I de flesta länder har man sett ett behov för samhället
att skydda sig mot att arbetsgivarna ställer upp alltför snäva
kriterier för anställningar. Alltför stor frihet för
arbetsgivarna har inneburit oönskade utslagningseffekter
som följd.
Ett område som är reglerat på olika sätt är de medicinska
hälsokontroller som görs i samband med nyanställning eller
påbörjad anställning. Här finns både regler som är
påbjudande för vissa arbeten med extrema krav och regler
som är restriktiva för den generella kontrollen. Samhället
har ett behov av att tillse att personer med olika handikapp
inte onödigtvis hindras vid anställningsförfaranden, eller
slås ut från pågående anställningar.
Som exempel på sådan lagstiftning kan här nämnas den
lag som i USA kallas för Americans with Disability Act,
med långtgående och detaljerade regler för hur medicinska
undersökningar får förekomma i samband med
anställningar. Lagen reglerar förhållanden både före, under
och efter anställningen.
Att vi i Sverige inte har liknande, sammanhållen
lagstiftning beror på flera saker:
Den tidigare låga arbetslösheten har inneburit en
knapphet på arbetskraft som motverkat möjligheten för de
privatekonomiska företagskraven på urval att slå igenom.
Arbetsmarknaden har under efterkrigstiden präglats av
en samverkansanda mellan parterna vilket möjliggjort avtal
för ett aktivt arbete med rehabilitering inom ramen för
beslut i företagen.
Olika bidragssystem för att undanröja de ekonomiska
hindren för företagen att anställa personer med olika
handikapp.
Den styrning som funnits för företagshälsovården i form
av bidragsvillkor, avtal mellan parterna och partsinflytande
i företagshälsovårdens ledning, vilket borgat för en
verksamhet med stort samhällsansvar.
De senaste två åren har inneburit att alla dessa
förutsättningar, på ett drastiskt sätt, förändrats. Den
enskilde behöver, för att inte allvarliga utslagningseffekter
skall uppstå, ett betydligt bättre skydd i lagstiftningen. Den
rekordhöga arbetslösheten innebär, då konjunkturen
vänder, att 400 000
personer skall ingå nya anställningar. Många av
dessa har olika handikapp. Utan tvingande regler i detta
läge kan man förvänta sig allvarliga utslagningseffekter.
En helt annan infallsvinkel till problemet är den
möjlighet som redan finns att genom olika tester pröva
människors medfödda egenskaper. Genom genscreening
kan i dag ett antal olika sjukdomar och svagheter påvisas.
Även sådana som inte utbrutit utan bara ligger latent.
Många ser detta som en tillgång, men jag menar att en
stor restriktivitet måste råda då det gäller att på detta
definitiva sätt sortera människor, inte efter förvärvade
egenskaper, utan efter medfödda. Utan regler som hindrar
de negativa effekterna av dessa tester riskerar vi att få inslag
i vårt samhälle som liknar sådana som vi alla tidigare, med
avsky, tagit avstånd från.
Ett annat område där medicinsk personal blir inblandad
är i samband med de allt vanligare drogtesterna, i samband
både med nyanställning och under pågående anställning.
En etisk debatt pågår omkring behovet och formerna av
denna verksamhet.
Det har visat sig att en oreglerad marknad för
drogtestning leder till svåra utslagningsfenomen på
arbetsmarknader med hög arbetslöshet. Rutiner för säker
provtagning, ansvar för rehabilitering och förebyggande
verksamhet är företeelser som inte kommer igång utan
tvingande regler.
Jag föreslår därför, med anledning av de förändringar
som skett på svensk arbetsmarknad,
att en utredning tillsättes, med uppgift att utreda vilka
behov som finns att reglera förekomsten av medicinska
kontroller i arbetslivet,
att utredningen skall utgå från arbetstagarens
integritetsbehov och samhällets behov av sysselsättning åt
alla,
att utredningen med dessa utgångspunkter skall se över
befintlig lagstiftning inom områdena arbetsmiljö, sekretess,
anställningsskydd, anställningsfrämjande åtgärder och
andra regler som har giltighet inom området.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att en utredning skall
tillsättas om hälsokontroller i samband med anställning.