För att arbetsmarknadsutbildning skall erbjudas gäller att den skall vara inriktad mot områden på arbetsmarknaden med behov av yrkesutbildad arbetskraft. Arbetsmarknadsutbildning måste samtidigt anpassas till behoven hos grupper eller individer som på grund av arbetsmarknadens utveckling drabbas av särskilda svårigheter.
Arbetsmarknadsutbildning skall leda till arbete. Prövning av nödvändig utbildningstid skall därför ske utifrån de sökandes individuella förutsättningar och behov. Utbildningen skall inriktas mot aktuella och förväntade bristområden inom alla delar av arbetsmarknaden.
För flertalet utbildningar har det med denna utgångspunkt inte ansetts nödvändigt att generellt begränsa utbildningens omfattning eller inriktning.
Det är bara för högskoleutbildning som sådana begränsningar finns. Begränsningarna innebär att högskoleutbildning får utgöra arbetsmarknadsutbildning endast om den omfattar högst 40 studieveckor, är inriktad mot näringslivet och inte är en del av en längre sammanhållen eftergymnasial utbildning.
Vi anser att det i nuvarande arbetsmarknadsläge är mycket angeläget att vidga möjligheterna att använda utbildning på högskolenivå som arbetsmarknadsutbildning. Det måste vara såväl arbetsmarknadens behov av yrkesutbildad arbetskraft som individens behov som skall styra valet av utbildningsanordnare och utbildningstidens längd. Bl.a. inom pedagogiskt arbete, vård och omsorg finns bristområden som i större utsträckning skulle kunna tillföras arbetskraft genom arbetsmarknadsutbildning om reglerna för utbildning på högskolenivå ändras.
Pågående omstruktureringar inom offentlig sektor kommer i ökad utsträckning att innebära att tjänstemän och andra sökande, med utbildningsbehov utöver dem som kan tillgodoses inom nuvarande ramar, blir arbetslösa. Utökade möjligheter till arbetsmarknadsutbildning på högskolenivå skulle innebära förbättrade möjligheter att få ett nytt arbete för sökande som tvingats lämna sina anställningar inom offentlig sektor.
En annan grupp som det finns skäl att lyfta fram i detta sammanhang är invandrare med kvalificerad högskoleutbildning från sina hemländer. Möjligheterna för dessa sökande att få arbete inom sitt yrkesområde skulle öka betydligt om de kunde beviljas kompletterande utbildning vid högskola.
Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har i flera år aktualiserat detta behov i sin anslagsframställan, senast i anslagsframställan 1992/93.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förordningen (1987:406) om arbetsmarknadsutbildning bör ändras så att arbetsmarknadsutbildning på eftergymnasial nivå även skall kunna beviljas för utbildningar som är längre än 40 veckor,
2. att riksdagen beslutar att arbetsmarknadsutbildning på högskolenivå skall kunna beviljas även om den är inriktad mot offentlig sektor,
3. att riksdagen beslutar att eftergymnasial arbetsmarknadsutbildning skall kunna vara en del av en längre sammanhållen eftergymnasial utbildning.
Stockholm den 14 januari 1993 Kurt Ove Johansson (s) Lars-Erik Lövdén (s)