Kulturminnesvård och arbetsmarknadspolitiska åtgärder
Investeringar och andra satsningar inom kulturområdet
anses numera som bra medel för att utveckla städer, bygder
och regioner. Kulturen spelar en betydelsefull roll som
lokaliseringsfaktor. En ort eller en hel region, som vill dra
till sig eller utveckla befintligt näringliv, handel och turism
har större utsikter att lyckas om man kan erbjuda ett brett
tillgängligt, varierat, vitalt och rikt kulturliv.
Det finns flera ekonomiska studier som visar på
kulturens betydelse för att skapa dynamik och ekonomisk
utveckling. Under 1980-talet har också åtskilliga kommuner
gjort målmedvetna kultursatsningar för att ge
kommuninvånarna tillgång till ett lockande kulturutbud och
för att stärka kommunens position.
Det finns långtgående planer på att koppla samman
kultur och turism vilket skulle göra Västmanland till ett
attraktivt turistlän i framtiden. Vad som saknas är
finansieringen.
Kulturen har under senare år fått allt större betydelse i
regionalpolitiken. Riksdagen beslöt med anledning av den
regionalpolitiska propositionen att länens
utvecklingsfonder skall kunna användas för
kultursatsningar. Det var en betydelsefull markering till
stöd för kulturen.
Kulturfrågorna i Västmanland behöver emellertid ges en
större tyngd i den regionala planeringen som exempelvis
länsstyrelsen svarar för. Kommuner och landsting är också
viktiga aktörer i planeringsprocessen. Dessa måste ges
möjligheter att påverka fördelningen av medlen samtidigt
som de inte sällan också har att medverka till finansieringen
av genomförandet.
Kulturbyggnader och miljövård
En avgörande fråga är tillgången till resurser. Anslagen
till investeringar i kulturbyggnader och miljövård i
Västmanland är otillräckliga, såväl från kulturpolitiska
utgångspunkter som med hänsyn till den
arbetsmarknadspolitiska situation som råder.
I Västmanland finns en rad olika idéer om upprustning
och tillgängliggörande av kulturhistoriskt värdefulla
byggnader och miljöer. Länsstyrelsen har inventerat olika
objekt där projektering pågår eller färdigprojekterade
sådana som kan starta omgående men där finansieringen är
olöst.
Bland dem som kan startas omgående finnes exempelvis
följande Reparation av kv. S:t Olof 2, medeltidsbyggnad
i Arboga Ängelsbergs Bruk Stationshuset i Fagersta
Skanzenmuseet Trångfors smedja i Hallstahammar
Hanebergs gård i Heby kommun Nyströmska gården i
Köping Polhemshjulet Karbennings station i Norberg
Sala silvergruva Kopparverken i Riddarhyttan
Karmansbo bruk i Skinnskatteberg Lancashiresmedjan,
Ramnäs bruk i Surahammar Tidö slott Vallby
friluftsmuseum i Västerås
Kostnaden för dessa och andra projekt som prioriteras
uppskattas till 30--40 miljoner kronor.
Riksdagen bör ge regeringen till känna nödvändigheten
av att vid fördelningen av medel för
arbetsmarknadspolitiska insatser ta stor hänsyn till behoven
inom Västmanlands län.
Kulturminnesinventering
För att kunna fullfölja och utöva en god byggnadsvård
är utgångspunkten en god och heltäckande dokumentation
som inkluderar uppmätningar av de skyddsvärda
byggnaderna m.m. Vid en upprustning av kulturminnen
måste flertalet projekteras så att tillfredsställande
''antikvarisk kvalitet'' garanteras. Det handlar om såväl val
av material som metoder för genomförandet.
En sådan kvalitetssäkrad projektering kan med fördel
göras av arbetslösa med lämplig utbildning och erfarenhet.
Idag finns många arbetslösa ingenjörer, arkitekter,
byggnadsarbetare och andra med erfarenhet och kunnande
på området. Detta bör tas tillvara.
En speciell uppmärksamhet måste riktas till möjligheten
att nu genomföra inventeringar. Genomföres kvalificerade
byggnadsinventeringar så stärks även uppbyggnaden och
möjligheten till spridning av kunskaper. Kommer en sådan
verksamhet igång så skapas automatiskt ett nätverk för
kunskapsåterföring och information avseende
byggnadsvård m.m.
Det behövs specialdestinerade medel för detta. Ett stort
antal restaureringar av kulturminnen borde kunna komma
igång. Därmed skulle man få bättre vårdade kulturminnen
som erbjuder olika möjligheter att utveckla olika former av
besöksnäringar, bl.a. kulturturism. Men också lindra
arbetslöshetens vedermödor och bidra till en höjning av
kompetensen hos dem som får arbete.
Regeringen bör därför ges till känna behovet av
satsningar på kvalificerade inventeringar och vård av
kulturminnen m.m.
Byggnadshytta
I Västmanland har länsstyrelsen tagit initiativet till
bildandet av en byggnadshytta och också anslagit medel för
att utreda detta. Avsikten är att klarlägga frågor kring bl.a.
lämplig företagsform, marknadssituationen inom
byggsektorn, utbildningsförhållanden m.m.
Målsättningen är att genom byggnadshyttan förbättra
och utveckla byggnadsvården i länet, att använda
bidragsmedel av olika slag för byggnadsvård och
sysselsättning på ett mera effektivt sätt. Vidare att
samordna utbildning och höja kompetensen inom
byggnadsvårdsbranschen. Dessutom att utveckla ett
informations- och besökscentrum kring byggnadsvård och
härigenom öka kunskapen om vård och bevarande av vår
bebyggelse.
I partimotioner till årets riksmöte från
socialdemokraterna beträffande bland annat
tillväxtbefrämjande åtgärder mm finns 100 miljoner avsatta
för direkta sysselsättningshöjande åtgärder inom
kulturminnesvården.
Vi anser att åtgärder på kulturminnesvårdsområdet i
Västmanland är nödvändiga. I rådande lågkonjunktur
skulle det dessutom betyda mycket för de arbetslösa och för
länets utveckling om en satsning kunde ske.
Extra medel bör därför på lämpligt sätt kunna tillföras
länsstyrelsen och länsarbetsnämnden i Västmanland så att
syftet med vad som anges i denna motion kan komma att
tillgodoses.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om extra medel till länsstyrelsen och
länsarbetsnämnden i Västmanland i syfte att kunna vårda,
utveckla och tillgängliggöra kulturminnen m.m. i förening
med arbetsmarknadspolitiska insatser.
Stockholm den 26 januari 1993
Berit Oscarsson (s)
Lena Hjelm-Wallén (s)
Roland Sundgren (s)
Margareta Israelsson (s)
Göran Magnusson (s)