I detta betänkande behandlas avsnitt 3 "Utrikesdepartementets
verksamhetsområde" i regeringens proposition 1992/93:170, Forskning för kunskap
och framsteg, vissa av de motioner som väckts i anslutning till ifrågavarande
avsnitt samt ett antal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden.
1 Propositionen
1.1 Yrkanden
Regeringen framlägger i proposition 1992/93:170 under tredje huvudtiteln
följande förslag avseende littera E och F vari yrkas:
E 5
att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet för
budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 2 250 000 kr.
F 3
att riksdagen till Bidrag till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 21 810 000 kr.
F 4
att riksdagen till Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och
nedrustning för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 10205000 kr.
F 5
att riksdagen till Utrikespolitiska institutet för budgetåret 1993/94 anvisar
ett anslag på 10 028 000 kr.
F 6
att riksdagen till Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och
säkerhetspolitisk betydelse för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 3 500 000 kr.
1.2 Sammanfattning av proposition 1992/93:170, avsnitt 3
Utrikesdepartementets verksamhetsområde
Proposition 1992/93:170 omfattar alla anslag på statsbudgeten till
forsknings- och utvecklingsarbete med undantag av medlen till försvarsforskning
och biståndsmotiverad forskning. En uppföljande forskningsproposition planeras
till 1994.
I propositionen sägs att utrikes- och säkerhetspolitisk forskning samt
u-landsforskning är centrala områden ur utrikespolitisk synpunkt. Även den
forskning som är av betydelse för våra ekonomiska relationer med omvärlden
spelar en stor roll. I dessa sammanhang är forskning med inriktning på Sveriges
europeiska närområde av särskild betydelse. Också EG:s forskningsprogram är av
stort intresse för Sverige.
I nedanstående tabell sammanfattas de anslag inom Utrikesdepartementets
verksamhetsområde som berörs i proposition 1992/93:170.
Tabell 1. Anslag inom Utrikesdepartementets verksamhetsområde
Stiftelsen Öst-
ekonomiska Institutet 2 250 2 250 - -
Stockholms interna-
tionella fredsforsk-
ningsinstitut (SIPRI) 21 310 21 810 of of
Forskningsverksamhet
för rustningsbegränsning
och nedrustning 15 840 10 205 of of
Utrikespolitiska institutet 10 028(1) 10 028(1) of of
Forskningsverksamhet av
särskild utrikes- och
säkerhetspolitisk betydelse 1 860 3 500 of of
U-landsforskning 425 000 405 000(2) of of
Styrelsen för u-lands-
forskning 25 405 26 936(2) 26 636 of
Nordiska Afrikainstitutet 6 013 5 470(2) of of
_________________________________________________________________________
Summa 507 706 485 199 482 649 482 649
(1) Varav hälften, 5 014, avser forskning.
(2) Anslagsfrågorna behandlas i prop. 1992/93:100 bil. 4.
Regeringen säger att de senaste årens dramatiska omvandling av Europa har
skapat ett behov av vetenskapligt baserad kunskap. Utvecklingen ställer
särskilda krav på relevant utrikes- och säkerhetspolitiskt motiverad forskning
av hög kvalitet.
Regeringen hänvisar till utrikesutskottets uttalande vid behandlingen av
föregående forskningsproposition (bet.1989/90:UU20), vari framhölls att det
fanns skäl att under de närmaste åren överväga ökade satsningar på utrikes- och
säkerhetspolitisk forskning med inriktning på Europa. Regeringen föreslår nu
åtgärder så att de behov av en stärkt forskning som utskottet pekat på
tillgodoses.
Insatserna för att stärka den säkerhetspolitiskt motiverade forskningen bör,
enligt regeringens uppfattning, ske koncentrerat och ha en långsiktig
målsättning. Huvuddelen av resurserna bör samlas i en organisatorisk enhet.
Regeringen avser att medverka till att en forskargrupp för säkerhetspolitisk
forskning kan byggas upp vid Utrikespolitiska institutet (UI), varför särskilda
medel (utöver statens ordinarie bidrag till UI:s verksamhet) föreslås för
ändamålet. För ledningen av forskningsverksamheten bör en speciell grupp
inrättas i vilken, förutom representanter för UI, även bör ingå företrädare för
universitet och högskolor samt utrikesförvaltningen.
Även utvecklingen i Central- och Östeuropa motiverar, enligt propositionen,
förstärkt forskning från utrikes- och säkerhetspolitiska utgångspunkter. Också
i detta fall eftersträvar regeringen att resurserna koncentreras. Därför
föreslås, under avsnittet Utbildningsdepartementets verksamhetsområde, att
samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Uppsala tillförs 3
miljoner kronor för förstärkning av forskning om Central- och Östeuropa.
I propositionen framhålls också betydelsen av forskning med inriktning på
u-länder och u-landsrelaterade frågor. Denna forskning, som finansieras över
biståndsbudgeten, bedrivs i stor utsträckning integrerat i biståndets olika
verksamheter. Organisationen och omfattningen av denna forskning redovisas i
propositionen (s. 85 f.).
I regeringens överväganden rörande biståndsmotiverad forskning framhålls
bl.a. att SAREC:s och SIDA:s gemensamma förslag om nya former för insatser till
stöd för universiteten i de fattigaste u-länderna bör ha mycket hög prioritet
under de närmaste åren. Detta gäller även forskning med inriktning på frågor om
demokrati och mänskliga rättigheter.
SAREC bör, enligt regeringens mening, även framgent ha en viktig uppgift för
svensk u-landsinriktad forskning.
Regeringen avser att utvärdera u-landsforskningen, om möjligt så att
resultaten kan redovisas i den uppföljande forskningsproposition som nämnts
ovan.
Frågan om en ökad och förändrad roll för Latinamerikainstitutet vid
universitetet i Stockholm (LAIS) behandlas senare i propositionen under
avsnittet Utbildningsdepartementets verksamhetsområde.
Vad avser forskning motiverad från utrikeshandelssynpunkt sägs i
propositionen att det europeiska närområdet är av särskild betydelse. Under
senare år har stora delar av EG:s ramprogram på forskningsområdet öppnats för
svenskt deltagande på projekt- eller programnivå. EES-avtalet innebär att
ytterligare betydelsefulla steg tas i detta samarbete. Nämnda avtal och ett
medlemskap i EG motiverar, enligt propositionen, forskning -- inte minst då på
de juridiska, ekonomiska och samhällsvetenskapliga områdena. Sådan forskning
kommer att ingå som en naturlig del i svenska institutioners forskning.
E 5. Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet
Stiftelsen Östekonomiska Institutet (anslaget E 5) bildades 1989 genom ett
avtal mellan staten och ett antal intressenter från näringslivet. Institutets
syfte är att främja kunnandet i Sverige om de ekonomiska förhållandena i de
länder som uppstått ur det tidigare Sovjetunionen och Östeuropa.
Genom det nämnda avtalet åtar sig staten och övriga stiftare att under en
femårsperiod lämna årliga bidrag till täckande av stiftelsens kostnader. Dessa
bidrag skall uppgå till 2 miljoner kronor årligen i 1989 års penningvärde från
vardera staten och övriga intressenter (näringslivet). För budgetåret 1993/94
föreslås ett anslag, beräknat på nämnda sätt, om 2 250 000 kr. Frågan om den
fortsatta finansieringen kommer att diskuteras under våren.
F 3. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)
SIPRI upprättades som en oberoende internationell stiftelse 1966. Stiftelsen
har till ändamål att, i enlighet med de grunder för bidrag som riksdagen
godkänt, bedriva forskning i konflikt- och samarbetsfrågor av betydelse för
internationell fred och säkerhet.
SIPRI har för budgetåret 1993/94 sökt medel med avsikt att i viss mån bredda
verksamheten. Utöver pågående forskning önskar man bl.a. också få möjlighet att
studera stabilitet och instabilitet i Central- och Östeuropa, uppmärksamma
utvecklingen i Mellanöstern samt studera kopplingarna mellan kapprustning,
utveckling och miljöskydd.
Regeringen föreslår, med anledning av att SIPRI inte är någon myndighet, att
medel nu endast anvisas för budgetåret 1993/94. Dock är det regeringens
ambition att för de därpå följande två budgetåren kunna bidra till verksamhet
på oförändrad nivå. För budgetåret 1993/94 föreslås ett bidrag uppgående till
21 810 000 kr.
F 4. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning
Anslaget bekostar ett verksamhetsprogram vid Försvarets forskningsanstalt
(FOA), som syftar till att stödja Utrikesdepartementets arbete i
internationella förhandlingar för rustningsbegränsning och nedrustning.
Anslaget för budgetåret 1992/93 framgår av följande tabell.
Tabell 2. Fördelningen av anslaget på olika programdelar för budgetåret
1992/93
1. Kärnvapenområdet 10 089 000
varav
1.1 Seismologisk multipelstation 7 575 000
och internationell datacentral
1.2 Insamling och analys av 1 700 000
luftburen radioaktivitet
1.3 Kärnvapen och kärnteknik 814 000
2. B- och C-vapenområdet 1 826 000
3. Europeisk säkerhet 1 735 000
4. Rymdområdet 665 000
5. Allmänt underhåll, studier 1 525 000
______________________________________________________________________
Summa 15 840 000
I sin anslagsframställning för budgetåren 1993/94--1995/96 ansöker FOA om två
alternativa anslagsnivåer -- antingen 15 840 000 kr vardera året för en i
huvudsak bibehållen ambitionsnivå eller 20115000kr per år för att medge
ökade insatser, bl.a. för minskande av risker för spridning av
massförstörelsevapen och andra vapen från det före detta Sovjetunionen.
Enligt regeringens uppfattning bör verksamheten fortsättningsvis inriktas på
centrala områden för nedrustning och icke-spridning av massförstörelsevapen
(med viss förskjutning mot biologiska och kemiska vapen), europeisk säkerhet
samt insatser i det forna Sovjetunionen rörande nedrustning och icke-spridning.
Regeringen menar att anslaget med indikativa planeringssiffror bör fördelas
enligt följande tabell.
1. Kärnvapenområdet 5 805 000
varav
1.1 seismisk provstoppsövervakning 3 000 000
1.2 insamling och analys av luft-
baserad radioaktivitet 1 700 000
1.3 kärnvapen och kärnteknik 1 105 000
2. B- och C-vapenområdet 2 000 000
3. Europeisk säkerhet 1 700 000
4. Rymdområdet/Open Skies 500 000
5. Allm. icke-spridning, bl.a.
i OSS och Baltikum 200 000
_____________________________________________________________________
Totalt 10 205 000
Regeringen framhåller att anslaget under senare år till två tredjedelar
tagits i anspråk för kärnvapenområdet, med tyngdpunkten lagd på
provstoppsövervakning med seismiska metoder. Regeringen säger vidare att Iraks
upprustning och aktiva kärnvapenprogram är ett av flera exempel på att seismisk
övervakning inte är tillräcklig. FOA:s seismiska verksamhet kan, enligt
regeringens förslag, skäras ner väsentligt. Även på den föreslagna, lägre nivån
bedöms tillräckliga medel föreligga för svensk medverkan i det internationella
arbetet.
På B- och C-vapenområdena pekar regeringen bl.a. på behovet av insatser för
uppföljning av den konvention om kemiska vapen som Sverige undertecknade i
januari 1993.
FOA föreslås också erhålla medel för fortsatta forskningsinsatser kring
konventionella rustningsbegränsningar, bl.a. innefattande studier av den
militära utvecklingen i Europa.
Regeringen föreslår att riksdagen till Forskningsverksamhet för
rustningsbegränsning och nedrustning för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag
på 10 205 000 kr. Anslaget bör vara obetecknat.
Utrikespolitiska institutet (UI), som drivs av Utrikespolitiska samfundet,
har enligt sina stadgar till uppgift att främja intresset för internationella
frågor samt att vidga kunskaperna och stödja forskning om sådana frågor.
Enligt regeringens uppfattning är UI:s verksamhet av stor vikt både vad avser
forskning och informationsverksamhet.
UI har ansökt om medel för budgetåren 1993/94--1995/96. Med anledning av att
UI inte är någon myndighet föreslår regeringen endast medel för nästkommande
budgetår. Det är dock regeringens ambition att för de två därpå följande
budgetåren kunna bidra till verksamheten på oförändrad nivå.
Regeringen avser också att bidra med särskilda medel till en
säkerhetspolitisk forskargrupp vid UI (anslaget F 6. Forskningsverksamhet av
särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse).
Regeringen föreslår att riksdagen till Utrikespolitiska institutet för
budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 10 028 000 kr. Anslaget bör vara
obetecknat.
F 6. Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk
betydelse
1993/94 nytt anslag (förslag) 3 500 000
Motsvarande medel har tidigare beräknats under anslaget F 1. Utredningar inom
det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området.
Mot bakgrund av de dramatiska omvärldsförändringarna och utrikesutskottets
tidigare nämnda uttalande framhåller regeringen behovet av att stärka den
långsiktiga forskning som har särskild betydelse för svensk utrikes- och
säkerhetspolitik. Regeringen avser därför att medverka till att en forskargrupp
kan etableras vid Utrikespolitiska institutets forskningsavdelning. Gruppen
bör, enligt regeringens uppfattning, erhålla statligt bidrag under en
treårsperiod. För ledningen av forskningsverksamheten bör, som ovan nämnts, en
särskild grupp inrättas i vilken, förutom representanter för UI, även bör ingå
företrädare för universitet och högskolor samt utrikesförvaltningen.
Årskostnaden beräknas till 2 500 000 kr.
Forskargruppen skall tillsättas efter öppen ansökan och sakkunnigförfarande.
I propositionen framhålls också det angelägna i att forskningen vid UI
bedrivs i nära samverkan med universitet och högskolor.
Övriga medel under anslaget F 6 (1 miljon kronor) bör som hittills fördelas
till olika forskningsprojekt inom området.
2 Motionerna
2.1 Motioner väckta under allmänna motionstiden 1993
1992/93:U401 av Ian Wachtmeister och Lars Moquist (nyd) vari yrkas
3. att riksdagen till Bidrag till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret 1993/94 anvisar 14 910 000 kr,
4. att riksdagen till Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och
nedrustning för budgetåret 1993/94 anvisar 11 040 000 kr,
5. att riksdagen till Utrikespolitiska institutet för budgetåret 1993/94
anvisar 7 028 000 kr,
1992/93:U608 av Ingela Mårtensson och Charlotte Branting (fp) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om information, dokumentation och forskning om människorättsfrågor,
1992/93:U644 av Stefan Attefall (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av integrerad MR-
och folkrättsforskning.
2.2 Motioner väckta med anledning av proposition 1992/93:170
1992/93:Ub103 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om prioriteringar för SIPRI:s forskning om instabilitet i Central- och
Östeuropa.
1992/93:Ub121 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till hur freds- och
konfliktforskningen skall organiseras utifrån den nya tidens krav,
7. att riksdagen till Bidrag till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret 1993/94 anvisar 3000000 kr
utöver vad regeringen föreslår eller således 24810000 kr,
1992/93:Ub:128 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om F 4. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning
avseende seismisk provstoppsövervakning m.m.,
8. att riksdagen avslår proposition 1992/93:170 vad avser F 6.
Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om programarbete angående forskningsverksamhet av särskild utrikes- och
säkerhetspolitisk betydelse samt forskning om Central- och Östeuropa.
3 Utskottet
3.1 Forskning rörande mänskliga rättigheter m.m.
I motion 1992/93:U608 (fp) yrkande 8 framhålls att det krävs stimulans av
forskning rörande mänskliga rättigheter och tillämpningen av dessa för att
Sverige skall ha en hög kompetens. Motionärerna påtalar behovet av stöd till
svensk MR-forskning. Framför allt inom samhällsvetenskaplig och juridisk
utbildning bör MR-frågor få ökad uppmärksamhet.
I motion 1992/93:U644 (kds) anförs att forskning kring MR-frågor och folkrätt
borde bedrivas i ett tvärvetenskapligt perspektiv där allmän rättslära och
samhällsvetenskaperna integreras. MR-frågorna röner inte den uppmärksamhet inom
högre utbildning och forskning som deras ställning i samhällsdebatten och det
politiska livet motiverar. Även på det folkrättsliga området är ökade studie-
och forskningsinsatser angelägna, inte minst i perspektivet av den
internationella utvecklingen, där brytpunkten mellan de mänskliga rättigheterna
och folkrätten, t.ex. vad avser principen om icke-inblandning, allt oftare
kommer i fokus. Enligt motionärens uppfattning borde resurser komma dessa
forskningsområden till del. Genom deras stora betydelse för vår utrikespolitik,
inte minst i ljuset av biståndspolitikens inriktning, borde en stiftelse för
förvaltning och fördelning av dessa medel kunna upprättas. En utredning borde,
enligt motionärens uppfattning, tillsättas för att undersöka möjligheterna att
klara finansieringen via det multilaterala biståndet.
För en liten och alliansfri stat som Sverige har folkrätten, inkl. frågor
rörande mänskliga rättigheter, stor betydelse. Enligt utskottets uppfattning är
det därför angeläget att det finns en bred kunskapsbas och kvalificerad
forskning inom dessa områden.
Utskottet noterar att, som en följd av ett initiativ som UD:s rättsavdelning
tog 1988, visst forskarstöd utgår bl.a. för avhandlingsarbeten i folkrätt.
I föregående forskningsproposition (1989/90:90) föreslogs en särskild
satsning på folkrättslig forskning av utrikespolitisk relevans. Riksdagen
beslöt sedermera i enlighet med propositionens förslag.
Mot bakgrund härav och i linje med sitt tidigare ställningstagande
(bet.1992/93:UU15) i frågor rörande forskning med medel från biståndsanslaget
anser utskottet det inte motiverat att tillsätta en särskild utredning med
uppdraget att bl.a. undersöka möjligheterna att finansiera forskningssatsningar
rörande MR-frågor och folkrätt via biståndsanslaget. Utskottet noterar att
regeringen då den i forskningspropositionen tar upp SAREC:s och SIDA:s
gemensamma förslag om stöd till universiteten i de fattigaste u-länderna
särskilt framhåller vikten av forskning med inriktning på frågor om demokrati
och mänskliga rättigheter.
Utskottet ser positivt på olika former av satsningar för att förstärka
folkrättens ställning. Särskilt angeläget är det att frågor om mänskliga
rättigheter beaktas i skolornas undervisning och inom ramen för den högre
utbildningen. Dylika satsningar får emellertid vägas mot andra angelägna behov.
Med det ovan anförda får motion 1992/93:U608 yrkande 8 samt motion
1992/93:U644 anses besvarade.
3.2 E 5. Stiftelsen Östekonomiska Institutet
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att riksdagen till Bidrag till
Stiftelsen Östekonomiska Institutet för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag
på 2 250 000 kr.
3.3 F 3. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut
(SIPRI)
I partimotionen 1992/93:U401 (nyd) yrkande 3 anförs att anslagsposterna inom
F-anslaget måste begränsas till följd av den ekonomiska kris Sverige befinner
sig i. I yrkande 3 föreslås att riksdagen till Bidrag till Stockholms
internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret 1993/94 anvisar
14 910 000 kr.
I motion 1992/93:Ub103 (kds) yrkande 5 framhåller motionärerna att de utgår
ifrån att regeringen försäkrat sig om att det föreslagna anslaget till SIPRI
medger forskning om stabilitet och instabilitet i Central- och Östeuropa,
vilket de anser bör prioriteras.
I partimotionen 1992/93:Ub121 (v) yrkande 7 framhålls att det förefaller
mycket ovisst om SIPRI, med de av regeringen föreslagna medlen, kan genomföra
sina planer och ägna större uppmärksamhet åt utvecklingen i Mellanöstern och åt
kopplingen mellan kapprustning, utveckling och miljöskydd vilket är mycket
angelägna områden. Vänsterpartiet vill därför anslå de ytterligare 3 000 000 kr
som SIPRI begärt eller således 24 810 000 kr.
Enligt utskottets uppfattning bedriver SIPRI mycket angelägen forskning på
utrikes- och säkerhetspolitiskt centrala områden.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att riksdagen till Bidrag till
Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 21 810 000 kr. Det anförda innebär
att utskottet besvarar motion 1992/93:Ub103 (kds) yrkande 5 och avstyrker
motion 1992/93:U401 (nyd) yrkande 3 och motion 1992/93:Ub121 (v) yrkande 7.
3.4 F 4. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning
I partimotionen 1992/93:U401 (nyd) anförs att anslagsposterna inom F-anslaget
måste begränsas till följd av den ekonomiska kris Sverige befinner sig i. I
yrkande 4 föreslås att riksdagen till Forskningsverksamhet för
rustningsbegränsning och nedrustning för budgetåret 1993/94 anvisar 11 040 000
kr.
I den socialdemokratiska partimotionen, 1992/93:Ub128 (s), yrkande 7,
konstateras att regeringen föreslagit en drastisk minskning av anslagen för
framför allt den seismiska verksamheten (anslaget F 4. Forskningsverksamhet för
rustningsbegränsning och nedrustning). Motionärerna delar inte regeringens
bedömning att det i dag är möjligt att genomföra en så stor nedskärning av våra
möjligheter att kontrollera vilka provsprängningar som görs och att övervaka
att gällande bestämmelser följs. Att i ett läge, då det för första gången finns
en möjlighet att framförhandla ett fullständigt provstoppsavtal, kraftigt skära
ned möjligheten att verifiera provsprängningar är, enligt motionärernas
uppfattning, felaktigt. Sveriges betydande tekniska kompetens på
nedrustningsområdet får inte äventyras. Regeringen bör därför återkomma till
riksdagen med ett nytt förslag angående anslaget F 4 avseende seismisk
provstoppsövervakning m.m.
Utskottet konstaterar att ett internationellt avtal om provstopp är en starkt
prioriterad fråga, som från svensk sida drivits mycket länge, bl.a. i
nedrustningskonferensen i Genève (CD). Sverige har nyligen i CD aktualiserat
ett förslag om fullständigt provstopp, baserat på ett tidigare svenskt förslag
från 1991.
I linje med den internationella utvecklingen på området arbetar Sverige för
ett bredare synsätt när det gäller verifikation. Detta innebär bl.a. att
seismisk verifikation kompletteras med de verifikationsinstrument som arbetats
fram dels i anslutning till konventionen om kemiska vapen, dels inom
ESK-processen. Medan man med seismiska metoder endast kan fastställa en redan
inträffad händelse (exempelvis en provsprängning), kan man med andra metoder
även uppnå kunskap om förekomsten av vapen redan innan de kommit till
användning.
Sverige har tidigare, i samarbete med en rad andra stater, genomfört
omfattande satsningar på ett globalt, seismiskt övervakningssystem för
verifikation av provstopp. Förslag har, med stöd av Sverige, nu framlagts om
att upprätta ett enda internationellt centrum för analys av seismiska data (i
stället för fyra som tidigare). Till detta centrum kommer Sverige och en rad
andra länder världen över att inlämna material. Ett värdefullt bidrag förväntas
komma från Ryssland, som enligt nya uppgifter har ett betydligt mera omfattande
datanät för seismisk information än som tidigare varit känt. Bl.a. denna
utveckling bedöms möjliggöra den av regeringen föreslagna neddragningen av
FOA:s seismiska program utan att det utgör ett hinder för fortsatt svensk
medverkan i det internationella arbetet med att inhämta, analysera och
vidarebefordra seismiska data för övervakning av gällande provstoppsavtal.
Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund propositionens förslag att riksdagen
till Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 10 205 000 kr. Det anförda innebär att
utskottet avstyrker motion 1992/93:U401 (nyd) yrkande 4 och motion
1992/93:Ub128 (s) yrkande 7.
3.5 F 5. Utrikespolitiska institutet
I partimotionen 1992/93:U401 (nyd) anförs att anslagsposterna inom F-anslaget
måste begränsas till följd av den ekonomiska kris Sverige befinner sig i. I
yrkande 5 föreslås att riksdagen till Utrikespolitiska institutet för
budgetåret 1993/94 anvisar 7 028 000 kr.
Enligt utskottets uppfattning bedriver Utrikespolitiska institutet en mycket
värdefull verksamhet med betydande bredd. Denna avser såväl forskning som
publicistisk verksamhet, anordnande av seminarier, föreläsningar och annan
programverksamhet. Institutets internationella kontaktverksamhet är också av
stor betydelse, och den utnyttjas ofta i anslutning till utländska besök bl.a.
till riksdagen, Utrikesdepartementet och SIDA.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att riksdagen till
Utrikespolitiska institutet för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på
10028000 kr. Det anförda innebär att utskottet avstyrker motion
1992/93:U401 (nyd) yrkande 5.
3.6 F 6. Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk
betydelse
I Vänsterpartiets partimotion 1992/93:Ub121 (v) yrkande 6 krävs att riksdagen
hos regeringen begär förslag till hur freds- och konfliktforskningen skall
organiseras utifrån den nya tidens krav. Motionärerna vänder sig mot
regeringens förslag att koncentrera huvuddelen av de resurser som föreslås för
förstärkning av den utrikes- och säkerhetspolitiska forskningen till en
organisatorisk enhet (Utrikespolitiska institutet, UI). I stället bör denna
forskning, enligt motionärernas uppfattning, stimuleras i anknytning till det
omfattande arbete som utförs av kommuner, landsting, institutioner, företag och
organisationer inom Östersjö- och Barentssamarbetet.
Motionärerna framhåller risken för att den fristående freds- och
konfliktforskningen försvinner i den föreslagna rationaliseringen. Som exempel
på forskning som behövs och som måste få fortsatt stöd nämns den forskning som
bedrivs vid Liv & Fred-institutet och Transnationella stiftelsen för freds- och
framtidsforskning.
I den socialdemokratiska partimotionen, 1992/93:Ub128 (s), yrkande 8,
konstateras att den utrikespolitiska forskningen är viktig. Emellertid kan de
förslag som framförs under F 6. Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och
säkerhetspolitisk betydelse inte godtas. Förslaget är, enligt motionärerna,
baserat på ett godtyckligt, departementsinternt underlag, som inte
remissbehandlats och som utsatts för mycket allvarlig kritik från forskarhåll.
Motionärerna påpekar att inga skäl anförs om vilka vinster som skulle göras
genom tillskapandet av en ny forskargrupp, och de ifrågasätter om man på bästa
sätt utnyttjar den betydande kompetens som finns vid landets universitet och
högskolor. Motionärerna kan inte acceptera att den nya forskargruppen skulle
finansieras genom minskade resurser till folkrörelsernas freds- och
forskningsarbete. I motionens text anförs att förslaget rörande F 6.
Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse bör
återremitteras till regeringen för ny beredning. I klämmen, yrkande 8, krävs
att riksdagen avslår proposition 1992/93:170 vad avser F 6.
Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse.
I den socialdemokratiska partimotionen, 1992/93:Ub128 (s), yrkande 9, krävs
att ett nytt programarbete genomförs angående forskningsverksamhet av särskild
utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse. Detta arbete bör även omfatta
forskning om Central- och Östeuropa. I arbetet bör även nordiska erfarenheter
vägas in samt sedvanlig remissbehandling genomföras.
Utskottet underströk i sitt betänkande (bet.1989/90:UU20) med anledning av
föregående forskningsproposition det angelägna i att stärka den långsiktiga
forskning som har särskild betydelse för svensk utrikes- och säkerhetspolitik,
inte minst sådan forskning med inriktning på Europa. Det nya anslaget
F 6. Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse,
som föreslås i årets forskningsproposition, innebär en satsning (2 500 000 kr
per år under tre år) med den av utskottet föreslagna inriktningen.
Regeringen föreslår att resurserna koncentreras på så sätt att en
forskargrupp etableras vid Utrikespolitiska institutets forskningsavdelning.
Detta innebär en koppling till en redan existerande forskningsmiljö med en
huvudsaklig inriktning på tillämpad forskning. Utskottet konstaterade i sitt
betänkande 1989/90:UU20 att viktig grundforskning med inriktning på
internationell politik bedrivs vid universiteten, framför allt inom de
statsvetenskapliga institutionerna men även inom andra institutioner. Vid några
universitet finns också renodlade freds- och konfliktforskningsinstitutioner.
Regeringen förutsätter i årets forskningsproposition en nära samverkan mellan
den föreslagna forskargruppen och dessa forskarmiljöer vid universitet och
högskolor. En väsentlig del av denna koppling ligger i att forskningen inom den
föreslagna gruppen skall ledas av en särskild grupp med företrädare för UI,
universitet, högskolor och utrikesförvaltningen. Ytterligare en koppling till
universitet och högskolor ligger i att regeringen anger att möjligheterna att
knyta forskarstuderande, liksom utländska gästforskare, till verksamheten skall
utnyttjas så långt som möjligt. Den föreslagna forskargruppens kompetens bör
också kunna utnyttjas för handledning och utbildning inom en rad discipliner.
Verksamheten skall bedrivas i enlighet med strikt vetenskapliga normer.
Utskottet konstaterar att ytterligare resurser för forskning med inriktning
på utrikes- och säkerhetspolitiska frågeställningar, inkl. vetenskaplig freds-
och konfliktforskning, anvisas över Utbildningsdepartementets huvudtitel.
Utskottet konstaterar vidare att regeringen föreslår att 1 miljon kronor av
de medel som föreslås under anslaget F 6 som hittills fördelas till olika
forskningsprojekt inom området.
Utskottet tillstyrker, mot bakgrund av det ovan anförda, propositionens
förslag att riksdagen till Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och
säkerhetspolitisk betydelse för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 3 500 000 kr. Det anförda innebär att utskottet avstyrker
motion 1992/93:Ub121 (v) yrkande 6 samt motion 1992/93:Ub128 (s) yrkandena
8 och 9.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande Forskning rörande mänskliga rättigheter m.m.
att riksdagen förklarar motion 1992/93:U608 yrkande 8 samt motion
1992/93:U644 besvarade med vad utskottet anfört,
2. beträffande anslaget E 5. Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska
Institutet
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 till E 5. Bidrag till
Stiftelsen Östekonomiska Institutet för budgetåret 1993/94 under tredje
huvudtiteln anvisar ett anslag på 2 250 000 kr,
3. beträffande anslaget F 3. Bidrag till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut (SIPRI)
dels att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 samt med
avslag på motionerna 1992/93:U401 yrkande 3 och 1992/93:Ub121 yrkande 7
till F 3. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut
(SIPRI) för budgetåret 1993/94 under tredje huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 21 810000 kr,
dels att riksdagen förklarar motion 1992/93:Ub103 yrkande 5 besvarad med
vad utskottet anfört,
res. 1 (nyd)
4. beträffande anslaget F 4. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning
och nedrustning
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 samt med avslag på
motionerna 1992/93:U401 yrkande 4 och 1992/93:Ub128 yrkande 7 till F 4.
Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning för budgetåret
1993/94 under tredje huvudtiteln anvisar ett anslag på 10 205 000kr,
res. 2 (s)
5. beträffande anslaget F 5. Utrikespolitiska institutet
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 och med avslag på
motion 1992/93:U401 yrkande 5 till F 5. Utrikespolitiska institutet för
budgetåret 1993/94 under tredje huvudtiteln anvisar ett anslag på 10 028 000
kr,
res. 3 (nyd)
6. beträffande anslaget F 6. Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och
säkerhetspolitisk betydelse
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 och med avslag på
motionerna 1992/93:Ub121 yrkande 6 samt 1992/93:Ub128 yrkandena 8 och 9 till
F 6. Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk
betydelse för budgetåret 1993/94 under tredje huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 3 500 000 kr.
res. 4 (s)
Stockholm den 15 april 1993
På utrikesutskottets vägnar
Daniel Tarschys
I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Pierre Schori (s), Nic
Grönvall (m), Alf Wennerfors (m), Mats Hellström (s), Maj Britt Theorin (s),
Pär Granstedt (c), Karl-Erik Svartberg (s), Inger Koch (m), Nils T Svensson
(s), Margareta Viklund (kds), Lars Moquist (nyd), Viola Furubjelke (s),
Karl-Göran Biörsmark (fp) och Kristina Svensson (s).
Reservationer
1. Anslaget F 3. Bidrag till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut (SIPRI) (mom.3)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 10 börjar med
"Utskottet tillstyrker propositionens förslag" och som slutar med "motion
1992/93:Ub121 (v) yrkande 7." bort ha följande lydelse:
Med tanke på den ekonomiska kris i vilken Sverige befinner sig måste
emellertid även denna verksamhet underkastas besparingar. Enligt utskottets
uppfattning bör ett reservationsanslag på 14 910 000 kr anvisas till bidrag
till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret
1993/94. Det anförda innebär att utskottet med bifall till motion 1992/93:U401
(nyd) yrkande 3 besvarar motion 1992/93:Ub103 (kds) yrkande 5 och avstyrker
motion 1992/93:Ub121 (v) yrkande 7.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande anslaget F 3. Bidrag till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut (SIPRI)
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U401 yrkande 3, med besvarande
av motion 1992/93:Ub103 yrkande 5 och med avslag på regeringens förslag samt
motion 1992/93:Ub121 yrkande 7 till F 3. Bidrag till Stockholms
internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret
1993/94 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 14 910 000
kr.
2. Beträffande anslaget F 4. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning
och nedrustning (mom. 4)
Pierre Schori, Mats Hellström, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T
Svensson, Viola Furubjelke och Kristina Svensson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "I linje
med" och som på s. 11 slutar med "motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 7." bort ha
följande lydelse:
Avsikten med seismisk övervakning är att kunna kontrollera vilka
testsprängningar av kärnvapenladdningar som görs och övervaka att
internationella avtal följs. Sverige medverkar som ett av fyra länder i ett
internationellt utbyte av seismiska data. Arbetet bedrivs inom ramen för en
expertgrupp under FN:s nedrustningskonferens (CD).
FOA har med sina resurser på nedrustningsområdet kunnat bygga upp en
kvalificerad teknisk kompetens och har därmed bl.a. kunnat lämna ett viktigt
underlag för det svenska förhandlingsarbetet på nedrustningsområdet. Med hänsyn
härtill menar utskottet att det är olämpligt att i detta läge -- då det för
första gången finns möjlighet att förhandla fram ett fullständigt stopp för
alla kärnvapenprov -- skära ned möjligheten att kontrollera och verifiera
provsprängningar. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett
kompletterande förslag vad avser seismisk provstoppsövervakning.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande anslaget F 4. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning
och nedrustning
dels att riksdagen i anledning av proposition 1992/93:170 samt med avslag
på motion 1992/93:U401 yrkande 4 till F 4. Forskningsverksamhet för
rustningsbegränsning och nedrustning för budgetåret 1993/94 under tredje
huvudtiteln anvisar ett anslag på 10 205 000 kr,
dels att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 7 som sin
mening ger ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ett kompletterande
förslag avseende seismisk provstoppsövervakning.
3. Anslaget F 5. Utrikespolitiska institutet (mom. 5)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 11 börjar med
"Utskottet tillstyrker propositionens förslag" och som slutar med "motion
1992/93:U401 (nyd) yrkande 5." bort ha följande lydelse:
Med tanke på den ekonomiska kris i vilken Sverige befinner sig måste
emellertid även denna verksamhet underkastas besparingar. Enligt utskottets
uppfattning bör ett anslag på 7 028 000 kr anvisas till Utrikespolitiska
institutet för budgetåret 1993/94. Det anförda innebär att utskottet bifaller
motion 1992/93:U401 (nyd) yrkande 5.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande anslaget F 5. Utrikespolitiska institutet
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U401 yrkande 5 och med avslag på
regeringens förslag till F 5. Utrikespolitiska institutet för budgetåret
1993/94 under tredje huvudtiteln anvisar ett anslag på 7 028 000 kr.
4. Beträffande anslaget F 6. Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och
säkerhetspolitisk betydelse (mom. 6)
Pierre Schori, Mats Hellström, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T
Svensson, Viola Furubjelke och Kristina Svensson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Det nya
anslaget" och som på s. 13 slutar med "motion 1992/93:Ub128 (s) yrkandena 8 och
9." bort ha följande lydelse:
Det förslag som regeringen presenterar i proposition 1992/93:170 (det nya
anslaget F 6) är emellertid, enligt utskottets uppfattning, olämpligt ur flera
synpunkter. Det faktum att den av regeringen föreslagna, nya forskargruppen
skulle finansieras genom minskade resurser till folkrörelsernas freds- och
forskningsarbete medför så allvarliga nackdelar att förslaget enbart av detta
skäl inte kan accepteras.
Enligt utskottets uppfattning är förslaget dessutom sakligt sett dåligt
underbyggt. Inga skäl anförs om vilka vinster som skulle göras. Det finns
snarare skäl att förmoda att den betydande kompetens som finns vid landets
universitet och högskolor ej utnyttjas på bästa sätt. Utskottet noterar i detta
sammanhang att regeringens förslag givit upphov till spontan kritik från ett
antal av landets mest framstående forskare inom området.
Mot bakgrund av ovanstående är det utskottets uppfattning att förslaget
rörande F 6. Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk
betydelse bör återremitteras till regeringen för ny beredning i de former som
är brukliga. Vid en dylik beredning bör även frågan om forskning rörande
Central- och Östeuropa prövas och nordiska erfarenheter vägas in.
Utskottet delar således den uppfattning som framförs i motion 1992/93:Ub128
(s) yrkandena 8 och 9.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande anslaget F 6. Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och
säkerhetspolitisk betydelse
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkandena 8 och 9 samt med
avslag på propositionen och motion 1992/93:Ub121 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.