De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna och anslagen därtill är i dagsläget av extraordinär omfattning. Eftersom syftet är att hålla arbetslösheten nere är detta givetvis i all huvudsak positivt.
I en del fall kan man emellertid iaktta negativa effekter, vilket inte är förvånande med tanke på den stora regelsamling som i praktiken skall tillämpas.
Det gäller exempelvis beredskapsarbeten där nuvarande regler inte så sällan ger upphov till oönskade effekter.
I många fall består projekten av tidigarelagda underhållsarbeten. Till dessa projekt anvisas arbetslösa från arbetsförmedlingen, vilket i och för sig är lovvärt. Problemet är att man i allt för liten utsträckning, ofta inte alls, utnyttjar den potential som finns hos befintliga företag i respektive bransch, och där kompetensen finns för en effektiv planering, ledning och genomförande. Vi har erfarit att det i många fall helt saknas kompetent arbetsledning i dessa projekt.
Det handlar med andra ord om många arbeten som helt går företagen förbi, företag som i många fall kämpar för sin existens och för att kunna behålla sina anställda. Det finns alltså en risk för att man i ambitionen att ge många arbetslösa arbete skadar eller slår ut den ''friska'' delen i sammanhanget, d v s fungerande företag på respektive ort. Det är en effekt som vi utgår från inte är avsedd i regeringens politik.
I nuvarande läge bör det finnas ett stort intresse av att företagen hålls på fötter och kan ge ''riktiga'' jobb i så stor utsträckning som möjligt. Lika angeläget är det dock att den dag konjunkturen vänder och efterfrågan på kvalificerat arbete ökar, vi har en stark kader av företag i olika branscher där såväl kompetens som yrkeserfarenhet finns bevarad.
Ett sätt att komma ifrån den effekt som vi ovan påtalat kan vara en regel som anger att anvisad personal vid beredskapsarbeten ej skall uppgå till 100 %. En viss andel, inklusive arbetsledning, bör erbjudas ifrågavarande bransch.
Vi anser dock att en mer ingående analys är motiverad beträffande de regler som gäller för beredskapsarbeten.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av översyn av de regler som gäller för beredskapsarbeten.
Stockholm den 26 januari 1993 Rosa Östh (c) Stina Gustavsson (c)