För att arbetsmarknadsutbildning skall erbjudas gäller
att den skall vara inriktad mot områden på
arbetsmarknaden med behov av yrkesutbildad arbetskraft.
Arbetsmarknadsutbildning måste samtidigt anpassas till
behoven hos grupper eller individer som på grund av
arbetsmarknadens utveckling drabbas av särskilda
svårigheter.
Arbetsmarknadsutbildning skall leda till arbete.
Prövning av nödvändig utbildningstid skall därför ske
utifrån de sökandes individuella förutsättningar och behov.
Utbildningen skall inriktas mot aktuella och förväntade
bristområden inom alla delar av arbetsmarknaden.
För flertalet utbildningar har det med denna
utgångspunkt inte ansetts nödvändigt att generellt begränsa
utbildningens omfattning eller inriktning.
Det är bara för högskoleutbildning som sådana
begränsningar finns. Begränsningarna innebär att
högskoleutbildning får utgöra arbetsmarknadsutbildning
endast om den omfattar högst 40 studieveckor, är inriktad
mot näringslivet och inte är en del av en längre
sammanhållen eftergymnasial utbildning.
Vi anser att det i nuvarande arbetsmarknadsläge är
mycket angeläget att vidga möjligheterna att använda
utbildning på högskolenivå som arbetsmarknadsutbildning.
Det måste vara såväl arbetsmarknadens behov av
yrkesutbildad arbetskraft som individens behov som skall
styra valet av utbildningsanordnare och utbildningstidens
längd. Bl.a. inom pedagogiskt arbete, vård och omsorg
finns bristområden som i större utsträckning skulle kunna
tillföras arbetskraft genom arbetsmarknadsutbildning om
reglerna för utbildning på högskolenivå ändras.
Pågående omstruktureringar inom offentlig sektor
kommer i ökad utsträckning att innebära att tjänstemän och
andra sökande, med utbildningsbehov utöver dem som kan
tillgodoses inom nuvarande ramar, blir arbetslösa. Utökade
möjligheter till arbetsmarknadsutbildning på högskolenivå
skulle innebära förbättrade möjligheter att få ett nytt arbete
för sökande som tvingats lämna sina anställningar inom
offentlig sektor.
En annan grupp som det finns skäl att lyfta fram i detta
sammanhang är invandrare med kvalificerad
högskoleutbildning från sina hemländer. Möjligheterna för
dessa sökande att få arbete inom sitt yrkesområde skulle
öka betydligt om de kunde beviljas kompletterande
utbildning vid högskola.
Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har i flera år
aktualiserat detta behov i sin anslagsframställan, senast i
anslagsframställan 1992/93.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att förordningen (1987:406) om arbetsmarknadsutbildning
bör ändras så att arbetsmarknadsutbildning på
eftergymnasial nivå även skall kunna beviljas för
utbildningar som är längre än 40 veckor,
2. att riksdagen beslutar att arbetsmarknadsutbildning på
högskolenivå skall kunna beviljas även om den är inriktad
mot offentlig sektor,
3. att riksdagen beslutar att eftergymnasial
arbetsmarknadsutbildning skall kunna vara en del av en
längre sammanhållen eftergymnasial utbildning.
Stockholm den 14 januari 1993
Kurt Ove Johansson (s)
Lars-Erik Lövdén (s)