressera sig för
teknisk utbildning.
Kvinnornas situation
Den indragning av resurser från kommunerna som
riksdagen tidigare beslutat om kommer att innebära att
viktig service försämras. Färre anställda i kommuner och
landsting leder till en kraftig ökning av arbetslösheten bland
kvinnor. Det drabbar även kvinnor förutom direkt
arbetslöshet att samhällets omsorg för barn, äldre och sjuka
minskar. Ansvaret för dessa uppgifter överförs främst på
kvinnorna.
Ett särskilt program med åtgärder riktade direkt till
kvinnor är därför nödvändigt. I delar av vår valkrets är
förvärvsfrekvensen bland kvinnor betydligt lägre än
riksgenomsnittet. Det finns ett klart samband mellan
arbetslöshetsnivån och förvärvsfrekvensen och det finns all
anledning att befara att en så hög arbetslöshet inom
valkretsen kommer att innebära en sänkning av kvinnors
förvärvsfrekvens under lång tid. En sådan utveckling blir en
tung börda att bära.
Men även bland dem som nu får gå från bilindustrin och
underleverantörer är andelen kvinnor hög. Vid de
satsningar som nu av arbetsmarknadsskäl sker på
investeringar och utbildning är det därför viktigt att särskilt
beakta de arbetslösa kvinnornas situation.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sysselsättningsskapande åtgärder
i norra Älvsborg.
Stockholm den 14 januari 1993
Ingvar Johnsson (s)
Rune Evensson (s)
Britt Bohlin (s)
Lena Klevenås (s)