Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens förslag i
proposition 1992/93:150, bilaga 7, Utbildningsdepartementet, D
2, om bidrag till upprättandet av en handelshögskola i Riga,
jämte motion väckt i anledning av förslaget.
Propositionen
Regeringen framlägger i proposition 1992/93:150, bilaga 7,
Utbildningsdepartementet, D 2, följande förslag:
4. att riksdagen bemyndigar regeringen att bidra till
upprättandet av en handelshögskola i Riga i enlighet med vad som
förordas i propositionen,
5. att riksdagen godkänner de riktlinjer för verksamhetens
omfattning som anges i propositionen för budgetåren
1993/94--1995/96.
Motionen
1992/93:U25 av Pierre Schori m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående beredningen av en handelshögskola i
Riga och att regeringen återkommer med ett nytt förslag i
frågan.
Bakgrund
För treårsperioden 1990/91--1992/93 avsattes 1 miljard kronor
för att stödja den djupgående samhällsomvandlingen i de tidigare
statshandelsländerna i Central- och Östeuropa. Fr.o.m.
budgetåret 1992/93 har ett särskilt verksamhetsområde, littera
G, under tredje huvudtiteln, upprättats för detta samarbete.
Syftet med samarbetet är att stödja länderna i Central- och
Östeuropa i deras strävan att bygga demokratiska institutioner,
att utveckla marknadsekonomiska strukturer och att förbättra
miljön, särskilt i Östersjön. En viktig uppgift är även att
bistå de baltiska staterna att befästa sin nationella
suveränitet.
I enlighet med riksdagens beslut koncentreras de svenska
bilaterala ansträngningarna till länderna i vårt närområde medan
samarbetet med övriga länder huvudsakligen löper via
multilaterala kanaler. Sverige har kommit att inta en ledande
roll i samarbetet med grannländerna Estland, Lettland och
Litauen. Sverige har därigenom också i en rad sammanhang förmått
att starkare engagera andra länder till förmån för Baltikum.
Riksdagen har vidare slagit fast (senast i utrikesutskottets
betänkande 1992/93:UU16) att kunskapsöverföring skall
prioriteras som biståndsform i det bilaterala samarbetet. Denna
inriktning har bedömts utgöra den mest strategiska insatsen med
de resurser som står till förfogande. Avsikten är att länderna
skall få hjälp i arbetet med att förnya sina samhällsstrukturer
och bygga upp en egen kompetens inom olika områden. Insatser
efterfrågas särskilt i fråga om utbildning och rådgivning på ett
antal områden som understödjer och förstärker reformprocessen.
I proposition 1992/93:150, bilaga 7, framhålls vikten av att
initiera och stödja långsiktiga satsningar på utbildningsområdet
vid sidan av de kunskapsinsatser som behövs för det pågående
reformarbetet. Insatser för att förstärka den högre utbildningen
är av fundamental betydelse för utveckling av näringslivet i de
baltiska staterna.
För närvarande bedrivs i statlig regi ekonomiutbildning i
Lettland vid de ekonomiska fakulteterna vid Lettlands
universitet och vid Tekniska högskolan. Dessa
utbildningsanstalter har såväl ekonomiska problem som
förnyelseproblem. På privat initiativ har startats en
avgiftsbelagd tvåårig vidareutbildning, med oviss framtid, vid
Tekniska högskolan. Den vänder sig till redan yrkesverksamma med
akademisk utbildning. I Estland och Litauen finns motsvarande
utbildningar med liknande problem.
Sveriges nuvarande samarbete med Baltikum på
utbildningsområdet består dels av olika större och mindre
enstaka samarbetsprojekt inom olika områden mellan svenska
universitet och högskolor och baltiska, dels av projekt
finansierade genom Svenska institutet (SI). De medel som SI
disponerar, 23 miljoner kronor, har under innevarande år
fördelats på samarbetsprojekt på högskoleområdet. Fördelningen
har skett utifrån en geografisk prioritering på närområdet, dvs.
Polen, Baltikum och S:t Petersburg, samt utifrån en ämnesmässig
prioritering mot projekt med inriktning på demokratisering,
marknadsekonomi och ekologi. Ca 13 miljoner kronor har gått till
projekt, 3 miljoner kronor till stipendier, 4,5 miljoner kronor
till expertutbyte samt 2 miljoner kronor till samarbetsprojekt
på det icke-akademiska området.
Behovet av kraftfulla och snabba insatser på
utbildningsområdet, särskilt sådana som leder till en
förstärkning av ländernas ekonomi, har visat sig vara mycket
stort. I propositionen anförs att utbildningar anpassade till
marknadsekonomi och demokratiskt statsskick prioriteras särskilt
av de baltiska staterna.
Mot bakgrund av det stora behovet av kvalificerad
högskoleutbildning i Baltikum väcktes ett förslag vid
Östersjörådets första session i Köpenhamn i mars 1992 att
inrätta en s.k. Eurofakultet för juridik, ekonomi och
förvaltning i Baltikum för studenter från hela regionen.
Östersjörådet är ett forum för att främja och fördjupa
samarbetet mellan länderna kring Östersjön och består av
Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Norge, Polen,
Ryssland, Sverige, Tyskland och EG-kommissionen. Rådet, som leds
av deltagarländernas utrikesministrar, tillsatte en arbetsgrupp
med uppdrag att följa upp förslaget. EG-kommissionen påtog sig
ansvaret för att koordinera arbetsgruppens verksamhet.
Östersjörådets arbetsgrupp för Eurofakulteten har tillsatt en
kommitté bestående av representanter för alla medlemmar för att
undersöka en lämplig lokalisering av Eurofakulteten. Efter besök
vid universiteten i Tartu, Riga och Vilnius i september 1992
rekommenderades enhälligt Riga. Arbetsgruppen tillsatte i
december 1992 en projektgrupp bestående av representanter för
alla deltagande universitet från medlemsländerna för att
utarbeta ett konkret projektförslag. Detta projektförslag
godkändes vid Östersjörådets andra session i Helsingfors i mars
1993.
Enligt projektförslaget kommer Eurofakulteten att finansieras
med nationella bidrag från medlemsländerna samt av
EG-kommissionen via Tempusprogrammet (Trans-European Mobility
Scheme for University Studies). De nationella bidragen
administreras av resp. lands deltagande universitet.
Eurofakulteten kommer att vara en paraplyorganisation för att
koordinera verksamheten inom de olika ämnesområdena, dvs.
juridik, ekonomi och förvaltning. Ett tiotal universitet har
hittills meddelat intresse av att delta i Eurofakulteten.
Förslaget om en Eurofakultet har mottagits med stort intresse
från svensk sida och ligger i linje med Handelshögskolans i
Stockholm (HHS) tidigare framförda förslag om att etablera en
svensk handelshögskola i Riga, Lettland.
Då båda projekten väl överensstämde med inriktningen på
regeringens program för samarbetet med Central- och Östeuropa
fick HHS i uppgift att närmare utreda förutsättningarna för att
upprätta en handelshögskola i Riga som ett svenskt bidrag till
Eurofakulteten. För detta ändamål avsattes för budgetåret
1992/93 2 miljoner kronor under anslaget Samarbete med länderna
i Central- och Östeuropa. HHS utredning har resulterat i ett
projektförslag som ligger till grund för regeringens
föreliggande proposition.
Sammanfattning av propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1992/93:150, bilaga 7, att
riksdagen bemyndigar regeringen att bidra till upprättandet av
en handelshögskola i Riga, Lettland, i enlighet med vad som
förordas i propositionen samt att riksdagen skall godkänna de
riktlinjer för verksamhetens omfattning för budgetåren
1993/94--1995/96 som anges i propositionen.
Enligt det förslag som Handelshögskolan i Stockholm
presenterat skall utbildningen vid handelshögskolan i Riga vända
sig till unga studenter utan tidigare akademisk utbildning.
Efter utbildningen skall dessa som nyckelpersoner -- i verksamma
företag eller vid etableringen av nya företag -- kunna hjälpa
till att bygga upp näringslivet i de baltiska staterna.
Utbildningen skall i inledningsskedet rikta sig till studenter i
Lettland, men avsikten är att den på sikt också skall vända sig
till studenter i Estland och Litauen. Målet är att så småningom
även utveckla utbildningsprogram med inriktning på
företagsekonomi och företagsledning för anställda i företag och
förvaltning. 50 studenter avses antas det första året; det
årliga intaget av studenter beräknas därefter vara 100.
Utbildningen skall omfatta kurser i bl.a. ekonomi, juridik,
administration, statistik och engelska. Utbildningen är tvåårig
med ca 45 utbildningsveckor per år, vilket innebär snabbare
examinering än i t.ex. Sverige. Kursinnehåll och pedagogisk
uppläggning avses skräddarsys för att bli så effektiv och
ändamålsenlig som möjligt. Undervisningen kommer att bedrivas på
engelska. Lärarna skall inledningsvis hämtas från universitet
och högskolor i Sverige, men i projektet ingår även utbildning
av lettiska lärare. HHS står i ett första skede som huvudman för
verksamheten. Avsikten är att ansvaret för utbildningen efter
hand skall övergå till Lettland.
Svenska institutet, som lämnat synpunkter på HHS
projektförslag, har -- med anledning av att projektet innebär
att det från svensk sida är en part som på ett mycket direkt
sätt kommer att leda verksamheten -- framhållit vikten av
medverkan av även andra svenska universitet och högskolor. SI
har vidare påpekat att stöd till ett enskilt projekt av den nu
aktuella storleksordningen bör medföra att andra projekt riktade
mot Lettland måste prioriteras lägre för att balansera
biståndets geografiska inriktning. Riga har hittills, jämfört
med grannländernas universitetsorter, erhållit en mindre andel
stöd ur SI:s anslag.
HHS har kostnadsberäknat verksamheten till 122 275 000 kr för
perioden 1993/94--2002/03. I beräkningarna ingår kostnader för
lärare, utveckling av kurser, antagning, vissa studentkostnader,
ledning och administration, inredning och utrustning samt
lokaler. Regeringen gör bedömningen att projektet skall kunna
genomföras till en något lägre kostnad än i det av HHS framlagda
förslaget.
I propositionen framhålls att projektet bör bedrivas med viss
flexibilitet i planeringen. En första planerings- och
utbildningsperiod bör enligt regeringen omfatta budgetåren
1993/94--1995/96. Kostnaderna för denna period beräknas i
propositionen uppgå till sammanlagt högst 45 000 000 kr, varav
högst 15 000 000 kr avser lokal- och hyreskostnader för
projektet i dess helhet, dvs. t.o.m. budgetåret 2002/03.
Kostnaderna kommer att belasta tredje huvudtiteln, anslaget G 1.
Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa. Som framgår av
proposition 1992/93:100 bilaga 4, har regeringen beräknat att
högst 10 000 000 kr av de medel som föreslagits till Svenska
institutet för budgetåret 1993/94 under tredje huvudtiteln,
anslaget G 1. Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa,
skall ianspråktas av projektet. Utrikesutskottet har behandlat
Svenska institutets medelsanvisning för östsamarbete inom ramen
för sitt betänkande 1992/93:UU16.
Då medel för programmet Samarbete med Central- och Östeuropa
endast omfattar treårsperioden 1992/93--1994/95 och
handelshögskoleprojektet enligt HHS plan sträcker sig fram
t.o.m. budgetåret 2002/03 bör enligt regeringen medel härför
anvisas senare av riksdagen. I proposition 1992/93:150, bilaga
7, föreslås att en analys görs i samband med budgetarbetet
hösten 1995 som kan utgöra underlag för beslut om förändringar i
verksamheten under perioden 1996/97--2002/03. Regeringen anför
att Eurofakultetsprojektets utveckling, ett svenskt
EG-medlemskap samt möjligheterna att finna alternativa
finansieringsmöjligheter då kan komma att påverka kommande
ställningstaganden. Regeringen avser vidare att tillkalla en
referensgrupp med internationell vetenskaplig förankring med
uppgift att ge vägledning inför regeringens fastställande av
villkoren för verksamheten samt att följa igångsättningen av
projektet.
Motionen
I en socialdemokratisk utskottsgruppsmotion, 1992/93:U25,
refereras inledningsvis till Socialdemokraternas tidigare
tillkännagivna (i bl.a. motion 1992/93:U251) kritik av
regeringens sätt att hantera samarbetet med Baltikum och
Central- och Östeuropa. Hanteringen av det aktuella ärendet ger
ytterligare stöd för denna kritik, anförs det i motion U25 (s).
Motionärerna anser inte att det är riksdagens uppgift att ta
ställning till särskilda biståndsprojekt. Riksdagens uppgift är
att fastställa övergripande prioriteringar och ange
hanteringsordning. I U25 (s) ifrågasätts även om det är
regeringens uppgift att bereda denna typ av ärenden.
Det föreslagna projektet som sådant inger också
betänkligheter, hävdas det i motion U25 (s). Det ifrågasätts i
motionen om projektet kan anses uppfylla grundläggande krav på
t.ex. kostnadseffektivitet. Den i propositionen angivna lokal-
och hyreskostnaden bör enligt motionärerna rimligen ligga på det
mottagande landet, dvs. Lettland. I propositionen redovisas inte
heller vilka privata resurser som Handelshögskolan i Stockholm
har mobiliserat.
Institutionssamarbete är svårt, anförs det vidare i motion U25
(s). Regeringen har i propositionen underlåtit att redogöra för
den lettiska sidans möjlighet att ta fullt institutionellt och
finansiellt ansvar för skolan inom rimlig tid. Genom den
föreslagna utformningen av projektet skulle handelshögskolan i
Riga vara en gren av HHS, sägs det i motionen. Det ifrågasätts
om projektet, som av motionärerna karaktäriseras som
"givarlandsgrundat", därmed skulle vara hållbart på lång sikt.
Motionärerna säger sig dela de synpunkter som Svenska
institutet redovisat i sitt remissyttrande. Konsekvenserna av
regeringens förslag för det samlade svenska stödet till Baltikum
bör utredas, sägs det vidare i motion U25 (s).
Motionärerna fäster dock stor vikt vid att den lettiska
regeringen ställt sig positiv till projektet. Mot denna bakgrund
och eftersom projektet rör ett angeläget ämne bör riksdagen
enligt motion U25 (s) ej fatta beslut som blockerar vidare
beredning av stöd till en handelshögskola i Riga. Det finns
enligt motionen förutsättningar för att förnyad beredning,
inbegripet en undersökning av möjligheterna till breddad, t.ex.
samnordisk, finansiering, skulle kunna resultera i ett bättre
genomtänkt förslag.
Utskottet
Utskottet har i sina tidigare överväganden (senast i bet.
1992/93:UU16) markerat att det svenska samarbetet med Baltikum,
vid sidan av det finansiella stödet, är inriktat på
kunskapsöverföring. Detta innebär att utbildning i en eller
annan form är ett centralt inslag i de allra flesta insatser.
Utskottet har även tidigare uttryckt förhoppningen att svenska
högskolor och universitet i olika former skall kunna engagera
sig i ansträngningarna att stödja utbildningsinstitutioner på
olika nivåer i de åter självständiga baltiska staterna.
Utskottet delar regeringens bedömning av behovet att även
initiera och stödja långsiktiga satsningar på
utbildningsområdet. Enligt vad utskottet inhämtat prioriterar de
baltiska republikerna själva särskilt utbildning på det
ekonomiska området. Sådana insatser kan enligt utskottets
uppfattning spela en viktig roll i utvecklingen av näringslivet
i dessa stater.
I motion U25 (s) anges att kostnaden per elev vid
handelshögskolan i Riga kommer att bli mycket hög, ca 200 000 kr
per elev. Enligt vad utskottet erfarit är denna uppgift något
missvisande. Givetvis innebär det en extra omkostnad att
verksamheten vid högskolan kommer att drivas med lärare som
under de första åren måste hämtas utomlands. Även utvecklingen
av för Lettland relevant kurslitteratur och kursplaner bedöms
utgöra en betydande kostnad i ett inledningsskede. Några
"stordriftsfördelar" kan knappast heller förväntas av en
utbildning om 100 studenter per år.
Den beräknade utbildningskostnaden per student i Riga kan dock
inte, enligt vad utskottet inhämtat, uppfattas som generellt
jämförbar med motsvarande årskostnader för ekonomutbildning i
Sverige. I kalkylen för Rigaprojektet ingår kostnader för
studentantagning, bibliotek, datorer, lokaler, lärarutbildning,
viss forskarutbildning m.m, som vid svenska universitet
finansieras vid sidan av de anslag som normalt utgör grund för
beräkningar av utbildningskostnad per student vid ekonomlinjer.
Utskottet förutsätter dock att regeringen i sina fortsatta
kontakter överväger om inte vissa av de uppräknade kostnaderna,
såsom studentantagning och lokaler, skulle kunna finansieras och
administreras lokalt.
För att successivt kunna överföra ansvaret för skolan till
letterna kommer betydande resurser att satsas på
lärarutbildning. Avsikten är också att, inom givna ekonomiska
ramar, på sikt bedriva viss forskarutbildning för att ge
högskolan en långsiktigt stabil och utvecklingsbar grund.
Utskottet noterar vidare den intensiva uppläggningen av
studierna, med ett läsår omfattande elva månader i Riga jämfört
med ca åtta månader i Sverige.
Utskottet noterar att regeringen avser tillsätta en
referensgrupp med internationell vetenskaplig förankring vars
uppgift blir att ge vägledning inför regeringens fastställande
av de villkor som avses gälla för den i propositionen förordade
verksamheten. Gruppen skall också följa igångsättningen av
handelshögskolan i Riga. I propositionen anges att det avtal som
förutses tecknas mellan HHS och regeringen bör reglera bl.a.
följande:
krav på prestationer
krav på uppföljning och utvärdering
avgränsning av statens ansvar
att verksamheten skall bedrivas i samarbete med andra svenska
och baltiska universitet och högskolor med relevant kompetens
att verksamheten skall utgöra Sveriges bidrag till
Östersjörådets Eurofakultet.
Utskottet vill i detta sammanhang särskilt framhäva betydelsen
av att universitet och högskolor i Sverige, som har kompetens på
särskilda områden, engageras i projektet. Utskottet noterar att
ansvaret för verksamheten efter hand är avsett att övergå till
Lettland. Utbildningen av lettiska lärare ingår enligt vad
utskottet erfarit bl.a. som en del i utvecklingen av
förutsättningar för ett lettiskt övertagande av verksamheten.
Utskottet vill mot denna bakgrund betona vikten av att samtliga
parter från lettisk sida, som kommer att delta i projektet,
redan i en tidig fas blir fullt delaktiga i detta och att därmed
förutsättningar redan från början skapas för att så snart det är
praktiskt möjligt överföra det samlade institutionella och
akademiska ansvaret för handelshögskolan i Riga på
mottagarlandet.
I motion U25 (s) aktualiseras frågan om eventuell breddad
finansiering av projektet. Utskottet får därvid notera att det i
propositionen framhålls att projektet bör bedrivas med en viss
flexibilitet i planeringen. En första planerings- och
utbildningsperiod föreslås omfatta budgetåren
1993/94--1995/96. Enligt vad utskottet erfarit är avsikten att
därefter göra en utvärdering av projektet för att på grundval av
en sådan fatta beslut om förändringar i verksamheten under
perioden 1996/97--2002/03. Eurofakultetens utveckling, ett
svenskt EG-medlemskap samt möjligheterna att finna alternativa
finansieringsformer kan därvid komma att påverka regeringens
ställningstaganden.
Enligt vad utskottet inhämtat har svenskt näringsliv uttryckt
intresse för förslaget att upprätta en handelshögskola i Riga.
HHS gör enligt uppgift bedömningen att det finns möjlighet att
på sikt -- när högskolan väl kommit i gång -- attrahera viss
företagsfinansiering till projektet. Även utländsk finansiering
bör vara möjlig. Utskottet noterar att det mot denna bakgrund
bör finnas goda förutsättningar att med tiden minska statens
bidrag. Vidare kan noteras att HHS redan i dag har erfarenhet av
att driva en verksamhet med betydande privat finansiering och en
begränsad andel statsbidrag.
I fråga om möjligheterna till samfinansiering noterar
utskottet att projektet redan under den inledande
planeringsperioden kan uppfattas som samfinansierad på europeisk
nivå i så måtto att handelshögskolan i Riga är avsedd att utgöra
ett svenskt bidrag till Östersjörådets s.k. Eurofakultet. Övriga
nordiska länder kommer enligt vad utskottet erfarit att stödja
andra delar av Eurofakulteten. Först i ett senare skede, t.ex. i
samband med utvärderingen av Rigaprojektets första
planeringsperiod, kommer det att bli möjligt att teckna en mer
heltäckande bild av omfattningen av det samlade nordiska
bidraget till Eurofakulteten.
Enligt vad som framgår av propositionen har den lettiska
regeringen åtagit sig att ställa en byggnad till förfogande samt
bekosta driften av denna. Hyreskostnader för byggnaden torde
därför inte behöva bestridas av den svenska staten. Bidragsramen
för perioden 1993/94--1995/96 anges i propositionen till högst
45 miljoner kronor. Utskottet, som förutsätter att regeringen
tillvaratar alla möjligheter att pressa kostnaderna, tillstyrker
detta förslag. Vad avser den följande perioden får
ställningstagande som regeringen föreslår ske i anslutning till
prövningen av budgeten för 1996/97.
Med det ovan anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag
samt avstyrker motion U25 (s).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande bemyndigande
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:U25 i berörd del
bemyndigar regeringen att bidra till upprättandet av en
handelshögskola i Riga i enlighet med vad som förordas i
propositionen,
res. (s) - delvis
2. beträffande riktlinjer för verksamheten
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:U25 i berörd del
godkänner de riktlinjer för verksamhetens omfattning som anges i
propositionen för budgetåren 1993/94--1995/96.
res. (s) - delvis
Stockholm den 25 maj 1993
På utrikesutskottets vägnar
Alf Wennerfors
I beslutet har deltagit: Nic Grönvall (m), Alf Wennerfors
(m), Mats Hellström (s), Maj Britt Theorin (s), Pär Granstedt
(c), Karl-Erik Svartberg (s), Inger Koch (m), Margareta Viklund
(kds), Lars Moquist (nyd), Viola Furubjelke (s), Kristina
Svensson (s), Göran Lennmarker (m), Berndt Ekholm (s), Håkan
Holmberg (fp) och Eivor Husing (s).
Reservation
Bemyndigande m.m. (mom. 1 och 2)
Mats Hellström, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Viola
Furubjelke, Kristina Svensson, Berndt Ekholm och Eivor
Husing (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6
med "I motion U25 (s)" och på s. 8 slutar med "avstyrker motion
U25 (s)" bort ha följande lydelse:
Beredningen av förslaget om att upprätta en handelshögskola i
Riga har emellertid enligt utskottets uppfattning ej skett på
sätt som är förenligt med den hanteringsordning för Sveriges
biståndssamarbete som riksdag och regering fastslagit. Enligt
denna skall de verkställande biståndsmyndigheterna, i enlighet
med de riktlinjer för samarbetet som riksdag och regering
angivit, självständigt fatta beslut om användningen av de
resurser som ställs till deras förfogande. Utskottet noterar att
regeringen i detta fall valt att själv bereda ärendet och att
vända sig till riksdagen med HHS projektförslag. Riksdagens
uppgift är emellertid att sätta övergripande prioriteringar och
ange hanteringsordning; inte att ta ställning till enskilda
projekt.
Även projektförslaget som sådant inger enligt utskottets
uppfattning betänkligheter. Den angivna kostnaden är mycket
stor, 122 miljoner kronor, vilket gör att det finns skäl att
ifrågasätta om projektet uppfyller grundläggande krav på
kostnadseffektivitet och långsiktig hållbarhet. Enligt utskottet
bör t.ex. en utgift som lokal- och hyreskostnaden i första hand
bäras av mottagarlandet. Vidare saknar utskottet i regeringens
förslag en redovisning av vilka privata resurser som HHS har
mobiliserat.
Regeringen har i förslaget inte redogjort för den lettiska
sidans möjligheter att ta fullt institutionellt och finansiellt
ansvar för skolan inom rimlig tid. Utskottet har under sina
överväganden inhämtat ytterligare information om projektet, men
finner inte desto mindre att det i sin nuvarande utformning --
där Rigahögskolan kommer att fungera som en gren av HHS --
huvudsakligen har karaktären av att vara givarlandsgrundat.
Detta är enligt utskottets uppfattning ingen god grund för att
säkerställa projektets långsiktiga hållbarhet.
Utskottet noterar Svenska institutets synpunkter på projektet,
bl.a. den nödvändiga nedprioriteringen av andra projekt i
Lettland som följer av föreliggande förslag, liksom behovet av
att engagera andra högskolor i Rigaprojektet. Utskottet, som i
huvudsak delar institutets synpunkter, anser det mot denna
bakgrund motiverat att utreda konsekvenserna av förslaget för
det samlade svenska stödet till Baltikum.
Som betonades inledningsvis delar utskottet regeringens
bedömning om behovet av att prioritera utbildningsinsatser inom
ramen för det svenska samarbetet med Baltikum. Utskottet fäster
också stor vikt vid att den lettiska sidan ställt sig positiv
till Rigaprojektet. Utskottet anser dock att projektet kräver
ytterligare beredning, varvid ett bättre genomtänkt förslag
skulle kunna komma till stånd. I sammanhanget bör då även
möjligheterna undersökas av en breddad, eventuellt samnordisk,
finansiering.
dels att momenten 1 och 2 bort ha följande lydelse:
1. beträffande bemyndigande
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U25 i berörd del
och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande riktlinjer för verksamheten
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U25 i berörd del
och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.