Småföretagare, som försöker driva sina företag som
familjeföretag, är på god väg att rensas ut på grund av
restriktiva osolidariska regler för ersättning vid
företagarens arbetslöshet.
En nyetablerad företagare försöker driva upp sitt företag
med hjälp av sin familj. Han anställer alltså initialt sin fru
och sina barn.
Företagaren betalar sin familj avtalsenliga löner samt
sköter sina åligganden att till staten erlägga skatter och
avgifter.
Familjemedlemmarna ansluter sig fackligt samt betalar
sin fackföreningsavgift vari A-kasseskydd ingår.
Efter ett tag sviktar marknaden och företaget anpassar
sin verksamhet därefter. Det blir nu fortsättningsvis ett
säsongsbetonat arbete -- verksamhet kan exempelvis endast
bedrivas under 8--9 av årets 12 månader. Under övriga
månader tvingas företagaren permittera sin familj.
Idag kan, i en sådan situation, ingen av de anställda i
familjen få A-kassa, trots att de har upparbetat den
lagstadgade rätten till A-kasseersättning. Detta på grund av
att den som är anställd i ett familjeföretag, i vilket han själv
elller hans familj äger huvudparten av aktierna, också
betraktas som företagare!
Möjligheten för en företagare att idag få rätt till
ersättning från arbetslöshetskassa, beskrivs på följande sätt
i AMS regelbok för arbetslöshetskassor:
Kravet att en företagare skall ha lämnat sin rörelse
innebär i allmänhet att han skall ha avyttrat fast egendom
och rörelsetillgångar samt t.ex ha lämnat för rörelsen hyrd
lokal. Det får normalt inte röra sig om ett tillfälligt eller
tidsbegränsat avbrott i verksamheten. I regel skall också
krävas att ett inregistrerat företag avregistreras. Att den
arbetslöse har ett inregistrerat företag utgör emellertid inte
ett ovillkorligt hinder för rätt till arbetslöshetsersättning.
Om kassan kan konstatera att det inte bedrivs någon
verksamhet i företaget och detta inte är tillfälligt, kan
ersättning utgå ändå. Medlemmen skall i princip vara
beredd att anta en heltidsanställning.
De restriktiva reglerna när det gäller företagares
arbetslöshet motiverades vid införandet med att det var
angeläget att så långt som möjligt eliminera riskerna för
missbruk av arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta
arbetsmarknadsstödet. Vidare ville man skapa en garanti
mot att kontant stöd vid arbetslöshet blir en
inkomstutfyllnad i mindre lönsamma förtetag. Vidare
angavs att familjekretsen, enligt lagen om
anställningsskydd, är undantagen från bland annat
turordningsreglerna vid uppsägning.
Utredningen (dir 1992:24) som skall lägga fram sitt
betänkande 93.03.31 är ombedda att ''...särskilt
uppmärksamma enskilda företagares behov av ett
försäkringsskydd som fungerar på ett konkurrensneutralt
sätt.''
Efter kontakter med utredningen verkar det som om
ovanstående inte klarläggs eller behandlas på vederbörligt
sätt vilket är mycket otillfredsställande.
Av rättviseskäl bör man skapa ett skydd mot
arbetslöshet för i företag anställda familjemedlemmar, som
är likvärdigt med det skydd som enligt nuvarande regler
tillkommer övriga anställda, d v s anställda som saknar
släktskap med företagaren.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att tillförsäkra anställda
familjemedlemmar samma rätt till A-kasseersättning som
enligt nuvarande regler tillkommer övriga anställda.
Stockholm den 19 januari 1993
Ian Wachtmeister (nyd)
Arne Jansson (nyd)
Laila Strid-Jansson (nyd)