Eftersom direktiven, enligt vår mening, för arbetslivsutveckling, ALU, är otillräckliga, och i stora delar enbart leder till en viss form av terapiverksamhet, föreslår vi följande:
ALU skall i stället vara en form av praktisk kunskapstillämpning, där många arbetssökandes kvalificerade yrkeserfarenhet på olika vägar skall komma samhället och den enskilde till godo.
Huvuddragen i nuvarande system:
ALU skall anordnas av kommuner, arbetsförmedlingar, organisationer, föreningar, facken, kooperativ och företag. Denna organisationsform innebär att en egentlig huvudman saknas, samt att byråkratin är en koloss på lerfötter.
ALU är tillgängligt endast för de personer som uppbär A-kassa, samt numera -- efter det att Ny Demokrati påtalat en av felaktigheterna -- även de som har KAS-ersättning.
Den ersättning, som de som deltager i ALU uppbär, kallas utbildningsbidrag.
Vårt förslag:
ALU skall vara tillgängligt för alla arbetslösa. Inte enbart för dem som uppbär A-kassa eller KAS.
ALU skall anordnas av arbetsförmedlingar, kommuner och näringsliv, som tillsammans, i kommunal regi, bildar exempelvis någon form av ''näringspolitisk stiftelse''. Detta innebär: mindre krångel, snabbare hantering och mindre byråkrati samt en huvudman.
Vi ställer oss bakom regeringens förslag om att ersättningen som de arbetslösa uppbär skall ges i form av utbildningsbidrag, varvid AMF ingår.
Många arbetssökande idag är kvalificerade yrkesmän och kvinnor med lång erfarenhet. Många har under sin verksamma yrkesperiod haft idéer som de varken haft tid eller resurser att utveckla.
En lönsam åtgärd, vore enligt vårt förmenande därför att starta en form av projektverksamhet där arbetssökande skall knyta kontakter med andra arbetssökande -- yrkesmän inom samma område eller ett område som man själv inte behärskar -- för att i grupp kunna driva ett kommersiellt gångbart projekt. Sådana grupper kunde exempelvis kallas Resurs-Utvecklings-Projekt, förkortat till RU-projekt.
I och med ovanstående konstruktion kan man för varje RU-projekt utse en handledare inom ramen för statligt beredskapsarbete.
Båda inom den offentliga sektorn och inom näringslivet finns en del outnyttjade möjligheter för de arbetslösa. Skolornas lokaliteter inom den praktisk-tekniska sektorn samt motsvarande områden inom näringslivet utnyttjas endast dagtid. Kvällstid kunde de tagas i anspråk av RU- grupper, då de som är arbetssökande kanske mer anpassar sin ''arbetstid'' efter omständigheterna.
Genom vår föreslagna sammansättning av ALU får de arbetslösa en möjlighet att förverkliga sina innovationer och/eller förkovring inom sitt eget gebit.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att arbetslivsutveckling skall vara tillgänglig för alla arbetslösa,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättandet av en effektiv ickebyråkratisk huvudman för att aktivera arbetslivsutvecklingsprojektet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ändra ALU:s nuvarande passiva, terapiliknande verksamhet, till att aktivera de arbetssökande genom förverkligande av de så kallade Resurs-Utvecklings-projekten.
Stockholm den 22 januari 1993 Ian Wachtmeister (nyd) Arne Jansson (nyd) Laila Strid-Jansson (nyd)