1989 räknade man med att cirka 800 000 människor i Sverige arbetar vid bildskärmar. Idag är säkert antalet betydligt större.
Även om forskningen på området är bristfällig, vet man att skadliga effekter av bildskärmsexponering börjar bli alltmer uppenbara. Besvären kan bestå av hudbesvär, ögonbesvär, huvudvärk, yrsel, uttorkning av slemhinnor, ledbesvär m m, men i de svårare fallen uppstår överkänslighet mot alla former av elektricitet. Vanliga hushållsapparater och ledningar kan ge svåra reaktioner.
De som först drabbades satte inte alltid symptomen i samband med bildskärmen och eftersom skadeverkningarna ofta är diffusa sökte man andra förklaringar. Man märkte dock att besvären lindrades markant och även försvann vid längre tids vistelse i bildskärmsfria miljöer. Många enskilda människor har drabbats hårt av dessa besvär och haft mycket svårt för att få hjälp eftersom samhället kanske inte alltid ställt upp på begreppet elöverkänslighet/bildskärmssjuka. Många har även fått utstå andra lidanden förutom de rent fysiska, nämligen sociala, psykiska och ekonomiska.
Den tid det tar att utveckla överkänslighet på detta område är från några dagar upp till år. Vanligt är dock att man känt varningssignaler men kanske nonchalerat dem.
Vad det är som orsakar skadorna är idag okänt. Känt är dock att bildskärmar omges av flera olika typer av fält, elektrostatiska, elektriska pulserande och magnetiska fält. Tyvärr vet man mycket lite om vilka biologiska effekter dessa kan ha. Hur människokroppen påverkas finns ingen säker kunskap om.
Bildskärmsskador är inte enbart ett svenskt problem. Liknande iakttagelser rapporteras från andra länder. I takt med ökad bildskärmsanvändning kommer säkert allt större uppmärksamhet internationellt att ägnas åt frågan under de närmaste åren.
Det behövs intensiv forskning på detta område för att hitta behandlingsmetoder för dem som redan är drabbade men även forskning på vad som kan göras, produktutveckling o s v, för att människor inte ska drabbas av dessa besvär. Sverige, som ofta varit föregångare inom arbetarskyddet, bör kunna vara ledande i den utvecklingen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att intensiv forskning bör påbörjas inom området elöverkänslighet/bildskärmsöverkänslighet.
Stockholm den 26 januari 1993 Alwa Wennerlund (kds) Märtha Gårdestig (kds) Gudrun Norberg (fp) Siw Persson (fp)