Motion till riksdagen
1992/93:A270
av Ulrica Messing m.fl. (s)

Arbetslösa ungdomar


Arbetslösheten framstår alltmera som ett långsiktigt
problem. Nya prognoser och undersökningar visar att vi
kommer att få ännu fler öppet arbetslösa under de
kommande åren istället för att bromsa upp den olyckliga
situationen.
Arbetslösheten drabbar alla åldrar och hela landet.
Bland de första att känna av en lågkonjunktur är
ungdomarna. De som slutar skolan har svårt att få ett fast
arbete eller ens ett vikariat för att få in en fot på
arbetsmarknaden. Det blir problem att få tillfälligt arbete,
extraarbete eller sommararbete.
Hela generationer av unga människor har under några
år lämnat gymnasieskolan och hamnat i en öppen och oviss
arbetslöshet. De som har haft möjligheten att fortsätta sina
studier på en högskola har inte varit i majoritet utan endast
en liten grupp bland alla de unga. Att bli arbetslös är alltid
svårt, oavsett åldern. Men att som ung aldrig få chansen att
bli delaktig i samhällsprocessen är kanske ett ännu större
problem än en tillfällig lågkonjunktur eller hög
arbetslöshet. Det kan skapa problem inför framtiden, vilket
gör att många unga får svårt att finna sin plats på
arbetsmarknaden även när konjunkturen vänder. Rytmer
och regler blir inte så noga längre. Tider och ärenden som
man skall göra får vänta. Det man inte hinner i dag kan man
göra i morgon.
Det är därför viktigt att uppmuntra och stimulera alla
arbetslösa ungdomar till olika engagemang. Det är viktigt
inte bara för ungdomarna själva utan för hela samhället som
ju är beroende av att alla vill vara med och ta ansvar för
framtiden. I dag organiserar sig flera unga människor i
föreningar och olika organisationer, ibland utifrån ett
fritidsintresse som man har, ibland utifrån ett
samhällsengagemang som man vill göra något av.
Nybildade ''Non working generation'' är ett exempel på
en sådan organisation. Till den har ungdomar med olika
bakgrunder och intressen kommit för att jobba tillsammans,
både för att ha något att göra på dagarna och för att de inte
accepterar att inte vara viktiga eller värdefulla. De vill vara
med, inte bara stå vid sidan av och titta på. Det är klart att
deras engagemang i föreningen är viktigt också för oss som
inte är med i den. Människors egna engagemang är
avgörande för att vi skall kunna förändra och förbättra våra
möjligheter inför framtiden. De skapar ekonomiska
möjligheter för sitt arbete genom att aktivt leta efter
sponsorer, t.ex. bland olika företag.
Många av de ungdomar som i dag organiserar sig i de
olika föreningarna saknar tidigare erfarenheter av
föreningslivet. De har inte varit aktiva förut och möter
därför inom sitt nya intresse många frågor och funderingar:
Hur driver man en organisation? Vad är viktigt att kunna
i en förening? Vilka olika ansvar har vi som medlemmar,
och hur skulle vi tillsammans kunna göra något mera av vårt
arbete? -- T.ex. starta och driva ett kooperativt café.
I dag erbjuds flera ungdomar att få utbildning via
länsarbetsnämndernas olika arbetsmarknadsutbildningar.
Inom ramen för deras kurser finns stora valmöjligheter,
dock inte så stora att det inte går att komplettera dem.
Eftersom viljan hos många att engagera sig inom
föreningslivet är stort, är det viktigt att vi från samhällets
sida stödjer det och uppmuntrar till fortsatt arbete. Att
utbilda unga människor i organisations- och
föreningskunskap är en resurs för framtiden och en trygghet
för värnandet av parlamentarismen. Ju fler unga människor
som intresserar sig för det demokratiska föreningsarbetet,
desto bättre.
Länsarbetsnämnderna bör därför inom ramen för
arbetsmarknadsutbildningarna få möjlighet att godkänna
och genomföra kurser i förenings- och
organisationskunskap och kooperativt arbete.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att länsarbetsnämnderna skall ges
möjlighet att starta kurser i förenings- och
organisationskunskap samt kooperativt arbete.

Stockholm den 25 januari 1993

Ulrica Messing (s)

Kent Carlsson (s)

Martin Nilsson (s)