Många människor i gränstrakterna mellan Norge och Sverige bor i ett land men arbetar i ett annat. Gränsen ses av dessa människor som en administrativ gräns. Förbindelsen mellan norrmän och svenskar är i många fall både vardaglig och naturlig. Men trots att det nordiska samarbetet varat länge är det inte problemfritt att arbeta eller bo i Sverige för en norrman eller tvärtom.
Den s k endagarsregeln gör att många svenskar som arbetar i Norge blir helt utan skydd vid permittering eller arbetslöshet. Det är ju helt omöjligt för t ex en arbetare på oljefälten i Nordsjön att återvända hem varje dag.
Det är i dag inte möjligt för norrmän att gå på arbetsmarknadskurs i Sverige. Att man skattar i det land man arbetar utan möjlighet till ränteavdrag för lån i grannlandet är självklart ett hinder för en gemensam nordisk arbetsmarknad.
Norska medborgare får inte arbeta i svenska Televerket och för att få arbeta som yrkeschaufför måste man vara bosatt i Sverige. Det är inte möjligt p g a tullbestämmelser att ha en norsk fritidsbåt uppställd i Sverige för vinterförvaring eller att ha en husvagn stående en längre tid utan att bli debiterad moms.
Detta är några exempel på problem som kan drabba norrmän och svenskar som bor i ett land men arbetar i ett annat. Många av dessa problem borde kunna lösas på ett för de i gränstrakterna boende bättre sätt.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skapa bättre förutsättningar för en gemensam nordisk arbetsmarknad.
Stockholm den 22 januari 1993 Kent Olsson (m) Stig Grauers (m) Inger René (m)