I betänkandet behandlar utskottet 28 motioner, vilka samtliga
väckts under den allmänna motionstiden 1992. Motionerna
behandlar såväl allmänna skolfrågor som läroplans- och
kursplanefrågor inom olika skolformer.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. Utskottet
hänvisar i de flesta fall till det pågående beredningsarbetet
inom regeringskansliet beträffande nya läroplaner och kursplaner
för grundskolan och för gymnasieskolan och vuxenutbildningen.
Till betänkandet fogas tre reservationer från resp. (kds), (s)
och (nyd) samt en meningsyttring från (v).
Motionerna
1991/92:Ub209 av Eva Johansson och Jan Fransson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en sammanhållen och heltäckande
organisation för utbildning inom olika yrken för hästsport och
hästhållning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en översyn av fördelningsgrunderna för
statsbidrag för de hippologiska utbildningarna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fortsatt utbildning av hovslagare,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en stiftelse med branschens organisationer
för att tillfredsställa utbildningsbehov inom hästhållning och
hästsport.
1991/92:Ub217 av Inger René (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
förskollärarnas och barnskötarnas utbildning i kost- och
näringslära (delvis).
1991/92:Ub218 av Inger René och Ingrid Hemmingsson (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om undervisning i kost- och hälsokunskap i
gymnasieskolan.
1991/92:Ub228 av Bo Nilsson och Ingvar Björk (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att i skolförordningen skriva in en
rättighet om förlängd skrivtid vid tentamen m.m. för personer
som ordinerats läkemedel.
1991/92:Ub231 av Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att bestämmelser bör utfärdas, som ålägger idrottslärare
och övriga lärare i grundskolan och gymnasiet att genomföra i
motionen nämnda åtgärder för att förebygga att eleverna får
arbetsskador.
1991/92:Ub236 av Leif Marklund och Ulrica Messing (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om överföring av körkortsutbildningen till
gymnasieskolan.
1991/92:Ub242 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en generell dispens för att
överlämna skolledningsansvaret till kooperativa skolor.
1991/92:Ub250 av Ulrica Messing och Inger Lundberg (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en översyn av hur barn från
olika miljöer skall ges likvärdiga möjligheter till goda
språkkunskaper.
1991/92:Ub253 av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om internationellt utbyte inom
gymnasieskolan.
1991/92:Ub266 av Göte Jonsson (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
vikten av att lärarna har det övergripande ansvaret i
undervisningen.
1991/92:Ub271 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
stimulerande åtgärder bör vidtas i syfte att åstadkomma en
tillväxt för den vertikala skolformen.
1991/92:Ub273 av Stina Gustavsson och Gunhild Bolander (c)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nödvändigheten av att skolverket i
utbildningsplanen följer riksdagens tidigare fattade beslut,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att textil-, trä- och metallslöjd bör ingå
i alla tre årskurserna inom det estetiska programmet i
gymnasieskolan.
1991/92:Ub277 av Ingvar Svensson (kds) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag
till återkallande av reservationen till artikel 2 i
tilläggsprotokollet av den 20 mars 1952 till 1950 års europeiska
konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna.
1991/92:Ub278 av Ines Uusmann och Ingegerd Sahlström (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att slöjdämnet skall ingå i grenen konst
och formgivning i gymnasieskolans estetiska program.
1991/92:Ub280 av Liisa Rulander (kds) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag om en förstärkt ställning för
finska språket och den Sverigefinska kulturen i Sverige.
1991/92:Ub281 av Ian Wachtmeister och Stefan Kihlberg (nyd)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utbildning och undervisning i
svenska språket och obligatoriska krav på svenskkunskaper för
invandrare.
1991/92:Ub284 av Kent Olsson och Lennart Fridén (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tjänstledighet för lärare med undervisning i
svenska skolor utomlands.
1991/92:Ub292 av Stefan Kihlberg (nyd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kvalitetsbedömning av lärare.
1991/92:Ub301 av Charlotte Branting och Karl-Göran Biörsmark
(fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skolplikt vid sex års ålder,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tioårig grundskola.
1991/92:Ub709 av Åke Selberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en skyndsam utredning om
skogsbruksutbildningens utformning.
1991/92:Ub807 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en aktiv ANT-undervisning i skolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ANT-undervisning i lärarutbildningen på
såväl grundutbildning som fortbildning.
1991/92:Ub809 av Torgny Larsson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av att stimulera utbildningen i esperanto (delvis).
1991/92:So271 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
8. att riksdagen hos regeringen begär att skolverket får i
uppdrag att effektivisera skolornas ANT-verksamhet.
1991/92:So289 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ANT-undervisningen i skolorna.
1991/92:So292 av Karin Pilsäter och Barbro Westerholm (fp)
vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om undervisning om homosexualitet.
1991/92:Jo811 av Ingvar Eriksson och Liselotte Wågö (m) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om riksrekrytering till berörd utbildning vid
Plönningeskolan.
1991/92:N270 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildning i småföretagande i skolan.
1991/92:A817 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om jämställdhet i utbildningen (delvis).
Utskottet
I det följande behandlar utskottet motioner, som väckts under
den allmänna motionstiden vid riksmötet 1991/92 och som skjutits
upp till innevarande riksmöte. I huvudsak berör motionerna olika
frågor inom grundskolan och gymnasieskolan.
Utbildning för hästsport och hästhållning
I motion 1991/92:Ub209 (s) anförs att utbildningen för
hästsport och hästhållning är splittrad och svår att
överblicka. Mot denna bakgrund bör utbildningarna för olika
yrken inom hästsport och hästhållning föras in under en
sammanhållen och heltäckande organisation (yrkande 1).
Motionärerna anser att en stiftelse, bildad av hästsportens egna
organisationer, skulle kunna samordna utbildningen för
hästsportens behov. När det gäller grundutbildning bör
Skolverket presentera ett sammanhållet program för den
gymnasiala utbildningen inom hästsport och hästhållning (yrkande
4). Enligt motionärerna bör samhället ta ett större ansvar för
finansieringen av de hippologiska utbildningarna för att bereda
alla lika möjligheter att välja en utbildning inom yrkesområdet.
En översyn bör vidare göras av fördelningsgrunderna för
statsbidrag till de hippologiska utbildningarna (yrkande 2).
Slutligen är det enligt motionärerna angeläget att
hovslagarutbildningen i Skara kan bedrivas även i fortsättningen
för att trygga tillgången på kompetenta hovslagare (yrkande 3).
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
Regeringen beslutade den 11 januari 1990 att uppdra åt
Lantbruksstyrelsen att utarbeta ett förslag till ett
sammanhållet program för hästavel, hästuppfödning och hästsport
samt utbildning och forskning på området hästar.
Lantbruksstyrelsen har slutfört uppdraget och överlämnat
rapporten Hästutredningen (Lantbruksstyrelsens rapport 1991:4)
till regeringen den 12 april 1991.
Beträffande utbildning för hästsport och hästhållning föreslår
Lantbruksstyrelsen bl.a. att grundutbildningen inom hästhållning
skall ske inom gymnasieskolans Naturbruksprogram och att ett
yrkesprov bör införas. Ett nationellt hippologiskt
utbildningsprogram för yrkesverksamhet som stallchef, ridlärare,
trav- och galopptränare, körinstruktör i skogsbruket och
hovslagare bör inrättas som påbyggnadsutbildningar.
Regeringen har fattat beslut med anledning av
Lantbruksstyrelsens rapport den 12 september 1991. I sin
skrivelse till Statens jordbruksverk hänvisar regeringen bl.a.
till det pågående reformarbetet för gymnasieskolan och det nya
statsbidragssystemet till grundskola, gymnasieskola och kommunal
vuxenutbildning som infördes den 1 juli 1991. Vidare erinrar
regeringen om Folkbildningsrådets ansvar när det gäller såväl
fördelning av statsbidrag som inrättande och avveckling av
statsbidragsberättigade folkhögskolor. Beträffande
hovslagarutbildningen i Skara bör det enligt regeringen ankomma
på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) att ta upp överläggningar
med berörda parter om hovslagarutbildningens huvudmannaskap.
Några ytterligare åtgärder beträffande Lantbruksstyrelsens
förslag om utbildningar inom hästhållning och hästsport samt
finansieringen av sådana utbildningar har regeringen inte funnit
anledning att vidta.
Enligt vad utskottet erfarit har den snabba utvecklingen inom
hästhållning under de senaste decennierna och tillkomsten av
stora hästanläggningar med olika verksamhetsinriktningar medfört
en ökad efterfrågan på utbildad arbetskraft. I dag råder brist
på kvalificerade yrkesarbetare inom vissa områden.
När det gäller den grundläggande utbildningen för hästhållning
vill utskottet erinra om att regeringen den 27 februari 1992
fattat beslut om programmål för gymnasieskolans nationella
program. Enligt programmålet för naturbruksprogrammet skall
utbildningen ge eleverna den kompetens som motsvarar
grundläggande yrkeskrav inom naturbruksområdet, inkluderande
bl.a. hästhållning. Då naturbruksprogrammet inte har några
nationella grenar ankommer det på styrelsen för utbildningen att
besluta om inriktningen av och kursplaner för lokala grenar
enligt 2kap. 9--11§§ gymnasieförordningen.
Utskottet har inhämtat att utbildning på grenen hästhållning
inom naturbruksprogrammet anordnas vid 15 gymnasieskolor med
landstingen som huvudmän under läsåret 1992/93. Intresset från
elevernas sida för dessa utbildningar har varit stort.
De mer avancerade hippologiska utbildningarna bör enligt
utskottets uppfattning bygga på gymnasieskolans
naturbruksprogram. Utskottet anser liksom motionärerna att de
eftergymnasiala utbildningarna, som skall förbereda för arbete i
ledande befattningar vid bl.a. ridskolor, stuterier,
utbildnings- och försäljningsstallar samt inom trav och galopp,
bör organiseras inom ett samlat utbildningsprogram med klart
definierade mål, utbildnings- och kursplaner m.m. Det bör
ankomma på företrädare för branschens organisationer inom
Hästhållningens yrkesnämnd att i samarbete med
utbildningsanordnarna närmare utforma utbildningarnas innehåll
och struktur m.m. Även frågan om huvudmannaskapet för dessa
utbildningar bör enligt utskottets uppfattning likaså beredas
inom branschens organisationer. Enligt vad utskottet inhämtat
förs för närvarande diskussioner i vad mån de högre hippologiska
utbildningarna skall kunna räknas som högskoleutbildningar och
ingå i det nya utbildningssystemet för högskolan (jfr prop.
1992/93:1 om universitet och högskolor -- frihet för kvalitet).
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att en tvåårig
stallchefsutbildning anordnas vid Stiftelsen Sveriges Avels &
Hästsportcentrum, Flyinge. Utbildningen finansieras med medel
från anslaget B 16. Bidrag till driften av fristående skolor
(åttonde huvudtiteln). Övrig gymnasial utbildning finansieras
med medel från det generella sektorsbidraget för det kommunala
offentliga skolväsendet. Bidraget utgår direkt till elevernas
hemkommuner. Till utbildningar och kurser inom hästhållning och
hästsport vid Hästsportens folkhögskola, Strömsholm, anvisas
medel genom Folkbildningsrådet från anslaget C 1. Bidrag till
folkbildningen (åttonde huvudtiteln).
Landets enda hovslagarutbildning finns vid Hovslagarskolan i
Skara som hör till institutionen för husdjurshygien vid SLU.
Enligt vad utskottet erfarit förs diskussioner mellan SLU och
Skara kommun om hovslagarutbildningens huvudmannaskap. Utskottet
utgår från att det även i fortsättningen kommer att anordnas
kvalificerad utbildning till hovslagare oavsett vem som är
huvudman för utbildningen.
Med hänvisning till vad utskottet anfört föreslår utskottet
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub209.
Kunskap om homosexualitet
Enligt motion 1991/92:So292 (fp) yrkande 3 bör skolan inom
ramen för samlevnadsundervisningen bidra med att sprida
kunskap om vad homosexualitet innebär. Motionärerna
anser att dagens undervisning är dålig, att lärarhögskolorna
nonchalerar dessa frågor i utbildningen och att homosexualitet
inte behandlas tillfredsställande i läromedlen.
Utskottet har vid flera tillfällen (jfr bet. UbU 1987/88:16
och bet. 1989/90:UbU1) behandlat sex- och samlevnadsfrågor och
därvid bl.a. hänvisat till läroplanen för gymnasieskolan
(Lgy70) i vilken det framhålls att den s.k. TTF-resursen
(särskild resurs för timma till förfogande) skall användas för
bl.a. sex- och samlevnadsundervisning. Enligt läroplanen för
grundskolan (Lgr80) skall eleverna ges insikter i bl.a.
livsåskådningsfrågor, familjefrågor och sexualfrågor. I ämnet
hemkunskap ingår samlevnad som ett huvudmoment. Urvalet och
behandlingen av stoff i alla ämnen i såväl grundskolan som
gymnasieskolan skall präglas av saklighet och allsidighet.
Läroplanskommittén har i sitt betänkande Skola för bildning
(SOU 1992:94) lämnat förslag till nya läroplaner för grundskolan
och för gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Kommittén har
vidare gett förslag till ny timplan för grundskolan och förslag
till kursplaner i vissa ämnen samt förslag till huvudsakligt
innehåll i övriga ämnen i grundskolan. I kommitténs förslag till
läroplan för grundskolan sägs under avsnittet Normer och värden
att strävan i skolan skall vara att eleven utvecklar en förmåga
att göra medvetna etiska ställningstaganden grundade på
kunskaper och personliga erfarenheter och respektera andra
människors integritet. Vidare föreslår kommittén att ett nytt
ämne, barn- och ungdomskunskap, införs i grundskolan. Syftet med
detta ämne är bl.a. att genom kunskaper om barns och ungdomars
utveckling stödja elevens tonårsutveckling, stärka elevens
identitet och ge förutsättningar för att eleven skall kunna
möta, förstå och respektera människor med olika bakgrund och
ursprung. Ämnet skall bidra till att underlätta tonåringens
integration i vuxenlivet och främja jämställdheten. Det
framhålls vidare att puberteten och tonåren innebär stora
förändringar, både kroppsliga och känslomässiga, som ger tankar,
upplevelser och förväntningar men som också skapar osäkerhet,
sårbarhet och frågor om sig själv och sin roll. Tonåringens
aktuella frågor om bl.a. vänskap, ensamhet, kärlek och
sexualitet skall behandlas. Kunskap om familjen, dess förändrade
villkor och betydelse för den växande människan skall belysas.
Även i ämnet biologi skall frågor om samlevnad, sexualitet och
ansvar för sig själv, kamrater och andra människor tas upp.
I direktiven till Läroplanskommittén (dir. 1991:117)
förutsätts att Skolverket skall ge ut kommentarer med t.ex.
information om forskning samt exempel från undervisningen i
olika skolor. Utskottet vill erinra om att Skolöverstyrelsen gav
ut en lärarhandledning för skolans samlevnadsundervisning år
1977. Utskottet utgår från att Skolverket, om det visar sig att
behov föreligger, kommer att ge ut ett kommentarmaterial av
likartat slag men anpassat till de nya förutsättningarna som kan
bli följden av nya läroplaner och kursplaner för grundskolan och
gymnasieskolan.
Utskottet vill även peka på att enligt regeringens särskilda
direktiv för Statens skolverks fördjupade anslagsframställning
för budgetåren 1994/95--1996/97 bör Skolverket i sin allmänna
planering för information, uppföljning och utvärdering bevaka
skolans arbete med bl.a. sex- och samlevnadsfrågor.
När det gäller behandlingen av homosexualitet i läromedlen
vill utskottet erinra om att Skolverket med skrivelse till
regeringen den 29 oktober 1991 överlämnat en granskningsrapport
om hur bl.a. samlevnadsfrågorna tas upp i skolans läromedel.
Enligt rapporten har intentionerna vid beskrivningen av
homosexualitet i de granskade läromedlen ofta varit positiva.
Utrymmet har dock varit för litet och beskrivningarna ofta
ganska ensidiga. Enligt granskaren har det skett förbättringar i
flera avseenden. Fördomarna har blivit mindre uttalade och
kunskaperna om homosexualitet har ökat.
Beträffande lärarnas utbildning utgår utskottet från att de
berörda högskolemyndigheterna ser till att undervisningen om
homosexualitet ges erforderligt utrymme i utbildningsplanerna.
Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att frågor om
homosexualitet inte behandlas isolerade utan blir integrerade på
ett naturligt sätt i undervisningen om samlevnad i olika ämnen
och på olika stadier. Homosexuell samlevnad måste erkännas och
respekteras. Diskriminering av homosexuella får självfallet inte
accepteras.
Med hänvisning till att det ankommer på Skolverket att vidta
de åtgärder som kan behövas för att ytterligare förbättra
situationen i nu berört hänseende bör riksdagen avslå motion
1991/92:So292 yrkande 3.
ANT-frågor
I motionerna 1991/92:So271 (v) yrkande 8, 1991/92:Ub807 (fp)
yrkande 1 och 1991/92:So289 (s) yrkande 5 behandlas frågor om
skolornas ANT-verksamhet (alkohol, narkotika och tobak).
Enligt motionärerna tyder mycket på att undervisningen om ANT
minskat i omfattning under de senaste åren. Skolverket bör ges i
uppdrag att effektivisera skolornas ANT-verksamhet. Enligt
motion 1991/92:Ub807 yrkande 2 är det angeläget att dagens
lärare får fortbildning i ANT och att undervisning om ANT
beaktas i lärarutbildningen.
Enligt nu gällande läroplaner för såväl grundskolan som
gymnasieskolan skall farorna med alkohol, narkotika och tobak
behandlas i undervisningen. Utskottet har inhämtat att någon
samlad rapportering över skolornas ANT-verksamhet inte
föreligger för närvarande. Enligt regeringens särskilda direktiv
för Statens skolverks fördjupade anslagsframställning för
budgetåren 1994/95--1996/97 bör Skolverket inom ramen för sin
allmänna planering för information, uppföljning och utvärdering
bevaka skolans insatser mot bl.a. alkohol, narkotika och tobak.
Som nämnts i det föregående har Läroplanskommittén i sitt
betänkande Skola för bildning (SOU 1992:94) föreslagit att ett
nytt ämne, barn- och ungdomskunskap, införs i grundskolan.
Kommittén har lämnat förslag till huvudsakligt innehåll i
kursplanen i detta ämne och skall senast den 30 december 1992 ge
förslag till fullständiga kursplaner för samtliga ämnen i
grundskolan. Utskottet förutsätter att frågor om ANT kommer att
tas upp i barn- och ungdomskunskap liksom i andra ämnen som
t.ex. biologi och samhällskunskap.
När det gäller ANT-undervisningen i lärarutbildningen hänvisar
utskottet till utbildningsplanen för grundskollärarlinjen, där
det bl.a. föreskrivs att de studerande skall lära sig hur sådana
övergripande kunskapsområden som hälsofrågor och
samlevnadsfrågor kan behandlas i undervisningen. När det gäller
fortbildning av skolans personal ankommer det på kommunerna att
utveckla personalens kompetens. Skolverket, som har till uppgift
att se till att det finns tillgång till fortbildning av god
kvalitet i alla delar av landet, bör genom sin utvärdering och
tillsyn av skolans verksamhet kunna avgöra huruvida statliga
fortbildningsinsatser är motiverade på detta område.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att en saklig och
allsidig information om ANT måste bedrivas i såväl grundskolan
som gymnasieskolan. ANT-frågorna bör aktualiseras även i annan
kommunal verksamhet (t.ex. fritidsgårdar) för ungdomar. För att
detta skall ske på ett ändamålsenligt sätt bör insatserna mot
ANT göras enligt en särskild handlingsplan, vilken med fördel
kan ingå i kommunens skolplan eller i de enskilda skolornas
arbetsplaner.
Med hänvisning till vad utskottet här anfört om
ANT-verksamheten i kommunerna och Skolverkets ansvar för
utvärdering och tillsyn av skolverksamheten föreslår utskottet
att riksdagen avstyrker motionerna 1991/92:Ub807 yrkandena 1 och
2, 1991/92:So271 yrkande 8 och 1991/92:So289 yrkande 5.
Vissa program- och kursplanefrågor i gymnasieskolan
I ett antal motioner behandlas vissa program- och
kursplanefrågor i gymnasieskolan.
I motion 1991/92:Ub273 (c) yrkande 1 bör grenen Konst- och
formgivning inom det Estetiska programmet inte ges en ändrad
benämning såsom Skolverket föreslagit. Enligt yrkande 2 i samma
motion och i motion 1991/92:Ub278 (s) bör olika former av slöjd
ingå i alla tre årskurserna inom det Estetiska programmet.
Kost- och hälsokunskap aktualiseras i motionerna 1991/92:Ub217
delvis och 1991/92:Ub218 (båda m). Motionärerna anser att kost-
och näringslära har för litet utrymme i undervisningen och bör
därför erbjudas som tillvalsämne. Det är vidare av största vikt
att kost- och näringslära ingår i utbildningen till barnskötare
för att de i sin tur skall kunna motivera barn till goda
kostvanor.
Det är enligt motion 1991/92:Ub231 (nyd) viktigt att vidta
åtgärder redan i skolan för att förebygga arbetsskador. Lärare i
idrott och övriga lärare i en skola bör utforma ett program för
att förebygga arbetsskador och medverka till att det genomförs.
I motion 1991/92:N270 (v) yrkande 12 framhålls vikten av
undervisning om småföretagandets villkor i de nationella
programmen i gymnasieskolan.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena kortfattat
erinra om innebörden av riksdagens beslut om ansvarsfördelningen
m.m. på skolområdet.
En mål- och resultatorienterad styrning av skolan innebär att
verksamheten inte skall styras genom regler i den utsträckning
som tidigare varit fallet. I stället skall de nationellt
uppsatta målen styra verksamheten genom att de ligger till grund
för de undervisningsmål som utformas lokalt i kommunala
skolplaner och lokala arbetsplaner.
I skollagen anges samhällets övergripande mål för
utbildningen. Läroplanen skall ange den värdegrund samt de mål
och väsentliga riktlinjer som skolan skall ha för sitt arbete.
Kursplanen skall ange ämnets undervisningsmål. Vid utformningen
av läroplaner och kursplaner lämnas ett stort fritt utrymme för
att möjliggöra lokala initiativ för en professionell utveckling
av skolan utan att den nationella likvärdigheten äventyras.
Timplanen är ett annat dokument som styr utformningen av
skolverksamheten. I ett målstyrt system bör timplanen vara så
flexibel att den ger utrymme för lokal profilering och för ett
personligt val från elevernas sida. I det nya styrsystemet för
skolverksamheten har Statens skolverk inrättats för att följa
och utvärdera skolverksamheten, utöva tillsyn över den samt på
olika sätt bidra till skolans utveckling.
Timplanen för den reformerade gymnasieskolan återfinns i
bilaga2 till skollagen (1991:1107). Där anges minsta
garanterade undervisningstid i timmar om 60 minuter för ämnena i
gymnasieskolans treåriga nationella program och den totala
undervisningstiden. I samtliga program ingår 190 timmar för
individuellt val. För lokalt tillägg/ämnesanknuten praktik kan
100--130 timmar disponeras. Styrelsen för utbildningen kan
vidare besluta om inriktningen av och kursplaner för lokala
grenar (jfr 2kap. 9--11§§ gymnasieförordningen) och
fastställa kursplaner för lokala kurser (jfr 2kap. 12--17§§
gymnasieförordningen).
Regeringen har den 27 februari 1992 fattat beslut om en
revidering av läroplan för gymnasieskolan (Lgy70) (SKOLFS
1992:4). Den föreliggande revideringen kommer att gälla under en
övergångstid. För den reformerade gymnasieskolan gäller de
programmål som framgår av förordningen den 27 februari 1992 om
programmål för gymnasieskolans nationella program (SKOLFS
1992:5). Kursplaner för den reformerade gymnasieskolan har
beslutats av regeringen i vad gäller kärnämnen den 23 april
1992 (SKOLFS 1992:12). För övriga ämnen gäller Skolverkets
föreskrifter om kursplaner för bl.a. den reformerade
gymnasieskolan (SKOLFS 1992:38).
Med hänvisning till intentionerna bakom en mål- och
resultatorienterad styrning av skolan och till här redovisade
styrdokument för undervisningen i den reformerade gymnasieskolan
finner utskottet att de yrkanden som framförs i föreliggande
motioner beträffande undervisningens innehåll -- inslag av olika
former av slöjd, kunskaper i kost- och näringslära, förebyggande
av arbetsskador och undervisning om småföretagandets villkor --
inte bör föranleda uttalanden av riksdagen. Motionerna i dessa
delar bör således avslås av riksdagen.
När det gäller benämningen Konst- och formgivning konstaterar
utskottet att ifrågavarande gren i det Estetiska programmet
enligt programmålen för gymnasieskolans nationella program har
denna benämning. Då yrkande 1 i motion 1991/92:Ub273 därmed är
tillgodosett bör riksdagen avslå även denna del av motionen.
I motion 1991/92:Ub236 (s) föreslås att
körkortsutbildningen successivt skall överföras från privata
körskolor till gymnasieskolan. Motionärerna pekar på
förhållandet att förarbehörighet har blivit en del av
medborgarens allmänkompetens, och att en majoritet av ungdomar
tar körkort innan de fyllt 19 år.
I betänkandet Säkrare förare (SOU 1991:39) föreslår kommittén
KÖRKORT 2000 (dir. 1989:55) att en trafikantutbildning skall
införas i gymnasieskolan. Enligt kommittén är ungdomar i åldern
18--19 år inblandade i sex gånger så många olyckor som vuxna och
erfarna förare. Kommittén anser att gymnasieskolan är den miljö
där en allsidig trafikantutbildning passar in. Enligt kommittén
har det generella sektorsbidraget för kommunens skolverksamhet
ökat kommunernas möjligheter att använda statsbidraget till den
kompletteringsutbildning utöver skolans obligatoriska läroplan
som elever, föräldrar och kommunen lokalt efterfrågar.
Gymnasieskolan bör således ges ansvaret att anordna hela
körkortsutbildningen, dvs. både teorilektioner och körlektioner.
Om en tredjedel av alla gymnasieelever väljar
trafikantutbildning beräknas kostnaderna uppgå till 15 mkr per
år. Enligt kommittén bör trafikantutbildningen finansieras genom
en omfördelning av det statliga stödet till
trafiksäkerhetsinformation.
Utskottet vill erinra om att riksdagens beslut (prop.
1990/91:85, bet. UbU16, rskr. 356) om en reformerad
gymnasieskola inte innefattade överväganden om
körkortsutbildning i gymnasieskolan. Inte heller har
Läroplanskommittén i sitt betänkande Skola för bildning (SOU
1992:94), som bl.a. omfattar förslag till ny läroplan för
gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning, tagit upp frågan om
ifrågavarande utbildning.
De båda kommittéförslagen som utskottet åberopat i det
föregående bereds för närvarande inom regeringskansliet. Med
hänvisning härtill anser utskottet att riksdagen bör avvakta med
att ta ställning till frågan om körkortsutbildning i
gymnasieskolan, varför motion 1991/92:Ub236 avstyrks.
Vissa frågor om skolans organisation
Föräldrar som vill engagera sig i sina barns framtid genom
arbete i en kooperativ skola bör enligt motion 1991/92:Ub242
(s) få allt tänkbart stöd. Ett minimikrav bör vara att en
generell dispens ges till de kommuner som vill släppa fram det
kooperativa alternativet. Därmed avser motionärerna en skola för
vilken den kommunala skolstyrelsen (eller motsvarande) har kvar
det övergripande ansvaret, medan den direkta verksamheten
handhas av en ekonomisk förening som utgörs av ett
föräldrakooperativ.
Utskottet har erfarit att förutsättningarna för att etablera
bl.a. sådana skolformer som tas upp i motionen övervägs inom
Utbildningsdepartementet i enlighet med vad skolministern
tidigare aviserat (prop. 1991/92:95 om valfrihet och fristående
skolor, s. 7). En proposition i ärendet beräknas kunna avlämnas
till riksdagen under våren 1993.
I sammanhanget vill utskottet dock betona att frågan om
vidgade möjligheter för föräldrar och elever till inflytande
över skolgången inte får ses i ett snävt perspektiv och
begränsas till att enbart avse skolor som i någon form ställts
under föräldrakooperativ ledning. Utskottet vill markera
betydelsen av att elev- och föräldrainflytandet generellt ökas
inom den obligatoriska skolan, såväl i kommunala som i
fristående skolor. Decentraliseringen av ansvaret för skolan
till kommunerna och de enskilda skolenheterna liksom strävan mot
mångfald och större valfrihet på skolområdet gör det nu än mer
angeläget att finna former för att garantera alla föräldrar och
elever ett ökat inflytande i skolans verksamhet.
Frågan om att stärka föräldrars och elevers inflytande i
skolans verksamhet bereds för närvarande inom regeringskansliet.
Utskottet förutsätter att förslag i detta ärende skyndsamt
kommer att läggas fram. Motion 1991/92:Ub242 bör avslås av
riksdagen.
Ett uttalande begärs i motion 1991/92:Ub271 (m) om att
åtgärder bör vidtas för att stimulera en tillväxt av den
vertikala skolformen, dvs. en skolorganisation med
grundskolans tre stadier och gymnasieskolan inom samma
skolenhet. Motionärerna framhåller att en sådan organisation med
integration av elever i olika åldrar ger förutsättningar för att
utnyttja ett faddersystem, vilket kan leda till positiva
effekter för skolverksamheten och bl.a. motverka mobbning.
Vid sin behandling föregående riksmöte av ett liknande
motionsyrkande anförde utskottet (bet. 1991/92:UbU4 s. 18) med
hänvisning till riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop.
1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) att det ankommer på kommunerna
att organisera sitt skolväsen såsom de finner lämpligt. Med
samma motivering avstyrker utskottet nu motion 1991/92:Ub271.
Skolpliktsålder m.m.
Skolpliktsåldern bör enligt motion 1991/92:Ub301 (fp)
sänkas till sex år (yrkande 1). I samband därmed bör grundskolan
förlängas med ett år och alltså bli tioårig (yrkande 2). Det
anförs i motionen att pedagogiken för sexåringarna självfallet
måste anpassas till deras förutsättningar. Beträffande förslaget
om tioårig skolplikt menar motionärerna att kunskapsstoffet
i grundskolan redan nu är så stort att ett tionde grundskoleår
är starkt motiverat. Dessutom bedöms det inte helt problemfritt
att elever -- som börjar skolan vid sex års ålder -- lämnar
grundskolan när de är ett år yngre än vad motsvarande elever
normalt är i dag.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
Genom riksdagens beslut om flexibel skolstart (prop.
1990/91:115, bet. UbU17, rskr. 357) infördes den 1 juli 1991 i 3
kap. 8 § skollagen en bestämmelse om att sexåringar skall
jämställas med skolpliktiga barn i fråga om rätten att börja
skolan, om barnets vårdnadshavare begär det. Enligt en
övergångsregel får hemkommunen dock fram till utgången av juni
månad 1997 bestämma i vilken mån sexåringar, vilkas
vårdnadshavare begär det, skall tas in i skolan.
Läroplanskommittén har i sitt betänkande Skola för bildning
(SOU 1992:94) i olika sammanhang tagit upp frågan om tiden för
skolstart och hur grundskolan och gymnasieskolan kommer att
påverkas om ett stort antal eller alla barn börjar skolan vid
sex års ålder. Det är kommitténs uppfattning att frågor kring
skolpliktens inträdande, skolstarten och grundskolans längd och
de kostnadsaspekter, som kan läggas på detta, kräver en samlad
översyn. Ett tionde skolår bör utredas, inte minst med tanke på
att den tidigare skolstarten kommer att accentuera problemet med
skillnader i elevernas mognad och utveckling.
I likhet med Läroplanskommittén anser utskottet att frågorna
om skolstartsålder och antalet årskurser i grundskolan kräver en
översyn. Utskottet har erfarit att regeringen förbereder
tillsättandet av en utredning under våren 1993 med uppgift att
utreda frågor rörande bl.a. skolstarten och antalet årskurser i
grundskolan samt att kartlägga ekonomiska, pedagogiska och andra
konsekvenser av olika alternativ. Någon riksdagens åtgärd med
anledning av motion 1991/92:Ub301 behövs därför inte enligt
utskottets mening. Motionen bör sålunda avslås av riksdagen.
Utskottet vill i detta sammanhang tillägga följande.
Läroplansfrågorna har en central roll i skolans framtida
utveckling. Det är därför av avgörande betydelse att den nya
läroplanen har en bred förankring i det svenska samhället.
Läroplanskomitténs förslag är utformat av en expertgrupp.
Utskottet utgår från att det fortsatta arbetet därför sker med
beaktande av behovet av parlamentarisk förankring.
Enligt motion 1991/92:Ub266 (m) är samverkan mellan skola,
förskola och skolbarnsomsorg bra. Det är dock, anför
motionären, helt nödvändigt att varje verksamhet har sin klart
definierade uppgift. Varje yrkesgrupps professionalitet måste
tas till vara, vilket innebär att läraren alltid skall ha det
pedagogiska ansvaret för undervisningen.
Utskottet har i ett betänkande under våren 1992 (bet.
1991/92:UbU19 s. 8) sagt sig dela skolministerns uppfattning
när hon framhåller vikten av att det i det statliga styrsystemet
görs en mycket tydlig gränsdragning mellan skolans och
barnomsorgens uppgifter. Utskottet erinrade samtidigt om att
läroplanskommittén enligt nya direktiv hade att formulera
utgångspunkterna för den skolförberedande verksamheten så att
ett närmande lokalt i kommunerna mellan denna verksamhet och
grundskolan underlättas. Vidare anfördes i beslutet om
lärarutbildningen (prop. 1991/92:75 s. 34, UbU20 s. 42, rskr.
282) att målen för yrkesutbildningen av grundskollärare,
förskollärare och fritidspedagoger skall betona vikten av
samverkan.
I Läroplanskommitténs sedermera avlämnade betänkande (SOU
1992:94, s. 16) uttalas att den viktigaste förutsättningen för
ett gott samarbete mellan skola, förskola och skolbarnsomsorg är
att samverkan mellan de olika personalgrupperna bygger på en
ömsesidig respekt för varandras yrkeskunnande. Det handlar inte
om en sammanvävning av roller och uppgifter utan om en nära
kommunikation för att skapa gemensamma synsätt och lösa
gemensamma problem. Betydelsen av en sådan samverkan bör
avspeglas både i grundskolans läroplan och i pedagogiska program
för förskola och fritidshem.
Mot denna bakgrund finner utskottet att syftet med motion
1991/92:Ub266 i huvudsak är tillgodosett, varför utskottet
avstyrker motionen.
Internationaliseringen av skolan m.m.
Ett ökat internationellt utbyte inom gymnasieskolan
efterfrågas i motion 1991/92:Ub253 (m). Gymnasieskolans läroplan
och kursplaner bör enligt motionärerna ges en internationell
inriktning. Vidare bör ett system av vänortskaraktär startas
mellan svenska och utländska gymnasieskolor med brevkontakter
och besök.
Betydelsen av internationaliseringssträvanden har tagits upp
av både Läroplanskommittén och den s.k.
Internationaliseringsutredningen.
Läroplanskommittén (SOU 1992:94) anger därvid i sitt förslag
till läroplan för gymnasieskolan bl.a. att internationella
kontakter, utbildningsutbyte och praktik i andra länder skall
främjas. Rektor föreslås få ett särskilt ansvar för att
stimulera till sådana kontakter och utbyten.
Internationaliseringsutredningen (SOU 1992:93) lämnar förslag om
insatser till stöd för skolor och kommuner i fråga om utbyten
och andra internationella kontakter mellan skolor resp. mellan
elever.
Utskottet hänvisar till att de i motion 1991/92:Ub253
framförda önskemålen aktualiserats i de nämnda utredningarna.
Riksdagen bör avslå motionen i avvaktan på att ställning tas
till utredningsförslagen.
Det är viktigt för den svenska skolan utomlands att få
kvalificerade svenska lärare, anförs det i motion 1991/92:Ub284
(m). Riksdagen bör därför uttala sig för att tjänstledighet bör
medges för lärares utlandstjänstgöring och att denna
tjänstgöring får tillgodoräknas i merithänseende.
Frågan har uppmärksammats av Internationaliseringsutredningen
(SOU 1992:93 s. 97 f.) som anser att utlandsskolornas
möjligheter att rekrytera lärare från skolan i kommunerna måste
säkras. Utredningen föreslår att lärare av kommunen bör medges
upp till sex års ledighet för tjänstgöring vid utlandsskola och
att värdet av tjänstgöring vid utlandsskola ses över i särskild
ordning.
Utskottet anser att den fortsatta beredningen av frågan om
lärares utlandstjänstgöring bör avvaktas, varför utskottet
avstyrker motion 1991/92:Ub284.
Jämställdhet i skolan
I motion 1991/92:A817 (fp) begärs ett tillkännagivande om
jämställdhet i utbildningen. Motionärerna anför bl.a. att
läromedlen måste bättre belysa kvinnans roll i utvecklingen, att
skolan skall stimulera till otraditionella yrkesval samt att
Skolverket bör utvärdera jämställdhetsåtgärder och föreslå nya
grepp i jämställdhetsarbetet (yrkande 6 i denna del).
Utskottet vill erinra om att Skolverket -- enligt
regeringsbeslut 1992-06-18 med särskilda direktiv för verkets
fördjupade anslagsframställning för budgetåren 1994/95--1996/97
-- vid sin uppföljning och utvärdering av skolans verksamhet
särskilt skall uppmärksamma om det i utfall och resultat
föreligger skillnader mellan könen och söka analysera vad dessa
kan bero på. På grundval av redovisning och analyser av faktiska
förhållanden när det gäller könsskillnader skall Skolverket
utforma en strategi för utvärdering och utveckling av
jämställdheten i skolan. Verket bör därvid beakta vikten av att
skolan tar till vara och vidareutvecklar pedagogiska metoder som
tillmötesgår både manliga och kvinnliga elevers behov, liksom
att innehållet i undervisningen och de läromedel som används gör
detta. Verket bör vidare belysa hur skolan kan motverka
könsbundna studie- och yrkesval. -- Det kan nämnas att en
rapport angående kvinnobilden i skolans läromedel i historiska
ämnen som riksdagen begärde vid riksmötet 1989/90 (bet.
1989/90:UbU6 s. 5) överlämnats av regeringen till Skolverket i
april 1992 för de åtgärder verket finner lämpliga.
Läroplanskommittén (SOU 1992:94) har i förslagen till
läroplaner för grundskolan resp. för gymnasieskolan och komvux
slagit fast att skolan skall verka för jämställdhet mellan
kvinnor och män. I olika riktlinjer har detta ansvar markerats.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att motion
1991/92:A817 yrkande 6 i denna del inte bör föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Befrielse från undervisning i religionskunskap
Enligt motion 1991/92:Ub277 (kds) yrkande 1 bör riksdagen
besluta att hos regeringen begära förslag till återkallande av
reservationen till artikel 2 i tilläggsprotokollet av den 20
mars 1952 till 1950 års europeiska konvention angående skydd för
de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Motionären anför bl.a. att den snäva syn som gjort sig gällande
i reservationen till artikel 2 i tilläggsprotokollet också har
visat sig i långvarig negativ behandling av svenska fristående
skolor under årens lopp. Under senare år har dock statsmakternas
attityd till fristående skolor förbättrats.
I den av motionären nämnda artikeln 2 stadgas att ingen får
förvägras rätten till undervisning men att staten skall
respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn en
uppfostran och undervisning som står i överensstämmelse med
föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse. Enligt det
svenska förbehållet mot artikeln kan befrielse från skyldigheten
att delta i de allmänna skolornas kristendomsundervisning endast
medges sådana elever med annan trosbekännelse än Svenska
kyrkans, för vilka tillfredsställande religionsundervisning är
anordnad. En mot reservationen svarande bestämmelse finns införd
i 3 kap. 12 § andra stycket skollagen (1985:1100).
Utskottet har inhämtat att den s.k. Fri- och
rättighetskommittén (Ju 1992:01) tagit upp till behandling
frågan om ett återkallande av reservationen till artikel 2 i
första tilläggsprotokollet till Europakonventionen. Kommitténs
överväganden i denna fråga kommer att redovisas i ett
delbetänkande våren 1993 om förstärkning av skyddet för vissa
fri- och rättigheter. Utskottet anser att kommitténs
ställningstagande bör avvaktas och avstyrker således motion
1991/92:Ub277 yrkande 1.
Övriga frågor
I motion 1991/92:Ub281 (nyd) aktualiseras vissa frågor om
svenska för invandrare. Enligt motionärerna bör ansvaret för
att lära sig svenska språket ligga på den enskilde invandraren.
Samhället kan endast erbjuda ett gott stöd. Undervisningen i
svenska skall innefatta obligatorisk och tydlig
kunskapskontroll, och betyg skall ges på invandrarens kunskaper
i svenska. När det gäller invandrarbarnen bör de få
intensivundervisning i svenska till dess att de nått en sådan
nivå på kunskaper i svenska språket som krävs för att kunna
följa den ordinarie undervisningen i skolan.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
Svenska för invandrare (sfi) ingår numera i det offentliga
skolväsendet för vuxna (jfr prop. 1990/91:85, bet. UbU16, rskr.
356). Enligt 13 kap. skollagen är varje kommun skyldig att se
till att sfi erbjuds nyanlända invandrare över 16 år som är
bosatta i kommunen. Rätt till sådan undervisning gäller under
sammanlagt högst två år och med möjlighet till förlängning
ytterligare ett år på grund av särskilda skäl.
Enligt läroplanen för grundläggande svenskundervisning för
vuxna invandrare (Läroplaner 1991:1) syftar sfi till att ge
invandrarna sådana kunskaper i svenska språket och om det
svenska samhället och arbetslivet att de kan ta till vara sina
rättigheter, påverka sin situation och fullgöra de krav och
skyldigheter som det dagliga livet medför. Undervisningen skall
vidare bidra till att invandrarna kan medverka i det kulturella,
sociala, fackliga och politiska livet. Den skall också bidra
till att stärka invandrarnas ställning på arbetsmarknaden och
till att de kan genomgå utbildning inom det reguljära
vuxenutbildningssystemet i form av allmän grundutbildning och
yrkesutbildning.
Grundläggande undervisning i svenska utgör således en del av
samhällets samlade insatser för mottagandet av invandrare. För
att deltagarna skall kunna uppnå den kunskaps- och
färdighetsnivå som undervisningen syftar till, krävs att
undervisningstiden varieras beroende på varje deltagares
individuella behov. Det riktvärde som har legat till grund för
beräkning av statsbidraget är 700 undervisningstimmar om 45
minuter. Rektor för utbildningen skall utfärda intyg över
genomgången utbildning.
I grundskolan kan förberedelseklasser anordnas för nyligen
anlända barn som saknar eller har mycket bristfälliga kunskaper
i svenska språket. I dessa klasser ges främst undervisning i
svenska som andraspråk. Eleverna slussas sedan in i ordinarie
klasser när de uppnått tillräckliga kunskaper i svenska språket.
För elever med annat hemspråk än svenska är undervisningen i
svenska som andraspråk obligatorisk (5 kap. 13 §
grundskoleförordningen). Undervisningen i svenska som andraspråk
skall ge eleverna sådana nödvändiga språkkunskaper som elever
med svenska som modersmål fått före skolåldern och som kamrater
i motsvarande ålder lärt i svenskundervisningen. De skall också
lära sig ord och begrepp som är nödvändiga för att de på ett
meningsfullt sätt skall kunna delta i undervisningen i olika
ämnen.
Även i gymnasieskolan skall undervisning i svenska som
andraspråk anordnas för elever som behöver sådan undervisning (8
kap. 15, 16 §§ gymnasieförordningen). Vidare kan särskilda
specialkurser anordnas i syfte att hjälpa invandrarungdomar att
genomgå utbildning i gymnasieskolan (s.k. introduktionskurser
eller kompletterande sommarkurser).I såväl grundskolan som
gymnasieskolen ges betyg i ämnet svenska som andraspråk.
Utskottet finner med hänvisning till bestämmelserna om sfi och
svenska som andraspråk att målen för undervisningen i svenska
språket är högt ställda. Utskottet ställer sig bakom dessa
undervisningsmål. Utskottet är dock medvetet om de svårigheter
som kan finnas särskilt i sfi-undervisningen, där människor med
skilda uppfattningar och värderingar möts. Det tar ofta tid att
lära sig förstå och komma in i ett nytt samhälle, en ny kultur
och livsstil. Att stärka invandrarnas och inte minst de
invandrade kvinnornas ställning på en arbetsmarknad som för
närvarande präglas av arbetslöshet innebär likaså stora
svårigheter. Utskottet finner dock inte skäl att föreslå
riksdagen att uttala sig för ändrade bestämmelser när det gäller
utbildning i svenska språket för invandrare med anledning av
föreliggande yrkande, varför motion 1991/92:Ub281 avstyrks.
I motion 1991/92:Ub250 (s) begärs en översyn av hur barn från
olika miljöer skall ges likvärdiga möjligheter till goda
språkkunskaper. Motionärerna anser bl.a. att det torde vara i
få skolämnen där föräldrarnas möjligheter att hjälpa sina barn
märks så tydligt som i skolans språkundervisning. Det är
angeläget att metodutvecklingen i språk i syfte att öka alla
barns reella förutsättningar att skaffa sig goda kunskaper i
språk ägnas särskilt intresse i läroplansarbetet.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
Enligt direktiven till Läroplanskommittén (dir. 1991:117)
skulle kommittén bl.a. med hänsyn till det ökande
internationella samarbetet rikta särskild uppmärksamhet åt
frågan hur språkprogrammet i grundskolan skulle kunna stärkas.
Läroplanskommittén föreslår i sitt betänkande Skola för bildning
(SOU 1992:94) ett utökat timtal för ämnet engelska jämfört med
dagens timplan. Vidare föreslås att engelska skall påbörjas i
årskurs 1 och därefter förekomma i varje årskurs.
Ett andra främmande språk väljs i dag inför årskurs 7 av cirka
två tredjedelar av grundskolans elever. Det inbördes
förhållandet mellan B-språken tyska och franska har förändrats
under senare år. Valet av tyska har ökat medan valet av franska
har minskat kraftigt. Kommittén föreslår nu att alla elever
inför det sjätte skolåret gör ett obligatoriskt val av B-språk
och att skolan skall erbjuda undervisning i minst två av ämnena
franska, tyska och spanska. Slutligen anser kommittén att ett
tredje främmande språk (C-språk) skall kunna erbjudas fr.o.m. åk
8 inom utrymmet för elevernas personliga val eller skolans
profil.
Sedan grundskolans införande har undervisning i engelska
bedrivits i två kurser, allmän kurs och särskild kurs. Det finns
dock endast en gemensam kursplan i ämnet. Enligt
Läroplanskommittén bör nuvarande reglering av alternativkurserna
i engelska upphöra. Man anser att frågan om alternativkurser
kommit i ett helt nytt läge med hänsyn till det nya
statsbidragssystemet som inte innehåller specialdestinerade
resurser för gruppindelning. Det är kommunen som bestämmer hur
resurserna skall fördelas. Slutligen framhåller kommittén att
skolans språkprogram kan vidgas genom att tydligt markera
hemspråksundervisningens roll. Hemspråk skall således kunna
erbjudas i stället för B-språk i timplanen.
Läroplanskommitténs förslag till bl.a. ny läroplan, timplan
och nya kursplaner för grundskolan bereds för närvarande inom
regeringskansliet.
Med hänvisning till Läroplanskommitténs genomgång av
effekterna av en fortgående internationalisering av det svenska
samhället och dess förslag till ett förstärkt språkprogram i
grundskolan samt den beredning som för närvarande pågår anser
utskottet att ifrågavarande motionsyrkande inte bör föranleda
någon riksdagens särskilda åtgärd, varför motion 1991/92:Ub250
avstyrks. Utskottet utgår dock härvid från att de synpunkter som
motionärerna framfört om alla elevers möjligheter att få goda
språkkunskaper beaktas i det fortsatta beredningsarbetet.
I motion 1991/92:Ub280 (kds) begärs förslag om förstärkt
ställning för finska språket och den Sverige-finska kulturen i
Sverige. Enligt motionärerna visar erfarenheterna från många
länder att tvåspråkig undervisning ger goda resultat. Kommuner
med en viss andel finskspråkiga invånare bör åläggas att anordna
Sverige-finsk utbildning inom grundskolan eller inrätta en
särskild Sverige-finsk skola. Målsättningen skall vara en aktiv
tvåspråkighet.
Utskottet hänvisar till förordningen (SKOLFS 1991:25) om
pedagogisk utvecklingsverksamhet för finskspråkiga elever, i
vilken det finns bestämmelser om försöksverksamhet med
tvåspråkig undervisning. Under läsåret 1991/92 bedrevs sådan
undervisning i grundskolan i 18 kommuner. Under innevarande
budgetår disponeras 3 481 000 kronor för särskilda
utvecklingsinsatser för finskspråkiga elever under anslaget
B4. Stöd för utveckling av skolväsendet (åttonde huvudtiteln).
Enligt 2 kap. 3 § gymnasieförordningen får Stockholms kommun
anordna finskspråkig utbildning på program i den reformerade
gymnasieskolan. Denna utbildning skall vara öppen för sökande
från hela landet. Utbildningen skall i första hand förbehållas
elever, som har tillräckliga kunskaper och färdigheter i finska
språket för att kunna tillgodogöra sig undervisningen men vars
kunskaper i svenska är alltför bristfälliga för att de skall
kunna tillgodogöra sig en svenskspråkig gymnasieutbildning. I
andra hand får utbildningen ges till elever som vill utveckla
sin tvåspråkighet. Enligt vad utskottet inhämtat anordnas
finskspråkig utbildning i Stockholms kommun under innevarande
läsår på det samhällsvetenskapliga programmet för 15 elever.
Utskottet vill även erinra om riksdagens beslut (prop.
1990/91:115, bet. UbU17, rskr. 357; prop. 1991/92:95, bet.
UbU22, rskr. 346) att kommunerna fr.o.m. verksamhetsåret 1992/93
skall fördela sina resurser för skolan till såväl kommunala som
fristående skolor på grundskolenivå på ett sådant sätt att
elever och föräldrar skall kunna välja skola i så stor
utsträckning som möjligt. Enligt vad utskottet erfarit har
hittills en finskspråkig fristående skola godkänts av
Skolverket, nämligen Sverige-Finska skolan i Stockholm med ca 50
elever på lågstadiet.
Utskottet finner med hänvisning till möjligheterna att anordna
finskspråkig undervisning i Sverige i såväl det offentliga
skolväsendet som fristående skolor det inte påkallat att
riksdagen gör något särskilt uttalande med anledning av motion
1991/92:Ub280, varför den avstyrks.
Enligt motion 1991/92:Ub809 (s) delvis bör riksdagen uttala
att åtgärder vidtas för att främja undervisning i esperanto
i grundskolan och gymnasieskolan.
Riksdagen beslutade våren 1991 (prop. 1990/91:85, bet. UbU16,
rskr. 356) om en ny gymnasieskola och vuxenutbildning, vilket
bl.a. innebar att en ny timplan för gymnasieskolan infördes.
Läroplanskommittén (dir. 1991:17) har i sitt betänkande Skola
för bildning (SOU 1992:94) föreslagit nya läroplaner för
grundskolan och för gymnasieskolan och vuxenutbildningen, ny
timplan och nya kursplaner för grundskolan. I det
hittillsvarande arbetet med förändringar av såväl grundskolan
som gymnasieskolan har frågan om undervisning i esperanto inte
aktualiserats. Utskottet är inte berett att med anledning av
förevarande motion föreslå riksdagen att göra ett uttalande om
esperanto. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att det inte
är något som hindrar att kurser i esperanto anordas inom det
frivilliga folkbildningsarbetet.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1991/92:Ub809 i denna del.
I motion 1991/92:Jo811 (m) yrkande 1 framförs förslag om
riksrekrytering till viss gymnasial utbildning vid Plönninge
naturbruksgymnasium i Harplinge utanför Halmstad. Enligt
motionärerna planerar landstinget i Hallands län att anordna
utbildning i svampodling och svampproduktion inom ramen för ett
individuellt program i gymnasieskolan.
Regeringen har den 25 juni 1992 avslagit en ansökan från
Utbildnings- och kulturnämnden i landstinget i Hallands län
beträffande riksrekrytering till naturbruksprogrammet vid
Plönnige naturbruksgymnasium med hänvisning till bestämmelserna
i 5 kap. 8 § skollagen om rätten till utbildning i annan kommun
och hemkommunens skyldighet att betala kommunal ersättning.
Utskottet vill erinra om att styrelsen för utbildningen efter
behov kan utforma såväl lokala grenar som lokala kurser i
enlighet med bestämmelserna i 2kap. 9--17§§
gymnasieförordningen.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 1991/92:Jo811
yrkande 1.
I motion 1991/92:Ub709 (s) begärs en utredning om
skogsbruksutbildningens utformning. Enligt motionärerna har
intresset för den gymnasiala skogsutbildningen minskat, vilket
medfört att många utbildningsplatser på skogsbruksskolorna står
tomma.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
Skogspolitiska kommittén (dir. 1990:47, 1991:99), som haft i
uppgift att göra en total genomgång och översyn av
skogspolitiken i landet, framhåller i sitt betänkande
Skogspolitiken inför 2000-talet (SOU 1992:76) bl.a. att det är
angeläget att en översyn görs av den gymnasiala skogsinriktade
utbildningen. Ärendet bereds för närvarande inom
regeringskansliet. Mot bakgrund härav och med hänvisning till
Skolverkets ansvar för utvärdering och tillsyn av skolans
verksamhet samt dess uppgift att verka för en nationell
utveckling av skolväsendet finner utskottet ingen anledning att
föreslå riksdagen vidta någon särskild åtgärd i denna fråga,
varför motion 1991/92:Ub709 avstyrks.
En kvalitetsbedömning av yrkesverksamma lärare efterfrågas
i motion 1991/92:Ub292 (nyd). Motionären anför att en sådan
öppen värdering och bedömning av lärares skicklighet bör åligga
varje skola att utföra under medverkan av eleverna. Kungl.
Vetenskapsakademien t.ex. bör kunna ges i uppdrag att ta fram
konkreta exempel på sätt att arbeta med kvalitetsuppföljning.
Utskottet delar motionärens uppfattning att lärarnas kompetens
är en viktig faktor för kvaliteten i utbildningen. En mål- och
resultatorienterad styrning av skolan med stort ansvar på den
lokala nivån kommer än mer att accentuera detta. Ansvaret för
att välja innehåll och arbetssätt för att uppnå de nationellt
fastställda målen vilar i stor utsträckning på lärarna.
Tillsynen av att lärare har erforderlig kompetens ligger lokalt
på den enskilda skolans ledning och innefattas i dess
arbetsgivaransvar och fortbildningsansvar. Detta har i
Läroplanskommitténs (SOU 1992:94) förslag till läroplan för
grundskolan resp. för gymnasieskolan och komvux getts
formuleringen att rektor har ett särskilt ansvar för att lärare
får möjligheter till den utveckling och fortbildning som krävs
för att de professionellt skall kunna genomföra sina uppgifter.
Centralt har Skolverket ansvar för att följa upp och utvärdera
skolans verksamhet. Däri ligger också en bedömning av
verksamhetens effektivitet och kvalitet. Med hänvisning till det
anförda avstyrker utskottet motion 1991/92:Ub292.
I skolförordningen bör enligt motion 1991/92:Ub228 (s) skrivas
in en rätt till förlängd skrivtid vid tentamen m.m. för
personer som ordinerats läkemedel. Motionärerna anför att det
förekommer på sina håll att sådan förlängd skrivtid tillämpas i
praktiken. Utan klara regler finns det en risk för att
medicinerande elever behandlas olika.
Utskottet erinrar om att riksdagen genom sitt beslut om
ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, UbU4, rskr. 76) lagt fast
principerna för en mål- och resultatorienterad styrning av
skolan. Utskottet, som anser att det inte är förenligt med dessa
principer att nu införa en detaljreglering av det slag som
föreslås i motionen, utgår från att skolans personal
tillmötesgår de berättigade krav som medicinerande elever kan
ställa i nu berört hänseende. Motion 1991/92:Ub228 bör därför
avslås av riksdagen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande utbildning m.m. inom hästsport och
hästhållning
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub209,
2. beträffande kunskap om homosexualitet
att riksdagen avslår motion 1991/92:So292 yrkande 3,
res. 1 (kds) - motiv.
3. beträffande skolornas ANT-verksamhet
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub807, 1991/92:So271
yrkande 8 och 1991/92:So289 yrkande 5,
4. beträffande vissa program- och kursplanefrågor
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub217 i denna del,
1991/92:Ub218, 1991/92:Ub231, 1991/92:Ub273, 1991/92:Ub278 och
1991/92:N270 yrkande 12,
5. beträffande körkortsutbildning i gymnasieskolan
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub236,
6. beträffande skolor under föräldrakooperativ ledning
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub242,
7. beträffande vertikal skolorganisation
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub271,
8. beträffande sänkt skolpliktsålder och tioårig skolplikt
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub301,
men. (v)
9. beträffande samverkan mellan skola, förskola och
skolbarnsomsorg
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub266,
res. 2 (s) - motiv.
10. beträffande internationellt utbyte inom gymnasieskolan
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub253,
11. beträffande lärares utlandstjänstgöring
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub284,
12. beträffande jämställdhet i skolan
att riksdagen avslår motion 1991/92:A817 yrkande 6 i denna
del,
13. beträffande befrielse från undervisning i
religionskunskap
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub277 yrkande 1,
14. beträffande utbildning och undervisning i svenska
språket för invandrare
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub281,
res. 3 (nyd)
15. beträffande likvärdiga möjligheter till goda
språkkunskaper
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub250,
16. beträffande förstärkt ställning för finska språket
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub280,
17. beträffande undervisning i esperanto
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub809 i denna del,
18. beträffande riksrekrytering till viss gymnasial
utbildning
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo811 yrkande 1,
19. beträffande utredning om skogsbruksutbildningens
utformning
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub709,
20. beträffande kvalitetsbedömning av yrkesverksamma
lärare
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub292,
21. beträffande rätt till förlängd skrivtid vid tentamen
m.m. att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub228.
Stockholm den 10 november 1992
På utbildningsutskottets vägnar
Ann-Cathrine Haglund
I beslutet har deltagit:
Ann-Cathrine Haglund (m),
Lena Hjelm-Wallén (s),
Rune Rydén (m),
Bengt Silfverstrand (s),
Ingvar Johnsson (s),
Larz Johansson (c),
Bo Arvidson (m),
Ewa Hedkvist Petersen (s),
Stefan Kihlberg (nyd),
Eva Johansson (s),
Ulf Melin (m),
Jan Björkman (s),
Christer Lindblom (fp) och
Tuve Skånberg (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Kunskap om homosexualitet (mom.2, motiveringen)
Tuve Skånberg (kds) anser att den del av utskottets yttrande
som på s.7 börjar med "Det är" och slutar med "inte
accepteras" bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att frågor om
homosexualitet inte behandlas isolerade utan blir integrerade på
ett naturligt sätt i undervisningen om samlevnad i olika ämnen
och på olika stadier. Eleverna bör orienteras om
identifikationsprocessens betydelse för den egna
könsidentiteten, och hur störningar av denna kan uppkomma under
uppväxten. De bör delges uppfattningen att homosexuell läggning
skall erkännas och respekteras, men också att den kan ses som
resultatet av en identifikationsprocess längs en glidande skala
mellan homosexuell läggning, via bisexuell, till en rent
heterosexuell läggning, och att denna process är dynamisk och
inte irreversibel. I sökandet efter den egna könsidentiteten bör
ambivalenta elever ges stöd att bejaka en heterosexuell läggning
som det mest kroppsautentiska. Självfallet bör eleverna delges
värderingen att ingen får diskrimineras utifrån sexuell
läggning.
2. Samverkan mellan skola, förskola och skolbarnsomsorg
(mom.9, motiveringen)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Jan Björkman (allas)
anser att den del av utskottets yttrande som på s.13 börjar
med "Utskottet har" och slutar med "avstyrker motionen" bort ha
följande lydelse:
Utskottet konstaterar att nästan alla barn deltar i någon form
av samhällelig barnomsorg. Förskolan och skolan är på varandra
följande led i samhällets insatser för barns utveckling. All
personal som arbetar med barn måste således göra det utifrån en
helhetssyn på barnets utveckling. Mot denna bakgrund anser
utskottet att barnomsorgen och grundskolan bör få ett gemensamt
måldokument, något som är än mer berättigat sedan en flexibel
skolstart införts. Då kommunerna numera har det samlade
arbetsgivaransvaret för både skolans och barnomsorgens personal
finns också förutsättningar för en bättre samordning och
integrering av verksamheten inom skola och barnomsorg. Utskottet
avstyrker med det anförda motion 1991/92:Ub266.
3. Utbildning och undervisning i svenska språket för
invandrare (mom.14)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.15
börjar med "Utskottet vill" och på s.17 slutar med "motion
1991/92:Ub281 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill i likhet med motionärerna understryka
invandrarnas betydelse för vårt lands välstånd och utveckling.
Enligt utskottets mening är det nya landets språk
förutsättningen för att en invandrare skall kunna bygga upp en
hög livskvalitet och kunna ta ansvar för såväl sina rättigheter
som sina skyldigheter som samhällsmedborgare. Mot denna bakgrund
anser utskottet det angeläget att höja såväl kvaliteten som
effektiviteten på den undervisning i svenska som samhället
erbjuder invandrarna.
En praktisk målsättning för undervisningen i svenska är att
senast tolv månader efter beviljat uppehållstillstånd skall
varje invandrare behärska svenska på en definierad nivå.
Undervisningen bör innefatta obligatorisk och tydlig
kunskapskontroll och klara gränser för vad som är godkänt. Varje
invandrare bör få betyg på sina kunskaper i svenska.
I grundskolan bör intensivundervisning sättas in så att
invandrareleverna snabbt når sådan nivå på sina kunskaper i
svenska som krävs för att kunna följa den ordinarie
undervisningen.
Vad utskottet anfört om svenska för invandrare bör riksdagen
med bifall till motion 1991/92:Ub281 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
14. beträffande utbildning och undervisning i svenska
språket för invandrare
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub281 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
Jag anser att frågorna om sänkt skolpliktsålder och tioårig
skolplikt bör ses över, som också Läroplanskommittén förordat,
med hänsyn till deras betydelse för beredningen av
förslag till ny läroplan och kursplaner. Denna översyn bör göras
snarast av en parlamentarisk kommitté.
När det gäller samverkan mellan skola, förskola och
skolbarnsomsorg instämmer jag i reservation 2.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.
8 bort hemställa:
8. beträffande sänkt skolpliktsålder och tioårig skolplikt
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Ub301 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan,