De deltidsarbetslösas situation är ett av de allvarligaste
problemen på arbetsmarknaden. Det är också ett stort
kvinnooch ungdomsproblem. Det finns i dag ca 80 000
personer som markerar a-kassa och som är
deltidsarbetslösa.
Som deltidsarbetslös har man möjlighet att få ersättning
från a-kassan i 150 dagar. Därefter får man välja mellan att
försöka leva på deltidslön eller att säga upp sig och därefter
bli helt arbetslös, vilket strider mot den moraliska
uppfattningen om att jobba och göra rätt för sig.
Syftet med 150-dagarsregeln var när den tillkom 1987 att
få arbetsgivarna att erbjuda den deltidsanställda en högre
sysselsättningsgrad. Detta var i en högkonjunktur. Nu är
situationen annorlunda.
De deltidsarbetslösa är lågprioriterade på
arbetsförmedlingen i dag, dels för att de har ett arbete, dels
för att arbetsförmedlingens arbetssituation är så ansträngd.
Detta gör att de som utförsäkras på grund av 150-
dagarsregeln ökar drastiskt. 1992 var det 8 000--10 000
personer som befann sig i denna situation. Med den
nedskärning som nu på allvar börjar i kommuner och
landsting kommer problemet att växa snabbt.
Det har i motioner och interpellationer krävts att
regeringen skall göra något åt nämnda problem.
Den enda möjlighet vi ser att lösa de deltidsarbetslösas
villkor är att 150-dagarsregeln upphävs och samordnas med
villkoren för heltidsarbetslösa, detta eftersom syftet med
denna regel inte uppnås.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om villkoren för deltidsarbetslösa.
Stockholm den 25 januari 1993
Maja Bäckström (s)
Martin Nilsson (s)