Kulturvårdsföretagens uppgifter, organisation och finansiering
I regeringens budgetproposition (1992/93:100, bil 12, s.
10-11) redovisar kulturministern, efter samråd med
arbetsmarknadsministern, översiktligt vad den tidigare
tillsatta interdepartementala arbetsgruppen för vissa
frågeställningar avseende de s.k. kulturvårdsföretagen
utfört under 1992 samt vad den avser utföra framdeles (jfr
prop. 1991/92, bil 12, s. 11).
I motion 1991/92:A221 till föregående riksmöte
föreslogs att regeringen uppdrar åt en parlamentariskt
sammansatt kommitté, förstärkt med externa experter och
företrädare för kulturinstitutioner och kulturvårdsföretag,
att skyndsamt genomföra en översyn av de s.k.
kulturvårdsföretagens arbetsuppgifter, organisation,
huvudmannaskap och mer långsiktiga finansiering m.m.
Motionen avslogs.
Inte minst i Norrlands inland har kulturvårdsföretagen
en central betydelse för att upprätthålla och utveckla
meningsfull sysselsättning. Den sannolikt för många år
framöver bestående struktur- och sysselsättningskrisen i
inlandet understryker ytterligare dessa företags betydelse
framöver.
I nämnda motion framhölls den sektorsövergripande roll
kulturvårdsföretagen inrymmer vad avser politikområdena
arbetsmarknad, kultur och regionalpolitik. Just häri ligger,
menar jag, den stora ''utmaningen'' i att söka utveckla dessa
företagstyper. Om vi skall ha rimliga förutsättningar att
klara meningsfull sysselsättning i utsatta glesbygder måste
kreativitet, gränsöverskridanden mellan politikområden
och okonventionella metoder lyftas fram, stimuleras och
tillämpas.
Jag hyser all respekt för det arbete som uppenbarligen
utförs av den i Stockholm placerade interdepartementala
arbetsgruppen. Den redovisning kulturministern nu gör vad
avser arbetsgruppen förrycker inte i något avseende
grunderna för det förslag om en skyndsam parlamentariskt
förankrad översyn i enlighet med anförd motion till förra
riksmötet.
Snarare understryker kulturministerns anmälan det
angelägna i att den tidigare begärda översynen nu kommer
till stånd. Av ministerns redovisning framgår att år 1992 har
gruppen ägnat sig åt en teknisk detalj, om än så viktig, kring
flexibla lönebidrag och därtill relaterade frågor. Framöver,
anför kulturministern, skall gruppen studera möjligheter att
finna nya driftformer, frågor kring beredskapsarbete m.m.
Jag anser nu, och då inte minst mot bakgrund av det
ytterligare förvärrade läget för bland annat Norrlands
inland, att tiden i högsta grad är mogen för att en samlad
och bred översyn kommer till stånd kring
kulturvårdsföretagens arbetsuppgifter m.m. och att därvid
inte minst denna översyn sker i ett perspektiv av ''Hur skall
vi kunna vidareutveckla dessa företagstyper?'' Jag förordar
alltså ett mer offensivt och utvecklingsinriktat perspektiv än
vad jag av ministerns anmälan förstår att den
interdepartementala arbetsgruppen fått sig ålagt.
En parlamentariskt sammansatt kommitté, förstärkt med
några experter och företrädare för de s.k.
kulturvårdsföretagen, bör således skyndsamt tillkallas och
få i uppgift att i ett brett, utvecklingsinriktat perspektiv se
över kulturvårdsföretagens arbetsuppgifter,
utvecklingsmöjligheter, huvudmannaskap och finansiering
m.m.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts i fråga om en bred och
utvecklingsinriktad översyn av de s.k.
kulturvårdsföretagens uppgifter, huvudmannaskap och
finansiering m.m.
Stockholm den 21 januari 1993
Jan Erik Ågren (kds)