Vid beskickningarna i Bonn, Bryssel, London och
Washington finns inom den svenska utrikesförvaltningen
fyra arbetsmarknadsråd stationerade.
Arbetsmarknadsråden skall bevaka frågor som främst
rör arbetsmarknad och fortlöpande rapportera till chefen
för Arbetsmarknadsdepartementet respektive chefen för
Socialdepartementet.
Regeringen utser arbetsmarknadsråden, som kommer
från arbetsmarknadens organisationer LO, SAF, TCO.
Enligt den praxis som utvecklats har som
arbetsmarknadsråd förordnats endast personer som
föreslagits gemensamt av ovanstående parter.
Det finns dock inga bestämmelser om att tjänsterna skall
förbehållas personer från arbetsmarknadens
organisationer. De enda kompetens- och
kravspecifikationer som är uppställda för denna
befattningen framgår av proposition 1959:121: ''De skall
vara väl förtrogna med arbetsförhållandena på
arbetsmarknaden och inom socialpolitiken och besitta goda
språkkunskaper''.
Det har vid ett flertal tillfällen konstaterats att man vid
tillsättandet inte beaktar kravspecifikationen. Detta
påtalades redan 85.11.07 i en rapport av en utredningsgrupp
som Arbetsmarknadsdepartementet tillsatt.
Kritik har även framförts beträffande
arbetsmarknadsrådens rapporter som uppgivits vara av
''mycket varierande karaktär''.
Trots påtalad kritik, har ingen förändring av
tillsättningarna av arbetsmarknadsråd kommit till stånd.
Med tillfredsställelse noterar vi inom Ny demokrati att
regeringen nu beaktat delar av ovanstående kritik, inklusive
delar av vår tidigare motion, 1991/92:A223.
Men frågan återstår varför dessa tjänster förbehålles
personer från arbetsmarknadens organisationer. Man kan f
ö enligt vår mening helt ifrågasätta arbetsmarknadsrådens
existens. Vi anser att de arbetsuppgifter som f n handhas av
arbetsmarknadsråden, bör kunna begränsas genom
effektivisering samt överföras till UD:s ansvarsområde.
Så sent som årsskiftet 1991/1992 representerades
Sverige, förutom arbetsmarknadsråden av ambassader,
konsulat samt handelskammare i respektive land, med
bl.a:Bonn: Försvarsattaché, Kulturattaché, Miljöattaché,
Pressattaché, Teknisk-vetenskapliga attachéer, m.m.
Bryssel: Arbetsmiljöattaché, Finansråd, Försvarsattaché,
Industriråd, Lantbruksråd, Miljöattaché, Tullattaché,
Teknisk-vetenskapliga attachéer, m.m. London:
Försvarsattaché, Kulturattaché, Pressattaché, Teknisk-
vetenskapliga attachéer, m.m. Washington: Finansråd,
Försvarsattaché, Kulturattaché, Lantbruksråd, Teknisk-
vetenskapliga attachéer, m.m.
Sverige medverkar också mycket aktivt i det
internationella samarbetet på de arbetsmarknadsområden
som bedrivs inom ramen för bl.a. ILO:s och OECD:s
verksamhet.
Dessutom har organisationerna på arbetsmarknaden
själva en omfattande bevakning och uppföljning av
utvecklingen i andra länder.
Med tanke på bl.a. de pågående förberedelserna inför
Sveriges inträde i EG, kan det finnas skäl för att tills vidare
behålla tjänsten som arbetsmarknadsråd i Bryssel.
Ytterligare tjänster som arbetsmarknadsråd bör
däremot inte tillsättas och befintliga tjänster som
arbetsmarknadsråd i Bonn, London och Washington, bör
snarast avvecklas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ompröva förutsättningarna
för tillsättning av arbetsmarknadsråd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att omgående avveckla
arbetsmarknadsråden i Bonn, London och Washington,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att inte tillsätta ytterligare
tjänster som arbetsmarknadsråd,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att överföra
arbetsmarknadsrådens arbetsuppgifter till UD:s
ansvarsområde,
5. att riksdagen till Arbetsmarknadsråd för budgetåret
1993/94 anvisar ett förslagsanslag (Tionde huvudtiteln, A 4)
på 3 000 000 kr.
Stockholm den 20 januari 1993
Ian Wachtmeister (nyd)
Arne Jansson (nyd)
Laila Strid-Jansson (nyd)