I betänkandet behandlas regeringens framställning i
proposition 1992/93:100, bilaga 4, avseende anslagsbehov m.m.
under littera A (Utrikesdepartementet m.m.), anslagen B 1--B 5,
B 8 samt B 10 under littera B (bidrag till vissa internationella
organisationer), littera D (Information om Sverige i utlandet),
anslagen E 4, E 6--E 7 under littera E (Utrikeshandel och
exportfrämjande) samt anslagen F 1--F 2 under littera F
(Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.) jämte de
motioner som väckts i anslutning till dessa delar av
propositionen.
Regeringen föreslår att totalt 2 449 322 000 kr anvisas till
ovan nämnda anslag budgetåret 1993/94. Regeringens förslag,
liksom den föreslagna användningen av anslagen, präglas i hög
grad av de långtgående krav på besparingar och rationaliseringar
som all offentlig verksamhet ställs inför. Utrikesförvaltningen
är av besparings- och effektivitetsskäl föremål för ett
intensivt förändringsarbete. Detta innebär strukturella
anpassningar omfattande bl.a. tjänsteindragningar, billigare
lokaler samt ersättning av ett antal utlandsmyndigheter med
alternativ diplomatisk och konsulär representation.
En nära samverkan med andra länder, t.ex. inom Förenta
nationerna, är av största betydelse för Sveriges
utrikespolitiska agerande. Sveriges förhandlingar med EG och
ordförandeskap i den Europeiska konferensen om säkerhet och
samarbete i Europa, ESK, kommer under budgetåret 1993/94 att
ställa särskilt höga krav på utrikesförvaltningens personal och
dess övriga resurser. Genom Sverigeinformationen sprids kännedom
om det svenska samhället samt väcks intresse och förståelse för
den svenska synen på olika samhällsfrågor. Därmed främjas
Sveriges deltagande i det internationella utbytet bl.a. på
kulturens område.
I betänkandet godkänner utskottet regeringens förslag till
medelsramar för de olika anslagen och anslagsposterna. Utskottet
godkänner vidare de riktlinjer som regeringen föreslår för
användningen av anslagen samt tar ställning till olika
motionsyrkanden avseende principer och riktlinjer gällande
medelsanvändningen.
Mot bakgrund av regeringens föreslagna besparingar avseende
Sveriges Radios utlandssändningar, Radio Sweden, har utskottet
haft anledning att överväga möjligheter att trygga Radio Swedens
programverksamhet på sikt. Utskottets överväganden härom bör ges
regeringen till känna.
Kulturutskottet har avgett yttrande över motionsyrkanden som
rör Radio Sweden.
Till betänkandet har fogats 5 reservationer samt ett särskilt
yttrande.
TREDJE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen framlägger i proposition 1992/93:100 bil. 4
(Utrikesdepartementet) följande förslag under littera A, B, D, E
och F:
1992/93:100 bilaga 4 A 1 vari yrkas
1. att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som i
propositionen anförts i fråga om miljöattachéer och effektivare
användning av utlandsmyndigheterna i miljöarbetet,
2. att riksdagen till Utrikesförvaltningen för budgetåret
1993/94 anvisar ett ramanslag på 1 495 441 000 kr.
1992/93:100 bilaga 4 A 2 vari yrkas att riksdagen till
Kursdifferenser för budgetåret 1993/94 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.
1992/93:100 bilaga 4 A 3 vari yrkas att riksdagen till
Honorärkonsuler för budgetåret 1993/94 anvisar ett
förslagsanslag på 15 500 000 kr.
1992/93:100 bilaga 4 A 4 vari yrkas att riksdagen till
Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell
organisation för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag
på 60 000 000 kr.
1992/93:100 bilaga 4 A 5 vari yrkas att riksdagen till
Nordiskt samarbete för budgetåret 1993/94 anvisar ett
förslagsanslag på 1 610 000 kr.
1992/93:100 bilaga 4 A 6 vari yrkas att riksdagen till
Utredningar m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 10 552 000 kr.
1992/93:100 bilaga 4 A 7 vari yrkas att riksdagen till
Officiella besök m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett
förslagsanslag på 10 180 000 kr.
1992/93:100 bilaga 4 A 8 vari yrkas att riksdagen till
Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. för
budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 4 500 000 kr.
1992/93:100 bilaga 4 B 1 vari yrkas att riksdagen till Förenta
nationerna för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på
191 890 000 kr.
1992/93:100 bilaga 4 B 10 vari yrkas att riksdagen till
Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) för
budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 23 328 000 kr.
1992/93:100 bilaga 4 B 2 vari yrkas att riksdagen till
Nordiska ministerrådet för budgetåret 1993/94 anvisar ett
förslagsanslag på 250000000 kr.
1992/93:100 bilaga 4 B 3 vari yrkas att riksdagen till
Europarådet för budgetåret 1993/94 anvisar att förslagsanslag på
29 780 000 kr.
1992/93:100 bilaga 4 B 4 vari yrkas att riksdagen till
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 21 500 000
kr.
1992/93:100 bilaga 4 B 5 vari yrkas att riksdagen till
Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för budgetåret
1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 110 000 000 kr.
1992/93:100 bilaga 4 B 8 vari yrkas att riksdagen till Övriga
internationella organisationer m.m. för budgetåret 1993/94
anvisar ett förslagsanslag på 2 864 000 kr.
1992/93:100 bilaga 4 D 1 vari yrkas
1. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för
verksamheten inom Svenska institutets ansvarsområde skall vara i
enlighet med vad som förordats i avsnittet Slutsatser,
2. att riksdagen till Svenska institutet för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 63 083 000 kr.
1992/93:100 bilaga 4 D 2 vari yrkas
1. att riksdagen fastställer den plan för kapitalkostnader
under åren 1995--2003 som förordats i propositionen,
2. att riksdagen till Radioprogramverksamhet för utlandet för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 51 363 000
kr.
1992/93:100 bilaga 4 D 3 vari yrkas att riksdagen till Övrig
information om Sverige i utlandet för budgetåret 1993/94 anvisar
ett reservationsanslag på 14 254 000 kr.
1992/93:100 bilaga 4 E 4 vari yrkas att riksdagen till
Krigsmaterielinspektionen m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar
ett ramanslag på 4465000 kr.
1992/93:100 bilaga 4 E 6 vari yrkas att riksdagen till Medel
för översättning av EG:s regelverk för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 16 500 000 kr.
1992/93:100 bilaga 4 E 7 vari yrkas att riksdagen till Medel
för informationsinsatser om europeisk integration för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr.
1992/93:100 bilaga 4 F 1 vari yrkas att riksdagen till
Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området
för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 2 511
000 kr.
1992/93:100 bilaga 4 F 2 vari yrkas att riksdagen till
Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande
utveckling för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag
om 20 000 000 kr.
Motionerna
1992/93:U301 av Hans Lindblad (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om svensk officiell närvaro i Illinois.
1992/93:U302 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Radio Swedens sändningar på franska och
spanska,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur
finansieringen av Radio Swedens verksamhet skall kunna tryggas.
1992/93:U303 av Gullan Lindblad m.fl. (m,fp,c,kds) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att kvinnoorganisationerna bör ges särskild
hög prioritet vid medelstilldelningen för informationsinsatser
om europeisk integration.
1992/93:U304 av Birger Andersson och Birgitta Carlsson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om anslaget till Radio Sweden.
1992/93:U305 av Birger Andersson och Birgitta Carlsson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utvidgat nordiskt samarbete både
lokalmässigt och personellt på utrikesförvaltningens
verksamhetsområde.
1992/93:U307 av Bertil Persson och Nils T Svensson (m, s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Malmö stadsbibliotek som
dokumentationscentrum för Europafrågor.
1992/93:U308 av Rolf Clarkson m.fl. (m, fp, c, kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om befrielse från inkomstskatt för personal
vid Taipeis representationskontor i Stockholm samt befrielse
från skatt på importerade förbrukningsvaror,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utvecklingen av handeln med Taiwan.
1992/93:U309 av Pierre Schori m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att upplysnings-, forsknings- och
studiearbetet om fred och nedrustning bör fortsätta och att
promillemålet successivt bör uppnås,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om F 2-anslagets inriktning, mottagare,
utformning och nivå,
3. att riksdagen beslutar att F 2-anslaget uppräknas till
24,6 miljoner kronor.
1992/93:U310 av Karin Starrin och Lennart Daléus (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen av stödet under F 2,
2. att riksdagen begär att regeringen bör återkomma med
förslag till anslagsfördelning och föreskrifter för F 2, i
enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om successivt ökade anslag under F 2.
1992/93:U311 av Kurt Ove Johansson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Radio Swedens utlandssändningar,
2. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag till hur
Radio Swedens verksamhet skall finansieras för budgetåret
1993/94.
1992/93:U312 av Bertil Måbrink (v) vari yrkas
1. att riksdagen till Sveriges Radios utlandssändningar för
budgetåret 1993/94 anslår 15000000 kr utöver vad regeringen
har föreslagit eller således 76363000 kr,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen på Sveriges Radios
utlandssändningar.
1992/93:U313 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen till FN:s tortyrkommitté för budgetåret 1993/94 anslår
70 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således
270 000 kr.
1992/93:U314 av Håkan Holmberg och Lennart Rohdin (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett Sverigehus i S:t Petersburg.
1992/93:U315 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om ändring av de ojämlika villkor som råder för kvinnliga och
manliga medarbetare i Utrikesdepartementet.
1992/93:U316 av Simon Liliedahl och Kenneth Attefors (nyd)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige omedelbart bör slopa
visumtvånget beträffande Taiwan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Exportrådets Trade Office i Taiwan bör
uppgraderas till ett Sweden Center alternativt Representative
Office som blir ansvarigt för vissa konsulära tjänster,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att UD bör medverka till att Taipei Trade
Tourism and Information Office i Stockholm får status av ett
Representative Office,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att den vid Tokyoambassaden anställde
investeringsspecialisten även bör tjänstgöra i Taiwan och
Sydkorea,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att befordrad personal vid Taiwan Trade
Tourism and Information Office i Stockholm erhåller de förmåner
som normalt kommer utländska diplomater till del.
1992/93:U317 av Bengt Dalström m.fl. (nyd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utredning beträffande
Sverigerepresentation utomlands som skall lägga fram förslag
till riksdagen under 1993.
1992/93:U318 av Richard Ulfvengren m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Radio Sweden koncentrerar sig på att
sända nyheter på svenska och engelska till utlandet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Radio Sweden bör upphöra med att
producera eget material,
3. att riksdagen till Radioprogramverksamhet för utlandet för
budgetåret 1993/94 minskar anslaget med 36663000 kr och
anvisar 14 700000 kr (tredje huvudtiteln, D 2).
1992/93:U319 av Björn Kaaling m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fortsatt statsbidrag till Stiftelsen Dag
Hammarskjöldbiblioteket.
1992/93:U320 av Ingrid Näslund m.fl. (kds, fp, c, nyd) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att den föreslagna besparingen för Radio
Sweden genomförs på sådant sätt att sändningstiden för de
egenproducerade programmen på svenska i huvudsak kan behållas.
1992/93:U321 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar fördela anslaget E 7 (informationsinsatser om
europeisk information) i enlighet med vad i motionen anförts.
1992/93:U322 av Åke Selberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om representation i Murmansk.
1992/93:U323 av Ingela Mårtensson och Charlotte Branting (fp)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att målet för fredsanslagets nivå om en
promille av försvarsbudgeten bör gälla,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om riktlinjerna för fördelningen av F
2-anslaget.
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om hur beslut bör fattas om F 2-anslagets
fördelning.
1992/93:U324 av Lisbet Calner och Sverre Palm (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Radio Swedens verksamhet.
1992/93:U325 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utrikesförvaltningens framtida inriktning
och organisation,
2. att riksdagen till Utrikesförvaltningen för budgetåret
1993/94 minskar ramanslaget med 150000000 kr och anvisar
1345000000 kr (Bilaga 4, A 1),
3. att riksdagen till Honorärkonsuler för budgetåret 1993/94
anvisar 4000000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller
således 20000000 kr (Bilaga 4, A 3),
4. att riksdagen till Särskilda förhandlingar med annan stat
eller inom internationell organisation för budgetåret 1993/94
minskar anslaget med 10000000 kr och anvisar 50000000 kr
(Bilaga 4, A 4),
5. att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1993/94
minskar anslaget med 1100000 kr och anvisar 9452000 kr
(Bilaga 4, A 6),
6. att riksdagen till Officiella besök m.m. för budgetåret
1993/94 minskar anslaget med 1800000 kr och anvisar
8380000 kr (Bilaga 4, A 7),
7. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av rutinerna
för på vilket sätt svenskar bosatta utomlands lättare skall
kunna delta i riksdagsval i Sverige.
1992/93:U326 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att F 2-anslaget skall rubriceras
Information, studier och forskning om freds- och
nedrustningssträvanden m.m.,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om föreskrifter
för bidragsgivning från F 2-anslaget,
3. att riksdagen beslutar att anslaget F 2 för budgetåret
1993/94 och i framtiden fastställs till en promille av den
årliga försvarsbudgeten,
4. att riksdagen till Information, studier och forskning om
freds- och nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1993/94
anslår 20000000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller
således 40000000 kr,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om möjlighet att erhålla både organisations-
och projektstöd från anslaget F 2,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om möjlighet att komplettera
organisationsbidrag med projektbidrag från anslaget F 2 för
verksamhet rörande icke förutsedda konflikter,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kravet på egenfinansiering för att erhålla
bidrag från F 2-anslaget,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bidrag från F 2-anslaget till s.k.
takorganisationer,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om icke-diskriminering av politiska partier,
fackliga organisationer och organ som är beroende av dessa.
1992/93:U401 av Ian Wachtmeister och Lars Moquist (nyd) vari
yrkas
1. att riksdagen till Utredningar och andra insatser på det
utrikespolitiska området för budgetåret 1993/94 anvisar
oförändrat 2 511 000 kr,
2. att riksdagen till Information och studier om
säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling för budgetåret
1993/94 anvisar 4 511 000 kr.
1992/93:U512 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om användningen av Medel för
informationsinsatser om europeisk integration för budgetåret för
studieförbundens och organisationernas EG-information,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om spridning av Maastrichtfördraget till
hushållen.
1992/93:U516 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att
riksdagen till Utbildningsradion för budgetåret 1993/94 under
tredje huvudtiteln, E 7 anvisar 4 750 000 kr för kurslitteratur
till samtliga svenska hushåll i samband med genomförande av
EG-information i TV och radio.
1992/93:U518 av Berit Löfstedt och Berit Oscarsson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fördelningen av medlen under anslaget E 7
inom Utrikesdepartementets verksamhetsområde.
1992/93:U603 av Bengt Hurtig och Lars Werner (v) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett svenskt konsulat i Murmansk.
1992/93:A811 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om prioritering av kvinnoorganisationer vid
fördelning av EG-informationsmedel.
A. Utrikesdepartementet m.m.
Propositionen (s. 1--10, 26--27, 40--47)
De senaste tre årens dramatiska förändringar i omvärlden har
resulterat i en situation som inte längre präglas av
stormaktsblockens ideologiska och säkerhetspolitiska
motsättningar. Nya förutsättningar har skapats inte bara för
Europas utveckling utan också för det internationella samarbetet
i stort.
Den tilltagande globaliseringen av politiska och ekonomiska
frågor samt breddningen av Sveriges internationella kontaktyta
har starkt ökat kraven på den svenska utrikesförvaltningen.
Förvaltningens resurser kommer bl.a. att tas i anspråk för att
fördjupa det europeiska samarbetet, följa den säkerhetspolitiska
utvecklingen i vårt närområde, lämna bidrag som kan underlätta
reformarbetet i Central- och Östeuropa och stärka särskilt ESK:s
konfliktförebyggande förmåga. Förenta nationerna liksom
tillämpningen och utvecklingen av folkrätten förblir hörnstenar
i svensk utrikespolitik. Genom det kalla krigets slut har unika
möjligheter skapats för att bygga upp en ny världsordning. En
ökad internationell samsyn håller på att utvecklas kring
principerna om demokrati och fri ekonomi som grundvalar för
välstånd. Sverige arbetar i olika internationella fora med
bl.a. uppgiften att öka efterlevnaden av de internationella
normerna för skydd av mänskliga rättigheter.
Utrikesförvaltningen ställs budgetåret 1993/94, i likhet med
andra offentliga verksamheter, inför långtgående besparings- och
rationaliseringskrav. Förutom allmän sparsamhet vad gäller
driftkostnaderna krävs även strukturella förändringar syftande
till en mindre, men samtidigt effektivare förvaltning. Dessa
förändringar inbegriper bl.a. ersättning av ett antal lönade
utlandsmyndigheter med alternativ diplomatisk och konsulär
representation, tjänsteindragningar och förbättrad samordning
mellan Utrikesdepartementet och utlandsmyndigheter med fast
representation samt billigare lokaler.
Regeringen föreslår således att tio utlandsmyndigheter ersätts
med alternativ representation per den 1 juli 1993:
Konsulatet i Szczecin ersätts med ett honorärkonsulat.
Generalkonsulaten i Barcelona, Chicago, Frankfurt, Málaga,
Montreal, München och Toronto omvandlas till honorära konsulat
eller generalkonsulat.
Ambassadkansliet i Abu Dhabi avvecklas. De diplomatiska
förbindelserna med Förenade Arabemiraten sköts, liksom hittills,
genom sidoackreditering från ambassaden i Kuwait.
Ambassadkansliet i Montevideo omvandlas till ett honorärt
generalkonsulat. De diplomatiska förbindelserna sköts, liksom
hittills, genom sidoackreditering från ambassaden i Buenos
Aires.
Regeringen föreslår vidare att de två delegationerna i Genève
av rationaliseringsskäl slås samman till en myndighet per den 1
juli 1993. Samtidigt som antalet utlandsmyndigheter minskas
förutses behov av att dra in 20 tjänster vid övriga
utlandsmyndigheter. Även departementets organisation i Stockholm
avses minskas.
Under innevarande budgetår har konsulatet i Las Palmas
omvandlats till honorärkonsulat. Ambassaden i Quito har
avvecklats och ersatts med ett honorärt generalkonsulat. De
diplomatiska förbindelserna med Ecuador sköts hädanefter genom
sidoackreditering från ambassaden i Santa Fé de Bogotá.
Generalkonsulatet i Marseille och ambassadkansliet i Muscat
beräknas vara avvecklade med utgången av februari månad 1993.
Under året har nya ambassader upprättats i Kiev och Zagreb.
Ambassaderna i Bagdad och Beirut förblir tills vidare
obemannade. Utrikesdepartementets politiska avdelning har under
innevarande år omorganiserats i syfte att stärka
ledningskapaciteten, öka flexibiliteten samt anpassa
organisationen till det förändrade världspolitiska läget.
Den snabba tekniska utvecklingen har inneburit en
standardisering av teknik och program för ADB. En femårig ADB-
och kommunikationsplan för utrikesförvaltningen har utarbetats
baserad på standardlösningar. Till en början innebär det
successiva införandet av ny ADB- och kommunikationsteknik
betydande investeringskostnader. Drift- och underhållskostnader
förutsätts dock minska avsevärt i takt med att den nya tekniken
införs. En viktig beståndsdel i det långsiktiga arbetet mot
förbättrad kostnadseffektivitet utgörs av successivt ökad
delegering av budgetansvar till utlandsmyndigheterna och till
departementets sakenheter. Vidare har en arbetsgrupp tillsatts
med uppgift att utarbeta resultatmått för utlandsmyndigheterna.
Vad gäller lokalförsörjningen utomlands innebar riksdagens
beslut (prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107)
om nya riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen m.m.
att lokalförsörjningsansvaret för utrikesförvaltningen den 1
juli 1992 överfördes till Utrikesdepartementet.
Byggnadsstyrelsen fick därmed en delvis ändrad roll. Uppgiften
att förvalta det statliga fastighetsbeståndet utomlands avses
övertas av en ny myndighet. Förvärv av en fastighet för
ambassadkansli, chefsbostad och personalbostäder i Vilnius har
genomförts. Förhandlingar förs om förvärv eller
långstidsförhyrning av kanslilokaler och bostäder i Riga, Kiev
samt Zagreb. Nyanskaffning av inhyrda kanslilokaler för
ambassaden i Washington och för delegationen i Genève har
inletts. Även lokalsituationen i Haag, Islamabad och Berlin är
föremål för beredning.
Sammanfattning av motionerna
I motion U325 (nyd), yrkande 1, samt i motion U317 (nyd)
föreslås att ett helt nytt grepp tas på hur Sverige marknadsförs
och representeras utomlands. Enligt motionärerna bör regeringen
utreda förutsättningarna för att skapa ett nytt system, benämnt
Sweden Center, där Exportrådet skulle ansvara för de
utrikeshandelspolitiska frågorna samt för exportkreditgivningen
till såväl i- som u-land. Sweden Center, som skulle ha
filialkontor över hela världen, skulle enligt förslaget också
sälja Sverige som kultur- och turistland. I motion U325 (nyd)
anförs att ytterligare besparingar skulle kunna göras med det
nya, föreslagna systemet för den svenska
utrikesrepresentationen. I motionens yrkanden 2 och 4--6
föreslås därför nedskärningar i vissa poster i A-anslaget. I
yrkande 3 föreslås en ökning av regeringens förslag avseende
honorärkonsuler. Motionärernas förslag fördelas enligt
nedanstående tabell (regeringens förslag inom parentes):
I motion U 325 (nyd), yrkande 7, föreslås att en översyn görs
av rutinerna för hur riksdagsval genomförs på de svenska
beskickningarna utomlands.
I motion U305 (c) konstateras att Sveriges ansträngda ekonomi
gör det nödvändigt att vidta besparingar inom i stort sett alla
områden. Motionärerna anser att besparingar på
utrikesförvaltningens område skulle kunna åstadkommas genom
nordisk samordning, såväl på det lokalmässiga som på det
personella planet. I motionen föreslås att en genomgång görs av
samtliga befintliga utlandsmyndigheter med sikte på de
besparingar som skulle kunna upppnås med ökad nordisk
samordning. Inga nya svenska utlandsmyndigheter bör enligt
motionärerna öppnas förrän en genomgång gjorts av sådana
samarbetsmöjligheter med övriga nordiska länder.
I motion U315 (m) hänvisas till rapporten "Karriärutveckling i
utrikesförvaltningen", som utgivits av Utrikesdepartementets
jämställdhetsgrupp. I rapporten konstateras ett flertal
otillfredsställande förhållanden när det gäller kvinnliga och
manliga medarbetares karriär- och löneutveckling. Exempelvis är
bara 10 % av UD:s chefer kvinnor i dag (juli 1992), medan
motsvarande siffra för övriga regeringskansliet är 20%. De
internrekryterade kvinnor som antagits till
handläggarutbildningen under åren 1976--1985 tjänar i genomsnitt
ca 2 500 kr mindre i månaden än de män som antogs under
motsvarande period. De externrekryterade kvinnor som antagits
till departementet 1976--1985 tjänar i genomsnitt 450 kr mindre
i månaden än motsvarande grupp män. Motionären konstaterar
vidare att det, enligt rapporten, även råder stora
löneskillnader mellan UD och övriga regeringskansliet. T.ex.
tjänar manliga departementssekreterare på UD i genomsnitt ca 1
100 kr mindre i månaden än kvinnliga departementssekreterare i
övriga regeringskansliet samt ca 2 260 kr mindre i månaden än
sina manliga kollegor i övriga regeringskansliet. I motionen
yrkas att regeringen vidtar åtgärder för att rätta till de
ojämlika villkor som i dag råder för kvinnliga och manliga
medarbetare i Utrikesdepartementet.
Motion U301 (fp) behandlar regeringens förslag att omvandla
det lönade generalkonsulatet i Chicago till honorärt konsulat
eller generalkonsulat. Motionären anser att det med tanke på
planerna att arrangera ett 150-årsjubileum 1996 till minne av
den stora svenska emigrationen till Amerika finns särskild
anledning att noga överväga den svenska officiella närvaron i
Chicago. I motionen anförs att regeringen, i händelse
indragningen av dagens generalkonsulat i Chicago verkställs, i
vart fall noga bör planera för en fortsatt god svensk officiell
representation i Illinois.
Utskottet
Utskottet konstaterar att det sparbeting om totalt 58 miljoner
kronor som ålagts utrikesförvaltningen ställer
Utrikesdepartementet inför en svår uppgift som bl.a. kommer att
kräva betydande strukturella förändringar. Som framgår av
propositionen är ambitionen att de föreslagna förändringarna
skall resultera i en mindre men samtidigt också effektivare
förvaltning. Departementet har enligt utskottets uppfattning
gjort lämpliga prioriteringar genom bl.a. den föreslagna
omvandlingen av främst lönade konsulat till honorära konsulat. I
praktiken innebär sparprogrammet bl.a. stängningen av 10
myndigheter som hittills bemannats med utsänd personal,
indragningen av ytterligare 20 utsända tjänster samt
uppsägningen av ca 80 personer.
Utskottet konstaterar att nedskärningar i den storleksordning
som föreslås i motion U325 (nyd) skulle medföra i grunden
förändrade förutsättningar för utrikespolitikens bedrivande. Det
samarbete liknande de "Sweden Centers", som motionärerna
föreslår, finns i dag på flera platser, inkl. Tokyo. Enligt vad
utskottet inhämtat medför denna, främst lokalmässiga samordning,
dock i sig inte några nämnvärda besparingar. Utskottet kommer
att göra vidare överväganden rörande förslag till ökad
samordning och effektivitet inom utrikesförvaltningen i samband
med regeringens aviserade proposition om styrnings- och
samarbetsformer i biståndet.
Beträffande de besparingar i övrigt som föreslås i motion U325
noterar utskottet att bl.a. Utrikesdepartementets
beslutsdelegering avseende förhandlingsreseanslaget bör göra det
möjligt att på sikt minska det betydande överskridande som
tidvis förekommit på detta anslag. Det är emellertid även
sannolikt att trycket på detta anslag kommer att öka betydligt
som en följd av ett eventuellt medlemskap i EG.
Utskottet delar inte motionärernas i U325 (nyd) bedömning att
antalet officiella besök skulle kunna göras mera sällan och till
en lägre kostnad (yrkande 6). Utskottet anser tvärtom att
besöksutbyte spelar en viktig roll för Sverige och inom det
mellanstatliga umgänget generellt. Anslaget täcker för övrigt
också inkommande besök, vilket på grund av långsiktig
planläggning innebär en låst anslagsbelastning för relativt lång
tid framöver.
Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att de
honorära konsulerna utgör en värdefull resurs. Det faktum att
deras insatser för Sverige är oavlönade innebär dock samtidigt
att denna resurs inte kan tänjas alltför långt. De behov som
föreligger av permanent bevakning och yrkesmässigt främjande av
svenska intressen kan i många länder enbart säkerställas genom
lönad närvaro av svenska diplomater.
Med det anförda avstyrker utskottet yrkandena 1--6 i motion
U325 (nyd) samt motion U317 (nyd).
I motion U325 (nyd), yrkande 7, föreslås att en översyn görs
av rutinerna för hur riksdagsval genomförs på de svenska
beskickningarna utomlands. Utskottet får därvid anföra följande:
Den s.k. Vallagsutredningen fick i mars 1991 uppdraget att se
över valförfarandet, inkl. röstningen i utlandet, från såväl
administrativ som teknisk synpunkt. I uppdraget ingick att se
över hur valförfarandet skall kunna anpassas till beslutade och
planerade förändringar inom bl.a. områdena för folkbokföring och
regional skatteförvaltning samt till den tekniska utvecklingen
inom framför allt ADB-området. Det ingick också i utredarens
uppdrag att söka lösa valtekniska frågor gällande bl.a. reglerna
för röstlängd och röstkort, valdistriktens omfattning, själva
röstningsförfarandet, rösträkning, rapportering och slutlig
sammanräkning.
Utredningen har resulterat i ett delbetänkande med rubriken
"Val: Organisation--Teknik--Ekonomi" (SOU 1992:108). Efter
sedvanlig remissbehandling av betänkandet avser regeringen,
enligt vad utskottet inhämtat, föreslå vissa förändringar i den
administrativa och tekniska utformningen av valförfarandet,
inbegripet förrättningen av val vid utlandsmyndigheterna.
Utskottet anser att motionärernas syfte därmed torde vara väl
tillgodosett.
Med det ovan anförda får yrkande 7 i motion U325 (nyd) anses
besvarat.
Motion U305 (c) föreslår, i besparingsyfte, ett utvidgat
nordiskt samarbetet såväl lokalmässigt som personellt på
utrikesförvaltningens verksamhetsområde.
Frågan om nordisk samordning av utlandsrepresentationen har
tidigare behandlats av utskottet (senast i 1991/92:UU14).
Utskottet har konstaterat att begränsningar för en långtgående
integration av den diplomatiska personalen föreligger så länge
de samarbetande staterna inte för en identisk utrikespolitik.
Även på t.ex. det exportfrämjande området kan vissa
komplikationer tänkas uppstå. Utskottet har dock också
framhållit att samordning beträffande olika stödfunktioner,
lokalförsörjning och i vissa fall service på det konsulära
området kan utgöra en potential för samarbete som kan vara värd
att ta vara på. Enligt vad utskottet inhämtat ser också
regeringen positivt på ett utvidgat nordiskt samarbete inom
utrikesrepresentationen. Det finns redan i dag flera exempel på
sådant väl fungerande samarbete, t.ex. i Rio de Janeiro, och
flera liknande samarbetsprojekt planeras, t.ex. i Tenerife,
Marseille och Islamabad.
Därmed får motion U305 (c) anses besvarad.
Frågan om kvinnors och mäns ojämlika karriär- och
löneutveckling inom Utrikesdepartementet behandlas i motion U315
(m). I motionen hänvisas till rapporten "Karriärutveckling inom
utrikesförvaltningen" som färdigställts inom ramen för ett av
regeringskansliets tre projekt om jämställdhet. Dessa projekt
har finansierats med s.k. ALVA-medel. ALVA-medel är pengar som
enligt avtal mellan parterna på det statliga området särskilt
avsatts för att utveckla metoder och system för att mäta arbete
av lika värde. Statens arbetsgivarverk (SAV) har därtill avsatt
30 miljoner kronor för att användas för åtgärder i ett aktivt
jämställdhetsarbete, inkl. möjligheten att justera eventuella
löneskillnader.
Utskottet delar till fullo motionärens uppfattning om behovet
att nu prioritera åtgärder syftande till en mer jämlik karriär-
och löneutveckling för kvinnliga och manliga medarbetare i
Utrikesdepartementet. Den hittillsvarande utvecklingen på detta
område har varit olycklig, främst då den inneburit att den
resurs som de kvinnliga UD-tjänstemännen utgör inte tagits till
vara och värdesatts efter förtjänst. Utskottet noterar att det
av en ytterligare rapport som finansierats med s.k. ALVA-medel,
"Arbete av lika värde -- Handläggarkarriären i
regeringskansliet", klart framgår att de kvinnliga handläggarnas
lägre löner inte kan förklaras med annat än skillnaden i kön.
Rapporten visar nämligen bl.a. -- i strid med konventionella
förklaringar -- att kvinnliga handläggare i regeringskansliet
inte arbetar övertid i lägre grad än män, inte arbetar deltid i
högre grad och inte är oftare föräldralediga än sina manliga
kollegor.
Utskottet noterar att den jämställdhetsplan som
Utrikesdepartementet antagit för innevarande budgetår bl.a. har
följande mål: 1) att utjämna de löneskillnader inom UD som
belysts i ALVA-projektet, 2) att utjämna löneskillnaderna mellan
UD och övriga regeringskansliet, 3) att göra
jämställdhetsfrågorna till ett moment i UD:s internutbildning,
bl.a. chefsprogrammet och mellangradsutbildningen, 4) att
kontinuerligt beakta löneutveckling och befordran ur ett
jämställdhetsperspektiv. Enligt vad utskottet vidare inhämtat
avser UD:s partssammansatta jämställdhetsgrupp under våren 1993
utforma en mer konkret och politiskt förankrad handlingsplan för
jämställdhet.
Utskottet anser att jämställdhetsplanens målsättningar är
angelägna. I jämställdhetslagens 2 § fastslås att arbetsgivare
och arbetstagare skall samverka för att "utjämna och förhindra
skillnader i löner och andra anställningsvillkor mellan kvinnor
och män som utför arbete som är lika eller som är att betrakta
som likvärdigt." Utskottet vill understryka vikten av att
Utrikesdepartementets ledning, i samarbete med övriga parter,
fortsätter ansträngningarna att utjämna de karriär- och
löneskillnader som hittills framkommit i regeringskansliets
jämställdhetsstudier.
Därmed får motion U315 (m) anses besvarad.
I motion U301 (fp) yrkas att en person med starkt intresse och
tillräckligt med tid och resurser bör rekryteras till uppgiften
att verka som honorär generalkonsul i Chicago. Motionären
framhåller att denna nya representation bör vara väl planerad
innan indragningen av den lönade myndigheten sker.
Enligt vad utskottet inhämtat är regeringens avsikt att den
kommande honorära generalkonsuln i Chicago skall kunna inleda
sin verksamhet i direkt anslutning till avvecklingen av den
lönade myndigheten. Arbetet med att finna en lämplig person för
uppgiften skall redan ha påbörjats.
Utskottet utgår från att omvandlingen från lönat till honorärt
konsulat, såväl i Chicago som på de andra aktuella orterna, sker
på sådant sätt att de goda relationerna mellan Sverige och resp.
land kan bestå och vidareutvecklas.
Därmed får motion U301 (fp) anses besvarad.
Förslag om nya utlandsmyndigheter m.m.
Sammanfattning av motionerna
I några motioner yrkas om utvidgning i någon form av Sveriges
utrikespolitiska närvaro. I två motioner, U322 (s) och U603 (v)
(yrkande 4), föreslås upprättandet av ett konsulat i Murmansk. I
motion U322 (s) anförs att en sådan beskickning erfordras inför
den utökning av kontakterna i Barentsregionen som bl.a.
förväntas inom ramen för samarbetet inom det nya s.k.
Barentsrådet. I U603 (v) framhålls vikten av att det föreslagna
konsulatet besitter kompetens på särskilt miljöområdet.
I motion U314 (fp) föreslås att möjligheten att inrätta ett
svenskt institut i den förutvarande svenska legationen i S:t
Petersburg skyndsamt bör utredas med syfte att Sverige tidigt
skall kunna markera en synlig närvaro.
Motionerna U308 (m, fp, c, kds) och U316 (nyd) berör Sveriges
relationer med Taiwan och detta lands representationskontor i
Stockholm. I motion U308, yrkande 1, föreslås att personalen vid
Taiwans kontor i Stockholm skall befrias från inkomstskatt samt
från skatt på importerade förbrukningsvaror. I motionens yrkande
2 anförs att regeringen bör tillmäta det ökande handelsutbytet
mellan Sverige och Taiwan betydelse i relationerna mellan våra
länder. I motion U316 (nyd), yrkande 1, föreslås att
visumtvånget avskaffas för personer från Taiwan. I motionens
andra yrkande föreslås att Exportrådets handelskontor i Taiwan
skall ges ansvar för vissa konsulära tjänster. I yrkande 3 samt
5 föreslås att Taiwans kontor i Stockholm får motsvarande
konsulära uppgifter samt att därvarande personal får komma i
åtnjutande av sedvanliga diplomatiska förmåner. I yrkande 4
begärs att den vid den svenska Tokyo-ambassaden anställde
investeringsspecialisten också bör tjänstgöra i Taiwan och
Sydkorea.
Utskottet
Vad gäller förslaget om upprättandet av ett konsulat i
Murmansk (motionerna U322 (s) och U603 (v), yrkande 4) delar
utskottet motionärernas bedömning att tillskapandet av det s.k.
euro-arktiska Barentsrådet bl.a. kommer innebära en expansion av
samarbetet mellan de nordligaste delarna av Sverige, Norge,
Finland och Ryssland. I första hand kan en ökning av kontakterna
mellan länen förväntas.
Utskottet konstaterar att utvecklingen i denna region och i
nordvästra Ryssland motiverat ökat svenskt intresse på senare
tid. Bl.a. har generalkonsulatet i S:t Petersburg instruerats
att ägna mer uppmärksamhet åt frågor som berör detta område.
Norge har enligt vad utskottet inhämtat upprättat ett lönat
generalkonsulat i Murmansk, och Finland kommer i dagarna att
öppna en konsulär byrå underställd Finlands generalkonsulat i
S:t Petersburg. Mot denna bakgrund föreligger från svensk sida
intresse av att i första hand utröna möjligheterna till nordisk
konsulär samverkan i någon form i Murmansk. Intresset framfördes
bl.a. vid det senaste nordiska utrikesministermötet i Stockholm
den 26--27 januari 1993. Redan i dag kan nödställda svenskar
påräkna konsulär hjälp från det norska generalkonsulatet. Enligt
vad utskottet erfarit kräver dock mer omfattande samverkan
sannolikt utförligare överväganden, bl.a. gällande den
befintliga svensk-ryska (tidigare svensk-sovjetiska)
konsularkonventionen.
Därmed avstyrker utskottet motionerna U322 (s) samt yrkande 4
i motion U603 (v).
Förslaget om ett Sverigehus i den förutvarande svenska
legationen i S:t Petersburg, som framförs i motion U314 (fp),
har tidigare behandlats av utskottet (1991/92:UU14). Utskottet
välkomnade i fjolårets betänkande satsningen på utökad svensk
närvaro i olika former i S:t Petersburg.
En utbyggnad av Sveriges kontakter med S:t Petersburgs-området
är enligt utskottets mening angelägen. Staden är central i den
den del av Ryssland som prioriteras i det svenska östbiståndet.
Näringslivets engagemang i området synes öka. Utskottet ser mot
den bakgrunden positivt på förslaget om ett Sverigehus i S:t
Petersburg.
Det är emellertid inte självklart att ett sådant centrum bör
förläggas till den gamla legationsbyggnaden.
Utrikesdepartementets undersökning tyder på höga kostnader för
den ombyggnad som i ett sådant fall skulle bli nödvändig. Även
andra alternativ bör därför studeras. Under statsminister Carl
Bildts överläggningar med borgmästare Anatolij Sobtjak i
februari 1993 angav den senare enligt vad utskottet erfarit en
lämplig tomt för ett nybygge. Vid detta tillfälle utsågs även
koordinatorer för fortsatta överläggningar i frågan, från svensk
sida dir. Michael Sohlman i Nobelstiftelsen.
Ett förverkligande av projektet förutsätter enligt utskottets
mening ett engagemang från näringslivets sida. Även om huset i
betydande utsträckning bör kunna utnyttjas för t.ex.
kursverksamhet och andra biståndsrelaterade aktiviteter bör
endast en del av finansieringsbehovet kunna täckas med
östbiståndsmedel.
Därmed får motion U314 (fp) anses besvarad.
I två motioner, U308 (m, fp, c, kds) och U316 (nyd), framförs
förslag som berör Sveriges relationer med Taiwan.
Sverige erkänner i likhet med den överväldigande majoriteten
av världens stater Folkrepubliken Kina som representerande Kina
i bl.a. Förenta nationerna. I handelspolitiska fora är bilden
inte helt jämförbar. Vad gäller exempelvis GATT, som har över
100 medlemsstater vilka tillsammans svarar för mer än 90 % av
världshandeln, pågår en fortlöpande utveckling av relationerna
med Taiwan.
Utskottet har flera gånger tidigare (senast i betänkandet
1991/92:UU14) behandlat frågan om Sveriges relationer med Taiwan
samt om vilken ställning i Sverige som kan åtnjutas av Taiwans
representation i Stockholm, Taipei Trade Tourism and Information
Office (TTTIO). I tidigare betänkanden har utskottet bl.a. tagit
ställning till förslag om att Sverige, utan att förändra vad som
gäller de faktiska diplomatiska relationerna med Taiwan, likväl
skulle bevilja TTTIO samma status som en ambassad. Utskottet har
därvid konstaterat att detta ej är möjligt med hänsyn till
hittillsvarande svensk tillämpning av Wienkonventionen om
diplomatiska förbindelser.
I motionerna U308 (m, fp, c, kds), yrkandena 1 och 2, samt
U316 (nyd), yrkande 5, framförs förslag att TTTIO, mot bakgrund
av de växande svensk-taiwanesiska handelsförbindelserna, i varje
fall borde få avsevärda lättnader på olika områden, motsvarande
dem som tillkommer diplomatiskt utsänd personal. I motion U316
(nyd), yrkande 2, föreslås att Exportrådets handelskontor i
Taiwan skall ges ansvar för vissa konsulära tjänster. I yrkande
3 i samma motion anförs att UD bör medverka till att Taiwans
Stockholmsrepresentation får status av 'Representative Office'.
Utskottet ser positivt på en utveckling av
handelsförbindelserna mellan Sverige och Taiwan. Sveriges och
Taiwans kontor i resp. land utför ett värdefullt arbete för att
förmedla kontakter och underlätta handeln. Några principiella
hinder mot en namnändring av Taiwans Stockholmskontor, som
föreslås i yrkande 3 i motion U316 (nyd), föreligger enligt vad
utskottet inhämtat inte så länge det nya namnet inte ger intryck
av diplomatisk beskickning.
Exportrådets representation i Taipei, som sedan den 1 juli
1992 är förstärkt med ytterligare en svensk tjänsteman,
omhändertar på ett aktivt sätt svenska kommersiella intressen på
Taiwan. Enligt vad utskottet inhämtat är olika aspekter på
svensk politik visavi Taiwan för närvarande under beredning i
regeringskansliet. I en nyligen framlagd proposition
(1992/93:203) föreslås att regeringen ges möjlighet att
bemyndiga även ett organ som är knutet till Sveriges exportråd
att meddela beslut i ärenden om visering. I propositionen anförs
att det är ett starkt svenskt intresse att visering, inte minst
för affärsmän, kan erhållas på ett snabbt och smidigt sätt.
Förslaget syftar till att underlätta för personer med pass
utfärdade av myndigheter i Taiwan att få svensk visering trots
avsaknaden av diplomatiska förbindelser mellan Sverige och
Taiwan. Behovet för detta har vuxit i takt med det ökade
handelsutbytet. Regeringens förslag, som kommer att behandlas av
utskottet senare i vår, skulle innebära att exportkontoret i
Taiwan bemyndigas besluta om ärenden rörande visering.
Därmed får yrkandena 1 och 2 i motion U308 (m) samt yrkandena
2, 3 och 5 i motion U316 (nyd) anses besvarade.
I yrkande 4 i motion U316 (nyd) föreslås att den vid den
svenska Tokyo-ambassaden anställde investeringsspecialisten
också bör tjänstgöra i Taiwan och Sydkorea. Enligt vad utskottet
inhämtat besitter Exportrådets representation i Taipei betydande
kompetens också på investeringsområdet. Representationen driver
t.ex. aktivt kampanjer för att intressera taiwanesiska företag
att göra investeringar i Sverige. Övriga prioriteringar görs
enligt utskottets uppfattning lämpligen av Näringsdepartementet
i egenskap av huvudman för den i motionen omnämnde
ambassadtjänstemannen.
Därmed får yrkande 4 i motion U316 (nyd) anses besvarat.
I yrkande 1 i motion U316 (nyd) föreslås att visumtvånget
avskaffas för personer från Taiwan. Sveriges viseringspolitik är
föremål för samordning med övriga nordiska länder via
förpliktelserna enligt den nordiska
passkontrollöverenskommelsen. Detta förhållande skulle
emellertid i sig, enligt vad utskottet inhämtat, inte förhindra
en svensk omprövning av viseringstvånget avseende taiwaneser.
Utskottet överlåter dock den vidare prövningen av denna fråga på
regeringen.
Därmed får yrkande 1 i motion U316 (nyd) anses besvarat.
B. Bidrag till vissa internationella organisationer
Propositionen (s. 5--7, 47--59)
Förenta nationernas reguljära budget för kalenderåren 1992 och
1993 fastställdes av den 46:e generalförsamlingen till 2 462 400
000 dollar. Sveriges bidragsandel för såväl FN:s reguljära
budget som för de fredsbevarande operationerna är för närvarande
1,11 %. Det uttaxerade bidraget för kalenderåret 1992
(budgetåret 1991/92) uppgår, med reservation för revideringar,
till 60,5 miljoner kronor.
Ett minst lika stort belopp kan beräknas för kalenderåret 1993
(budgetåret 1993/94). Reservation måste även här göras för
revideringar och för möjligheten av förändringar i bidragsskalan
redan under år 1993. För kalenderåret 1994 -- budgetåret 1993/94
-- kan det svenska bidraget beräknas uppgå till 72 miljoner
kronor. Sveriges bidrag till de obligatoriska kostnaderna för
FN:s fredsbevarande operationer beräknas för budgetåret 1993/94
uppgå till ca 98 miljoner kronor. Vidare tillkommer en budgetär
beredskap på 15 miljoner för obligatoriska bidrag avseende nya
oförutsedda fredsbevarande operationer.
De obligatoriska bidragen fördelar sig enligt följande på de
fredsbevarande operationer som nu kan förutses pågå under
kommande budgetår:
Vaktstyrkan i Mellersta Östern (UNDOF) 3 mkr
Fredsstyrkan i södra Libanon (UNIFIL) 12
Observatörsstyrkan mellan Irak och Kuwait
(UNIKOM) 6
Observatörsstyrkan i El Salvador (ONUSAL) 3
Fredsstyrkan i f.d. Jugoslavien (UNPROFOR) 55
Övervakningsstyrkan i Somalia (UNOSOM) 12
Övervakningsstyrkan i Moçambique (UNOMOZ) 4
Utöver dessa belopp föreslås som ett frivilligt bidrag 3
miljoner kronor till FN-styrkan på Cypern (UNFICYP), vilken
Sverige lämnade 1987 med hänsyn till den otillfredsställande
finansieringen. Bidraget avräknas mot Sveriges utestående krav
för kostnaden avseende den svenska kontingentens medverkan i
UNFICYP.
Från och med 1993/94 föreslås en överföring av Sveriges bidrag
till FN:s organisation för industriell utveckling, UNIDO, till
detta anslag från tolfte huvudtiteln. UNIDO:s verksamhet syftar
till att främja och påskynda industrialisering i
utvecklingsländer. Sveriges bidragsandel till UNIDO uppgår för
närvarande till 1,10 % av organisationens budget, vilket för
budgetåret 1993/94 beräknas motsvara 6 890 000 kr.
Ett belopp om totalt 632 000 kr för bidrag till utredningar
m.m. om det allmänna FN-arbetet, som bedrivs av enskilda
organisationer, lärosäten m.fl. föreslås överföras till det nya
anslaget F 1. Utredningar och andra insatser på det
utrikespolitiska området.
För Nordiska ministerrådet (anslaget B 2) föreslås oförändrat
250 miljoner kronor. Den svenska bidragsandelen beräknas till
37,8 % enligt den fördelningsnyckel som tillämpas.
Det svenska budgetåret 1993/94 täcker andra hälften av EFTA:s
budgetår 1993 och första hälften av EFTA:s budgetår 1994.
EFTA-sekretariatet har för EFTA:s budgetår 1993 äskat 90
miljoner schweiziska francs. Budgeten omfattar kostnader för
EFTA:s nya EES-organ, EFTA:s övervakningsmyndighet (ESA) och
EFTA-domstolen samt för EFTA-sekretariatet och delar av det
multilaterala programsamarbetet. För år 1994 finns ännu inga
uppgifter.
Det negativa resultatet av den schweiziska folkomröstningen om
EES-avtalet innebär att avtalets ikraftträdande försenas. Vidare
får Schweiz nej till EES budgetmässiga återverkningar. Budgeten
kommer att delas upp i en EFTA-del och en EES-del. Sveriges
andel av EFTA-delen blir enligt regeringen sannolikt 25,47 %
enligt tidigare beslutad fördelningsnyckel. Vad gäller de
EES-relaterade utgifterna är det ännu inte helt fastställt hur
Schweiz beslut kommer att återverka på kostnadsfördelningen.
Under överläggningar i mars 1993 har dock nya
fördelningsprinciper överenskommits. Enligt dessa kommer
Sveriges andel av kostnaderna för ESA och EFTA-domstolen att bli
ca 30%, medan andelen för EFTA-sekretariatet beräknas bli
omkring 36 %. Nya fördelningsnycklar, baserade på dessa
principer, kommer att fastställas senare under 1993. Med
reservation för de ändringar som kvarstående ovisshetsfaktorer
kan medföra, föreslår regeringen att anslaget B 5 oförändrat
uppgår till 110 miljoner kronor för budgetåret 1993/94.
Under anslaget B 10 återfinns Konferensen om säkerhet och
samarbete i Europa (ESK) som tidigare redovisats under anslaget
F 2.
ESK:s verksamhet och institutioner befinner sig i snabb
utveckling. Toppmötet i Helsingfors i juli 1992 beslutade att
ESK:s institutioner -- sekretariatet i Prag, centret för
förhindrande av konflikter i Wien och kontoret för demokratiska
institutioner och mänskliga rättigheter i Warszawa -- skall
arrangera en serie seminarier i olika ämnen, bl.a. till stöd för
de nya deltagarstaterna. I september 1992 öppnades det nya Forum
för säkerhetssamarbete i Wien. De politiska konsultationerna
inom ramen för ESK:s ämbetsmannakommitté intensifieras alltmer
och innebär ett kontinuerligt arbete i olika undergrupper. ESK:s
kommunikationssystem beräknas i år nå 34 stater och är under
fortsatt utbyggnad. En minoritetskommissarie har utsetts och
skall förses med vissa administrativa resurser. Under senare
hälften av år 1992 utsändes flera s.k. missioner, i första hand
till krisområdena i det forna Jugoslavien. Liknande ESK-närvaro
kan väntas bli upprättad under kortare eller längre tid i ett
antal andra krisområden.
Ordförandeskapet i ESK:s ministerråd och i
Ämbetsmannakommittén med dess undergrupper roterar mellan
deltagarstaterna. Sverige innehar denna post under perioden från
ministerrådsmötet i Stockholm i december 1992 till nästa
ministerrådsmöte, som väntas äga rum mot slutet av 1993. Genom
att Sverige kommer att ingå i den s.k. trojkan under resten av
budgetåret 1993/94 kommer dock det svenska ledningsansvaret för
ESK att kvarstå ytterligare en tid.
Sveriges andel av ESK:s gemensamma budget är för närvarande
3,55%. Vissa kostnader bestrids även genom att olika
ESK-stater beviljar extra bidrag. Under perioden som ordförande
och som medlem av trojkan kommer särskilt stora anspråk på extra
bidrag att riktas mot Sverige. Regeringen avser att i första
hand låta sådana bidrag utgå i form av personal, som ställs till
ESK:s förfogande för särskilda uppdrag.
Regeringen föreslår att ett sammanlagt belopp om 23 328 000 kr
avsätts inom anslagsposten B 10. Konferensen om säkerhet och
samarbete i Europa (ESK).
Under samma avsnitt i propositionen upptas anslagen för
Sveriges medlemskap i Europarådet (B 3), OECD (B 4) samt ett
anslag Övriga internationella organisationer (B 8). Anslagen B 6
och B 7 behandlas av näringsutskottet. Anslaget B 9 behandlas av
försvarsutskottet.
Sammanfattning av motionen
I motion U313 (v) föreslås att 70 000 kr anslås utöver vad
regeringen har föreslagit, eller således 270 000 kr, till FN:s
tortyrkommitté för budgetåret 1993/94. Bakgrunden är att
regeringen utan motivering föreslagit en minskning från 270 000
kr till 200 000 kr av bidraget till kommittén.
Utskottet
1984 års konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig och
förnedrande behandling eller bestraffning innehåller relativt
detaljerade bestämmelser om vad staterna skall göra för att
hindra tortyr. I förpliktelserna ingår också en skyldighet att
åtala den som på tillräckliga grunder är misstänkt för att ha
begått en tortyrhandling eller utlämna vederbörande till en
annan stat för lagföring. Tortyrkonventionen följer i stort sett
andra konventioner vad avser övervakningsmekanismer. En särskild
kommitté har upprättats med uppgift att granska rapporter från
konventionsstaterna och att behandla klagomål från stater eller
enskilda personer mot sådana stater som godkänt kommitténs
behörighet. Enligt konventionen skall Övervakningskommitténs
utgifter bestridas av konventionsstaterna. Detta betyder att
kostnaderna för kommitténs möten fördelas på de stater som
ratificerat konventionen. Det är med andra ord inte staterna
själva som avgör vilket bidrag som årligen skall lämnas till
kommittén.
Den minskade föreslagna medelsramen för bidraget till
Tortyrkommittén skall, som framgått av ovanstående redogörelse,
ej ses som en nedprioritering av arbetet för att förhindra
tortyr eller av arbetet för att hjälpa tortyrens offer.
Förslaget är baserat på tidigare års utfall om Sveriges andel av
kostnaderna för kommitténs möten. Storleken på Sveriges
stipulerade bidrag för 1993 är ännu ej känd men bedöms ej
överstiga 200 000 kronor. Under budgetåret 1991/92 betalade
Sverige 175 872 kr till kommittén.
Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att det
internationella arbetet för att stoppa tortyr måste stärkas (se
också utskottets betänkande 1992/93:UU03 om mänskliga
rättigheter). Utskottet vill i sammanhanget framhålla det stöd
som lämnas till FN:s frivilligfond för tortyroffer. De
nordiska länderna, som aktivt medverkat till tillkomsten av
fonden, hör till dess största bidragsgivare. Sverige utbetalade
-- via SIDA -- 1 miljon kronor till fonden för vartdera
kalenderåret 1991 och 1992. Inför kalenderåret 1993 har
regeringen föreslagit en dubblering av anslaget till fonden,
dvs. 2 miljoner kronor.
Därmed avstyrks motion U313 (v).
D. Information om Sverige i utlandet
Propositionen (s. 27--28, 191--201)
Anslagen under detta avsnitt finansierar information om
Sverige i utlandet.
Den statligt finansierade Sverigeinformationen skall syfta
till att sprida kännedom om det svenska samhället samt väcka
intresse och förståelse för den svenska synen på olika
samhällsfrågor. Därmed underlättas Sveriges deltagande i det
internationella utbytet. Det är också ett utrikespolitiskt
intresse att svenska synpunkter blir kända och får gehör i
utlandet. Informationen om Sverige i utlandet kan därutöver ha
betydelse för våra ekonomiska förbindelser och främja såväl
export som turism.
Avsikten med den statliga Sverigeinformationen skall inte vara
att förmedla en tillrättalagd och glättad bild av vårt land.
Sverigebilden utomlands bestäms främst av faktiska förhållanden.
Den internationella nyhetsförmedlingen uppmärksammar dock ofta
endast enstaka händelser och utvecklingsdrag. De statliga
informationsinsatserna bör därför söka komplettera bilden genom
att särskilt belysa utvecklingen inom sektorer av det svenska
samhället som annars kanske skulle hamna i skymundan --
högteknologisk industri, forskning och utveckling,
miljösatsningar, arbetsmarknadspolitiska lösningar, det
mångfasetterade kulturlivet m.m. Avvecklingen av Turistrådet och
tillkomsten av Styrelsen för Sverigebilden och Swedish Travel
and Tourism Council/Next Stop Sweden under förra året kan komma
att också tillföra Svenska institutet särskilda uppgifter.
Svenska institutet (anslaget D 1) är en statligt finansierad
stiftelse som förmedlar information om det svenska samhället
genom publikationer, filmer, utställningar, seminarier,
personutbyte, kurser, konferenser, bidrag till undervisning i
svenska vid utländska läroanstalter m.m. Institutet svarar för
verksamheten vid det svenska kulturhuset i Paris, Centre
Culturel Suédois (CCS).
Inför treårsperioden 1993/94--1995/96 har Svenska institutet
lämnat en fördjupad anslagsframställning. Av denna framgår bl.a.
att institutets verksamhet under kommande år i stor utsträckning
kommer att fortsätta att präglas av de två huvudlinjerna i
utvecklingen i Europa och vårt närområde, nämligen integrationen
i Västeuropa och den politiska och ekonomiska omvandlingen i
Central- och Östeuropa. Sveriges ansökan om medlemskap i EG gör
det särskilt angeläget att öka informationsinsatserna om Sverige
i Västeuropa. Även utvecklingen i Central- och Östeuropa
motiverar särskilda insatser.
Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 63 083
000 kr.
Radio Sweden är den enhet inom Sveriges Radio AB som svarar
för radioprogramverksamheten för utlandet (anslaget D 2).
Programmen skall ge dels svenskar som befinner sig utomlands,
dels utländsk publik möjlighet att få information om och
upprätthålla kontakt med Sverige. Sändningarna sker för
närvarande på åtta språk och riktar sig till alla världsdelar.
Regeringen föreslår ett anslag på 51 363 000 kr för
Radioprogramverksamheten för utlandet. Däri ingår en
engångsanvisning på 9,7 miljoner kronor för kapitalkostnader i
samband med investering i nya kortvågssändare. Förslaget innebär
en minskning av anslaget med 15 miljoner kronor till följd av
besparingar i de statliga utgifterna. Regeringen bedömer att
minskningen av anslaget inte kan ske utan att förmågan att
producera egna program kommer att påverkas.
För anslaget D 3. Övrig information om Sverige i utlandet
föreslås 14 254 000 kr. Det avser sådant informations- och
erfarenhetsutbyte som samordnas av Utrikesdepartementets press-
och informationsenhet och bidrag till
Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Förslaget innebär att
särskilda insatser i Europa skall prioriteras.
Sammanfattning av motionerna
Ett stort antal motioner berör Sverige Radios
utlandssändningar, dvs. Radio Sweden, och dess framtida
finansiering. I motion U312 (v), yrkande 1, begärs att 15
miljoner kronor utöver vad regeringen har föreslagit, eller
således 76 363 000 kr, anslås för Radio Sweden. I motionen
framhålls att utlandssändningarna spelar en viktig roll i
världsdelar där stora folkgrupper saknar tillgång till objektiv
och allsidig information. I yrkande 2 anförs att inriktningen på
Radio Swedens verksamhet inte bör förändras, utan tvärtom bör
expandera till att omfatta t.ex. fler språkgrupper.
Även motion U304 (c) anför att det besparingsbeting som åsatts
Radio Sweden är för kraftigt samt att besparingar hellre bör
göras på andra områden inom utrikesförvaltningen.
I motion U302 (fp), yrkande 1, anförs att en avveckling av
Radio Swedens spanska och franska sändningarna ej bör ske. I
motionens yrkande 2 föreslås att regeringen skall lämna förslag
om hur finansieringen av Radio Swedens verksamhet skall kunna
tryggas i framtiden. Motionären nämner att en tänkbar möjlighet
vore att täcka en del av kostnaderna med licensmedel.
Också motion U311 (s), yrkande 1, framhåller
utlandssändningarnas betydelse såväl inom som utom Europa. I
motionens yrkande 2 föreslås att regeringen till riksdagen
återkommer med ett nytt förslag till hur Radio Swedens
verksamhet skall kunna finansieras under budgetåret 1993/94. I
motion U324 (s) framhålls den betydelse de svenskspråkiga
sändningarna har för svenska biståndsarbetare och sjömän.
Motionärerna anser att de föreslagna nedskärningarna i Radio
Sweden därför inte bör drabba de svenskspråkiga programmen.
I motion U320 (kds, fp, c, nyd) begärs att den föreslagna
besparingen genomförs på sådant sätt att sändningstiden för
Radio Swedens egenproducerade program på svenska i huvudsak kan
behållas.
I motion U318 (nyd) föreslås en nedläggning av Radio Swedens
egen produktionsverksamhet (yrkande 2). Sändningar på andra
språk än svenska och engelska kan enligt motionärerna upphöra
(yrkande 1). Mot bakgrund av dessa föreslagna besparingar anser
motionärerna att anslaget till Radio Sweden kan minskas
ytterligare. I motionens yrkande 3 föreslås därför en minskning
av anslaget för budgetåret 1993/94 med 36 663 000 kr. Således
föreslås ett anslag på totalt 14 700 000 kr.
Utskottet
Utrikesutskottet har berett kulturutskottet tillfälle att
yttra sig över ifrågavarande motioner. I sitt yttrande anför
kulturutskottet bl.a. följande:
Ett initiativ från riksdagen om överväganden rörande
finansiering, helt eller delvis, av SR:s utlandssändningar med
TV-avgiftsmedel -- i stället för med medel som anvisas över
statsbudgeten -- skulle innebära att riksdagen redan några
månader efter den nya avtalsperiodens ingång aktualiserade en
ändring av de riktlinjer som en enhällig riksdag förra våren
slog fast i fråga om finansieringen av Radio Swedens verksamhet.
Kulturutskottet anser att detta inger betänkligheter.
I sammanhanget måste vidare följande beaktas. Om SR inte
skulle få kompensation för bortfallet av medel anvisade över
statsbudgeten genom en motsvarande ökning av resurserna i form
av TV-avgiftsmedel, skulle en konsekvens av en sådan ändring av
riktlinjerna som ovan åsyftas bli att SR för sin allmänna
programverksamhet kommer att ha mindre resurser än vad riksdagen
förra våren fann motiverat. Utskottet kan inte acceptera en
sådan nedskärning av resurserna till SR. Kulturutskottet är
inte heller berett att föreslå en begränsning eller annan
ändring av det uppdrag i fråga om den allmänna
programverksamheten som SR har. Således måste bortfall för SR av
medel som anvisas över statsbudgeten för SR:s utlandssändningar
kompenseras genom att ytterligare TV-avgiftsmedel anvisas för
att den allmänna programverksamheten inte skall drabbas av
inkomstbortfallet. En höjning av TV-avgiften -- utöver den som
föreslås i budgetpropositionen (36 kr per år) -- blir således
aktuell. Utskottet vill emellertid framhålla att det av
principiella skäl inger starka betänkligheter att med
TV-avgifter bekosta SR-sändningar till utlandet. Detta gäller
oavsett om sändningarna kan betraktas som varande av public
service-karaktär eller inte.
Kulturutskottets slutsats blir att riksdagen inte bör ta något
initiativ till överväganden om finansieringen av SR:s
radioprogramverksamhet för utlandet som innefattar möjligheten
att finansieringen helt eller delvis skulle kunna ske med
TV-avgiftsmedel.
Med det ställningstagande beträffande eventuell användning av
TV-avgiften för SR:s utlandssändningar som utskottet intagit i
det föregående finns det inte skäl att ta upp till övervägande
frågan om en ändring av fördelningsnyckeln.
Utrikesutskottet delar kulturutskottets uppfattning att en
förändring av de ekonomiska villkoren för Sveriges Radio endast
några månader efter det att den nya avtalsperioden inletts är
olycklig. Att en sådan likväl föreslagits av regeringen beror
självfallet på den samhällsekonomiska utvecklingen, som kräver
besparingar av de offentliga utgifterna inom praktiskt taget
alla områden.
Neddragningen av Radio Swedens budget är begränsad, men får
likväl omfattande konsekvenser. Enligt utskottets mening
bedriver Radio Sweden en ur många synvinklar utomordentligt
värdefull programverksamhet. Som framhålls i flera motioner
fyller utlandssändningarna en viktig funktion, dels för svenskar
som kortare eller längre tid vistas utomlands, dels för många
utländska medborgare i vars hemländer Radio Swedens utländska
språkprogram ingår som en naturlig del av utbudet. Radio Sweden
kan enligt utskottets uppfattning spela en central roll för
spridandet av väsentlig och allsidig information om Sverige i en
tid av ökad internationalisering på snart sagt alla områden.
Det krävande sparbeting som ålagts Radio Sweden till följd av
det kärva statsfinansiella läget kommer även enligt regeringens
bedömning att erfordra inskränkningar i verksamheten. I
propositionen har angivits några tänkbara vägar genom vilka
nedskärningarna skulle kunna genomföras. I första hand föreslås
en nedskärning av Radio Swedens svenskspråkiga redaktion. I
stället för egenproducerade svenska program skulle Radio Sweden
till alldeles övervägande del kunna återutsända eller samsända
nyhets- och andra program från P1, P2, P3 och P4. Enligt
propositionen skulle det också vara möjligt att avveckla
sändningarna på ett eller flera utländska språk. Från Sveriges
Radio har uppgivits att besparingar av den storleksordning som
föreslås av regeringen skulle leda till avveckling av fyra
redaktioner, den franska, den spanska, den estniska och den
lettiska.
Enligt utskottets mening vore en så stark begränsning av Radio
Swedens verksamhet olycklig. Företaget bör givetvis tillvarata
de rationaliseringsmöjligheter som finns t.ex. genom ökat
samarbete med Sveriges Radios invandrarredaktioner. Det finns
emellertid starka skäl att söka undvika en avveckling av något
eller några av de nuvarande sändningsspråken.
I motion U302 (fp) föreslås att vissa delar av Radio Swedens
verksamhet kunde finansieras med licensmedel. En sådan
finansiering ägde rum fram till 1964. Utskottet noterar att
sändningarna på svenska i stor utsträckning riktar sig till
licensbetalare som tillfälligt befinner sig utanför landet. Även
sändningarna på utländska språk når många licensbetalare inom
landet, bl.a. genom utsändning på FM-bandet. Det ter sig för
utrikesutskottet mot denna bakgrund inte självklart, att Radio
Sweden skall vara den enda enhet inom Sveriges Radio-koncernen
som skall underkastas nya besparingskrav i det svåra
samhällsekonomiska läge som Sverige nu befinner sig i.
Utskottet noterar att en partiell finansiering av Radio Sweden
med mottagaravgiftsmedel inte strider mot det gällande avtalet.
Däremot är det möjligt att en förändring i denna riktning kan
komma att aktualisera förnyade överväganden om t.ex.
fördelningsnyckeln mellan olika bolag inom koncernen. Det
ankommer emellertid inte på utrikesutskottet att ta ställning i
denna senare fråga.
Utrikesutskottet noterar även kulturutskottets invändningar
mot partiell finansiering av Radio Sweden med
mottagaravgiftsmedel. Utrikesutskottets uppfattning är mot denna
bakgrund att frågan bör bli föremål för regeringens skyndsamma
överväganden i syfte att trygga Radio Swedens fortsatta
sändningar.
Det anförda bör med anledning av U304 (c), U302 (fp) yrkandena
1 och 2, U311 (s) yrkandena 1 och 2, U320 (kds, fp, c, nyd) samt
U324 (s) ges regeringen till känna.
I motion U312 (v), yrkande 1, begärs att 15 miljoner kronor
utöver vad regeringen har föreslagit skall anslås till Radio
Sweden. I motionens yrkande 2 föreslås att Radio Swedens
inriktning skall bibehållas och att verksamheten skall ges
möjlighet att expandera. Som framgått av ovan redovisade
överväganden kan utskottet inte biträda motionens förslag.
Därmed avstyrks yrkandena 1 och 2 i motion U312 (v).
Utskottet konstaterar att den i motion U318 (nyd), yrkande 3,
föreslagna minskningen av anslaget till Radio Sweden till totalt
14, 7 miljoner kronor (inkl. investeringskostnaden på 9,7
miljoner kronor) är orealistisk. Förslaget skulle innebära en
drastisk nedskärning av antalet sändningstimmar (yrkandena 1 och
2). Utskottet noterar att det i propositionen särskilt framhålls
att Radio Sweden spelar en viktig roll i bl.a. Sveriges
närområde, inte minst genom möjligheten att nå potentiellt stora
lyssnarskaror kring Östersjön.
Med det anförda avstyrker utskottet yrkandena 1--3 i motion
U318 (nyd).
E. Utrikeshandel och exportfrämjande
Propositionen (s. 10--21, 214--217)
Under detta anslag finansieras bl.a. kostnaderna för de
nämnder som är knutna till Krigsmaterielinspektionen (KMI).
Kostnaderna för KMI:s organisation och verksamhet, exkl.
nämnderna, skall bestridas genom avgifter från tillverkare av
krigsmateriel samt expeditionsavgifter för utförseltillstånd.
Vissa förenklingar i dessa avgiftssystem har nyligen fastställts
av regeringen. Regeringen föreslår att avgifterna hädanefter
redovisas under statsbudgetens inkomstsida och kostnaderna under
detta anslag (E 4), som omvandlas till ett ramanslag. De totala
kostnaderna för budgetåret 1993/94 beräknas härigenom bli 4 465
000 kr, varav ca 104 000 kr utgör kostnaden för nämnderna.
I propositionen presenteras två nya anslag, E 6. Medel för
översättning av EG:s regelverk, samt E 7. Medel för
informationsinsatser om europeisk integration. Den tidigare
tillsatta delegationen med uppgift att översätta bl.a. det
regelverk som ingår i EES-avtalet fick i juni 1992 regeringens
uppdrag att även svara för översättning av de EG-rättsakter som
aktualiseras vid ett svenskt medlemskap i EG. Regeringen
föreslår att 16 500 000 kr anvisas för dessa ändamål.
Inom Utrikesdepartementet upprättades i juli 1992
sekretariatet för Europainformation. Sekretariatet arbetar med
och samordnar regeringskansliets information om den europeiska
integrationen. Jämsides med sekretariatet arbetar en särskild
delegation med att tilldela medel till enskilda organisationer
för informationsprojekt kring integrationsfrågor.
Allsidig information om integrationsarbetet och
medlemskapsperspektivet är av central betydelse för att
kunskapen, intresset och engagemanget för Europafrågorna skall
få en bred spridning. Regeringen föreslår ett anslag på
sammanlagt 50 miljoner kronor, som fördelas lika mellan
regeringskansliets informationsverksamhet och delegationen.
Delegationens medel avses vidareförmedlas till såväl
organisationslivets informationsinsatser som
kampanjorganisationernas verksamhet.
Anslagen E 1, E 2 och E 3 behandlas av näringsutskottet.
Anslaget E 5 behandlas i anslutning till utskottets överväganden
i betänkande 1992/93:UU31 i anledning av regeringens proposition
om den framtida forskningspolitiken (prop. 1992/93:170).
Sammanfattning av motionerna
I motion U512 (v) anförs att de medel som regeringen föreslår
skall utgå som bidrag till studieförbund, organisationer och
kampanjsammanslutningar för dessas spridning av EG-information
är helt otillräckliga. Motionärerna anser att det är orimligt
att hela Organisationssverige skall kunna genomföra sitt
informationsarbete om EG till samma kostnad som
regeringskansliet. Hela E 7-anslaget föreslås därför användas
till studieförbundens och organisationernas EG-information
(yrkande 1). I motionens yrkande 2 föreslås att alla hushåll
skall tilldelas exemplar av Maastrichtavtalet samt att denna
utgift, liksom annan information från regeringen, ej bör belasta
E 7-anslaget utan bör rymmas inom regeringens medel för arbetet
med den västeuropeiska integrationen.
I motion U518 (s) föreslås en annan fördelning av E 7-anslaget
än den regeringen föreslagit. Enligt motionärerna bör
Delegationen för informationsinsatser om europeisk integration
tilldelas 35 miljoner kronor och UD:s sekretariat för
Europainformation 15 miljoner kronor. Som skäl anförs bl.a. att
delegationen redan fått långt fler ansökningar om bidrag för
informationsinsatser om europeisk integration än den kunnat
bevilja. Motion U321 (s) föreslår ytterligare en annan
fördelning: 40 miljoner till delegationen och 10 miljoner till
sekretariatet. Enligt motionärerna finns ett stort behov för
alla de organisationer som arbetar med information, studier och
opinion kring Europafrågorna att öka intensiteten i arbetet,
samtidigt som människors intresse för dessa frågor är stort och
ökande. I motion U516 (nyd) föreslås att utbildningsradion bör
anvisas 4 750 000 kr från anslaget E 7 i syfte att
kurslitteratur skall kunna distribueras till samtliga svenska
hushåll i samband med utbildningsradions EG-information.
Motion U303 (m, fp, c, kds) refererar bl.a. till myter och
sakfel som sägs förekomma i den s.k. kvinnodebatten om bl.a.
EG-frågorna. Mot bakgrund härav föreslås i motionen att
kvinnoorganisationerna bör ges särskild prioritet vid
medelstilldelningen för informationsinsatser om europeisk
integration. Även yrkande 8 i motion A811 (c) föreslår en sådan
prioritering av kvinnoorganisationerna. I motion U307 (m, s)
föreslås att Malmö stadsbibliotek blir dokumentationscentral för
folkbibliotekens EG-information och för material rörande
regionernas Europa. Motionärerna föreslår att kostnaden för
denna verksamhet, som anges till ca 600 000 kr, bör belasta E
7-anslaget.
Utskottet
Riksdagen biföll i juni 1992 regeringens proposition
1991/92:150 att för budgetåret 1992/93 avsätta 50 miljoner
kronor för informationsinsatser om europeisk integration. Som
också påpekas i proposition 1992/93:100 ansåg utrikesutskottet i
sitt yttrande till konstitutionsutskottet i fjol (1991/92:UU3y),
att det vore naturligt om "en större del av medlen under
budgetåret 1993/94 ägnas åt att belysa effekterna av ett svenskt
medlemskap i EG." Utskottet delade också regeringens uppfattning
att medel borde kunna ställas till förfogande för de
organisationer som önskar bedriva kampanj för eller emot ett
svenskt medlemskap. Slutligen framhöll utskottet att kvinnornas
situation borde uppmärksammas särskilt i sammanhanget.
Utskottet vidhåller dessa ståndpunkter och delar således även
till fullo den uppfattning som kommer till uttryck i så gott som
samtliga motioner, nämligen att såväl EES-avtalet som den
förestående folkomröstningen om ett svenskt medlemskap i de
europeiska gemenskaperna, EG, gör det angeläget att alla i vårt
samhälle får möjlighet att ta del av allsidig och saklig
information om dessa frågor och om konsekvenserna av de
förändringar som väntar. Detta inbegriper information om såväl
"Ja till EG"-anhängarnas argument som "Nej till
EG"-anhängarnas motiv.
Behovet av information inför genomförandet av folkomröstningen
1994 kan enligt utskottets uppfattning motivera att ytterligare
resurser ställs till folkrörelsernas förfogande i ett senare
skede.
Som påpekas i bl.a. motion U512 (v) består uppgiften bl.a. av
att nå ut med information till alla svenska hushåll, sammanlagt
ca 4,2 miljoner. "Organisationssverige" kan knappast förväntas
ha kapacitet eller resurser att nå ut till alla dessa människor.
För delegationen, som leds av förre statsministern Fälldin,
kommer det självfallet många gånger bli fråga om svåra
avvägningar. En av sekretariatets angelägna uppgifter blir
därför att ge allmänheten tillgång till ett omfattande
basmaterial, t.ex. genom att stödja etableringen av en
infrastruktur för grundläggande informationsverksamhet på lokal
nivå (folkbibliotek, databaser, m.m.). Utskottet konstaterar att
detta informationsuppdrag visserligen ligger inom
regeringskansliet, men sekretariatet arbetar ändå inte med att
föra ut information från regeringen, som hävdas i motion U512
(v). Uppdraget är att sprida bred, saklig och allsidig
information utifrån en åsiktsneutral utgångspunkt.
Med det ovan anförda avstyrker utskottet yrkande 1 i motion
U512 (v), motion U518 (s) samt motion U321 (s).
Utskottet anser inte att förslaget i motion U512, yrkande 2,
om spridandet av Maastrichtavtalet till alla hushåll vore ett
kostnadseffektivt sätt att använda statens resurser.
Maastrichtavtalet är t.ex. mycket svårläst även för en person
som är insatt i de europeiska integrationsfrågorna. Däremot vill
utskottet understryka vikten av att resultatet av
Maastrichtavtalet, nämligen överenskommelsen om den Europeiska
unionen och vad den innebär, presenteras på ett sakligt och
lättförståeligt sätt. Denna uppgift ingår i sekretariatets
uppdrag.
Med det ovan anförda avstyrker utskottet yrkande 2 i motion
U512 (v).
I två motioner, U303 (m, fp, c, kds) och A811 (c), yrkande 8,
föreslås en prioritering av kvinnoorganisationer vid
tilldelningen av medel för Europainformation. Utskottet delar,
som också framhållits ovan, motionärernas åsikt att det är
angeläget att Sveriges kvinnor får ökad kunskap om hur ett
medlemskap kommer att påverka deras situation.
Kvinnoorganisationerna spelar givetvis en central roll i detta
informationsarbete.
Utskottet noterar att regeringen avser att låta ett antal
utredningar genomföra breda konsekvensanalyser av ett svenskt
EG-medlemskap, bl.a. i syfte att så allsidigt och så grundligt
som möjligt före folkomröstningen belysa innebörden av ett
svenskt medlemskap i EG/EU. Utredarna skall få i uppgift att
belysa konsekvenserna av såväl ett medlemskap, som ett
icke-medlemskap, i EG/EU. En av utredningarna avses belysa
konsekvenserna för den sociala välfärden och jämställdheten.
Andra informationsinsatser i form av bl.a. skrifter och
seminarier är enligt vad utskottet inhämtat också på
planeringsstadiet. Utskottet noterar vidare att 1992 års
Långtidsutredning (LU92) nyligen publicerat ett betänkande med
rubriken "Svenska kvinnor möter Europa". Också detta torde
utgöra ett värdefullt underlag för kunskapsinhämtning och debatt
i dessa frågor.
Med det ovan anförda får motion U303 (m, fp, c, kds) samt
yrkande 8 i motion A811 (c) anses besvarade.
Vad gäller förslaget i motion U516 (nyd) att anvisa medel
under anslaget E 7 till Utbildningsradion för kurslitteratur
till samtliga svenska hushåll i samband med genomförandet av
EG-information i TV och radio vill utskottet hänvisa till att
denna typ av insats redan finns planerad inom ramen för den
fortsatta informationsverksamheten inför folkomröstningen. Den
mer detaljerade planeringen härför ombesörjs av sekretariatet
för Europainformation.
Därmed avstyrker utskottet motion U516 (nyd).
Beträffande förslaget i motion U307 (s, m) att Malmö
stadsbibliotek skall bli dokumentationscentrum för Europafrågor
noterar utskottet att förslaget utgör ett exempel på en
långsiktig informationsåtgärd som kan vara angelägen att
genomföra. Anslaget E 7 är emellertid avsett för insatser på
kort sikt inför folkomröstningen.
Därmed avstyrks motion U307 (s, m).
F. Nedrustning och säkerhetspolitiska frågor m.m.
Propositionen (s. 218--223)
För utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska
området (anslaget F 1) föreslås totalt 2 511 000 kr. Däri ingår
den del av det tidigare anslaget B 1. Förenta nationerna, om 632
000 kr, som används för utredningar m.m. och som regeringen
föreslår bör överföras till anlaget F 1.
Utrikesdepartementet har från det tidigare benämnda anslaget F
3. Information, studier och forskning om freds- och
nedrustningssträvanden m.m. beviljat bidrag för freds- och
nedrustningssträvanden i form av dels grundbidrag till enskilda
organisationer som bedriver informationsverksamhet och
opinionsbildning, dels projektbidrag för informationsverksamhet,
studier och forskning.
De senaste årens utveckling i Europa har förändrat
förutsättningarna för säkerhets- och nedrustningspolitiska
bedömningar och har givit anledning, anser regeringen, till nya
överväganden beträffande de anslag som rör nedrustnings- och
säkerhetspolitiska frågor, däribland F 2-anslaget. En översyn av
anslaget har också bedömts angelägen av andra skäl. Någon samlad
analys eller revision har hittills inte genomförts trots att
över 200 miljoner kronor, inkl. medel från särskilda
fredslotterier, fördelats sedan budgetåret 1983/84. Vidare har
en översyn ansetts motiverad av de ytterst kraftiga sparkrav som
ålagts såväl Utrikesdepartementet som övriga departement.
Den genomförda utredningen har bl.a. visat att anslaget i
flera fall lett till att många fredsorganisationer råkat in i
ett stort beroende av statliga bidrag. Utredaren har också
påpekat att Utrikesdepartementets rutiner för kontroll och
uppföljning av beviljade anslag har varit bristfälliga.
Regeringen föreslår att anslaget fortsättningsvis benämns
Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande
utveckling. Den framtida fördelningen av medel bör enligt
regeringen ta hänsyn till de ändrade politiska förutsättningarna
i vår omvärld. I ett senare skede avser regeringen besluta om
delvis nya föreskrifter för bidrag från anslaget. I
propositionen redovisas några av de principer som regeringen
anser bör ligga till grund för de nya föreskrifterna. Regeringen
föreslår att 20 miljoner kronor anvisas det nya anslaget F 2.
Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande
utveckling.
Anslagen F 3--F 5 behandlas i anslutning till utskottets
överväganden i anledning av proposition 1992/93:170 rörande den
framtida forskningspolitiken (1992/93:UU31).
Sammanfattning av motionerna
I utskottsgruppsmotionen U309 (s) anförs att det tidigare
anslaget för Information, studier och forskning om freds- och
nedrustningssträvanden m.m. i huvudsak fyllde sitt syfte att
bredda och stärka engagemanget i dessa frågor. Medlen
resulterade enligt motionärerna i fördjupade kunskaper, ökade
internationella kontakter och därmed vidgad internationell
förståelse samt i inträngande analyser och idéer, som också
kunde tas till vara av nationella regeringar och internationella
organ. I motionen påpekas att en överväldigande
riksdagsmajoritet ställde sig bakom anslagets successiva
uppbyggnad och bakom kravet på en ytterligare successiv ökning
till en anslagsnivå motsvarande en promille av försvarsanslaget.
Regeringens förslag innebär däremot -- menar motionärerna -- att
gapet till promillemålet vidgas ytterligare, eftersom anslaget i
fråga minskar för andra året i följd, medan däremot
försvarsanslaget fortsätter att öka. För 1993/94 skulle en
promille utgöra 39 miljoner, anges det i motion U309 (s). I
motionens yrkande 1 begärs att upplysnings-, forsknings- och
studiearbetet om fred och nedrustning skall fortsätta och att
promillemålet successivt bör uppnås. Även i motion U323 (fp),
yrkande 1, samt motion U326 (v), yrkande 3, föreslås att
promillemålet bör ligga fast.
I utskottsgruppsmotionen U309 (s) hävdas vidare att anslagets
omrubricering antyder en begränsning och förändring av anslagets
inriktning som inte kan godtas. De av regeringen angivna
principerna för organisationsstöd och projektbidrag finner
motionärerna alltför otydliga. I motionen förordas att en
förskjutning i fördelningen av F 2-anslaget sker mot ökat
organisationsstöd. Motionärerna vänder sig således mot principen
om successivt minskande organisationsstöd och även mot
regeringens förslag att öka kraven på egenfinansiering.
Sammanfattningsvis begär motionärerna (yrkande 2) att F
2-anslagets inriktning, mottagare och utformning ej skall
förändras på de sätt som regeringen föreslår i propositionen. I
yrkande 3 föreslås att anslaget uppräknas till 24,6 miljoner
kronor.
Även motion U323 (fp) vänder sig mot de av regeringen
föreslagna principerna för fördelningen av F 2-anslaget (yrkande
2). I motionens tredje yrkande anförs att regeringens förslag om
hur fördelningsbesluten i framtiden bör fattas ej kan accepteras
på sikt. Motionärerna framhåller det angelägna i att den grupp
som bereder ärendet har en bred sammansättning och god kunskap
om fredsrörelsens sätt att arbeta.
I motion U326 (v) (yrkande 1) föreslås att F 2-anslaget skall
rubriceras Information, studier och forskning om freds- och
nedrustningssträvanden m.m. Motionärerna anför att forskning,
studier och information hänger nära samman och att det statliga
stödet till dessa tre verksamheter därför bör sammanhållas under
en rubrik. I motionens yrkande 2 föreslås att riksdagen hos
regeringen begär förslag om föreskrifter för bidragsgivning från
F 2-anslaget. I motionens fjärde yrkande föreslås att 20
miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit eller således
40 miljoner kronor anvisas det av motionärerna föreslagna
anslaget Information, studier och forskning om freds- och
nedrustningssträvanden m.m.
I yrkande 5 i motion U326 (v) föreslås att möjligheten skall
finnas att erhålla såväl organisationsstöd som projektstöd från
F 2-anslaget. I det sjätte yrkandet föreslås att möjlighet skall
finnas att komplettera organisationsbidrag med projektbidrag
från anslaget F 2 för verksamhet rörande icke förutsedda
konflikter. I motionens sjunde yrkande begärs att kravet på
egenfinansiering inte skall öka i den utsträckning regeringen
föreslår. I motionens yrkande 8 anförs att kravet på
egenfinansiering i den utsträckning regeringen föreslår inte
skall gälla organisationer som bildats för samarbete, s.k.
takorganisationer. I motionens nionde yrkande anförs att vissa
organisationer, t.ex. politiska partier och fackliga organ, kan
komma att diskrimineras om dessa organisationer inte längre kan
komma i åtnjutande av organisationsstöd i samma utsträckning som
tidigare.
Även i motion U310 (c) uttrycks farhågan att kritiska röster
och forskningsorgan kan komma att diskrimineras med den
nyordning regeringen föreslår. Anslaget F 2 skall enligt
motionärerna inte främst ses som stöd till folkrörelser utan som
en kanal för Sveriges arbete för konfliktlösning utan våld.
Enligt motionärerna bör kravet på egenfinansiering inte öka.
Därtill kan det ofta vara viktigt att kunna ge både
organisationsstöd och bidrag till projekt, anförs det i motionen
(yrkande 1). I motionens yrkande 2 föreslås att regeringen bör
förelägga riksdagen en proposition med förslag till föreskrifter
för anslagen samt förslag till grundanslag till
organisationerna. Enligt motionärerna kan det allmänna
ekonomiska läget motivera en tillfällig neddragning av F
2-anslaget. Så fort statens finanser tillåter bör dock anslaget
åter öka, föreslås det i motionens yrkande 3.
I motion U319 (s) föreslås att Stiftelsen Dag
Hammarskjöldbiblioteket bör få fortsatt statsbidrag från F 2
eller annat lämpligt anslag. Bakgrunden till yrkandet är att det
i propositionen inte framgår hur regeringen avser ställa sig
till framtida ansökningar om bidrag till biblioteket. För att
säkerställa fortsatta statsbidrag till bibliotekets verksamhet
kan möjligheten övervägas, anförs det i motion U319 (s), att
inkludera Dag Hammarskjöldbiblioteket i grundanslaget till
Svenska FN-förbundet.
I partimotionen U401 (nyd) framhålls att F-anslagen måste
begränsas. Motionärerna anser att budgetunderskottet motiverar
ytterligare nedskärningar. Dessa föreslås i motionen fördelas
enligt följande uppställning (yrkandena 1--2). Regeringens
förslag återges inom parentes:
F 1. Utredningar och andra
insatser på det utr. pol. området: 2 511 000 (2 511 000)
F 2. Information och studier om
säkerhetspolitik och freds-
främjande utveckling: 4 511 000 (20 000 000)
Utskottet
Utskottet konstaterar, liksom tidigare i betänkandet, att
utrikesförvaltningens aktuella budgetarbete, i alla sina
verksamhetsgrenar, i mycket hög grad kommit att präglas av de
starka sparkrav som ålagts förvaltningen. De innebär, som
påpekats tidigare, bl.a. indragningen av åtskilliga
utlandsmyndigheter och ett större antal tjänster. Sparbetinget
har medfört att stor återhållsamhet också tills vidare kommer
att prägla anslagen till sådana organ som erhåller medel ur
anslaget F. Nedrustning och säkerhetspolitiska frågor, bl.a.
folkrörelser, enskilda organisationer och institutioner som
bl.a. FOA, SIPRI, Utrikespolitiska institutet m. fl.
Den verksamhet som bedrivs inom dessa organ är av stor
betydelse för det svenska internationella agerandet och kan
t.ex. ligga till grund eller tjäna som inspiration för svenska
initiativ på utrikespolitikens område. Utskottet beklagar att
det statsfinansiella läget för närvarande inte tillåter en
generösare bevillning av medel till F-anslaget än vad regeringen
föreslagit i proposition 1992/93:100. Utskottet noterar dock att
nivån vad gäller anslaget F 2 också bör ses i relation till de
anslagsnivåer som föreslås avseende anslagen F 3--F 5 i
regeringens proposition om den framtida forskningspolitiken
(1992/93:170). I denna föreslås t.ex. en minskning av FOA:s
anslag med cirka en tredjedel. Regeringen anser sig heller inte
i stånd att i rådande ekonomiska läge tillmötesgå SIPRI:s
begärda anslagsökning syftande till att bl.a. öka den analytiska
ambitionsnivån i studiet av de politiska, etniska och sociala
faktorer som ligger bakom militära konflikter.
Som påpekas i flera motioner har riksdagen uttalat
(1986/87:UU11) att F 2-anslaget (dåvarande F 3-anslaget) genom
en gradvis uppräkning bör öka till en nivå motsvarande en
promille av försvarskostnaderna. Utskottet instämmer i den
förhoppning, som uttrycks i flera av motionerna, att det
statsfinansiella läget på sikt skall tillåta en successiv ökning
av F 2-anslaget. Utskottet finner det dock inte meningsfullt att
i rådande ekonomiska situation åter slå fast det s.k.
promillemålet.
Vad beträffar föreslagna belopp under anslagen F 1--F 2 och
med anledning av yrkande 1 i motion U401 (nyd) tillstyrker
utskottet således propositionens förslag och avstyrker därmed
yrkande 3 i motion U309 (s), yrkande 4 i motion U326 (v) samt
yrkande 2 i motion U401 (nyd). Yrkande 1 i motion U309 (s),
yrkande 3 i motion U326 (v), yrkande 3 i motion U310 (c) samt
yrkande 1 i motion U323 (fp) anses besvarade.
Begreppet säkerhetspolitik, som lyfts fram i propositionen,
skall enligt utskottets uppfattning ges den bredare innebörd som
bl.a. fastslagits i ESK-sammanhang, och vilken tar hänsyn till
bl.a. etniska spänningar, ekonomisk utveckling och sociala och
ekologiska faktorer. Utskottet tolkar propositionen så att
analysverksamhet som rör dylika frågor även fortsättningsvis
skall kunna finansieras över anslaget F 2.
I likhet med regeringen ser utskottet positivt på att svenska
ideella organisationer utvecklar bl.a. demokratifrämjande
kontakter med organisationer och institutioner i de tidigare
kommunistiska diktaturerna. Som utskottet utvecklar i betänkande
1992/93:UU15 kan även organ med anknytning till de politiska
partierna spela en viktig roll i detta sammanhang. Utskottet
anser att sådana organisationer som hittills bör kunna komma i
fråga för såväl projektstöd som organisationsstöd. Politiska
partier eller arbetsmarknadsorganisationer bör dock ej ges
bidrag. I de fortsatta övervägandena om organisations- och
projektstöd samt om egeninsatsens storlek bör enligt utskottet
stor varsamhet iakttas så att inte freds- och demokratistöd via
folkrörelser försvåras och omöjliggörs. Bl.a. finns det
anledning att framhålla att vissa medlemsmässigt små
organisationer bedriver en värdefull verksamhet som når många
människor och som det kan finnas anledning att stödja.
Utskottet noterar regeringens avsikt att under en
övergångsperiod tillämpa en flexibel tolkning av
bidragskriterierna.
Utskottet anser att de skärpta krav på redovisning som
regeringen föreslår är motiverade mot bakgrund av vad som
framkommit i den nyligen avslutade översynen av anslaget F 2.
Utredaren har bl.a. hävdat att medel i vissa fall -- i strid
med anslagets syften -- använts för annat än vad som angetts i
ansökningarna. Utskottet välkomnar den utförligare redovisning
av medelsanvändningen som regeringen aviserat.
Beträffande förslaget i motion U319 (s) att statsbidraget till
Stiftelsen Dag Hammarskjöldbiblioteket skall fortsätta noterar
utskottet att de aviserade nya föreskrifterna gällande bidrag
från anslaget F 2 inte kommer att medge att bidrag ges till
bibliotek. Enligt vad utskottet inhämtat är frågan om Stiftelsen
Dag Hammarskjöldbibliotekets möjligheter att erhålla statsbidrag
i annan form för närvarande under beredning inom
regeringskansliet.
Därmed anser utskottet yrkande 2 i motion U309 (s), yrkandena
1 och 2 i motion U310 (c), yrkandena 2 och 3 i motion U323 (fp),
motion U319 (s) samt yrkandena 1, 2 och 5--9 i motion U326 (v)
besvarade.
Hemställan
Utskottet hemställer
till littera A. Utrikesdepartementet m.m.
1. beträffande miljöattachéernas verksamhet och användningen
av utlandsmyndigheterna i miljöarbetet
att riksdagen med godkännande av vad regeringen anfört lägger
propositionen i denna del till handlingarna,
2. beträffande utrikesförvaltningen
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bil. 4
och med avslag på motion 1992/93:U325 yrkandena 1 och 2 till
Utrikesförvaltningen för budgetåret 1993/94 anvisar ett
ramanslag på 1 495 441 000 kr,
res. 1 (nyd) - delvis
3. beträffande nordisk samordning av utlandsrepresentation
att riksdagen förklarar motion 1992/93:U305 besvarad med vad
utskottet anfört,
4. beträffande löne- och karriärutveckling inom
Utrikesdepartementet
att riksdagen förklarar motion 1992/93:U315 besvarad med vad
utskottet anfört,
5. beträffande Sveriges representation i Chicago
att riksdagen förklarar motion 1992/93:U301 besvarad med vad
utskottet anfört,
6. beträffande Sveriges representation utomlands i övrigt
att riksdagen avslår motion 1992/93:U317,
res. 1 (nyd) - delvis
7. beträffande upprättande av konsulat i Murmansk
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:U322 och 1992/93:U603
yrkande 4,
8. beträffande inrättande av ett Sverigehus i S:t
Petersburg
att riksdagen förklarar motion 1992/93:U314 besvarad med vad
utskottet anfört,
9. beträffande Taiwans representation i Stockholm
att riksdagen förklarar motionerna 1992/93:U308 yrkandena 1
och 2 och 1992/93:U316 yrkandena 3 och 5 besvarade med vad
utskottet anfört,
10. beträffande Exportrådets kontor i Taiwan
att riksdagen förklarar motion 1992/93:U316 yrkande 2
besvarat med utskottet anfört,
11. beträffande Tokyoambassadens investeringsspecialist
att riksdagen förklarar motion 1992/93:U316 yrkande 4 besvarat
med vad utskottet anfört,
12. beträffande visumtvång för taiwaneser
att riksdagen förklarar motion 1992/93:U316 yrkande 1
besvarat med utskottet anfört,
13. beträffande kursdifferenser
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Kursdifferenser för budgetåret 1993/94 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr,
14. beträffande honorärkonsuler
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:U325 yrkande 3 till Honorärkonsuler
för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 15 500 000
kr,
res. 1 (nyd) - delvis
15. beträffande särskilda förhandlingar med annan stat eller
inom internationell organisation
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:U325 yrkande 4 till Särskilda
förhandlingar med annan stat eller inom internationell
organisation för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag
på 60 000 000 kr,
res. 1 (nyd) - delvis
16. beträffande nordiskt samarbete
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Nordiskt samarbete för budgetåret 1993/94 anvisar ett
förslagsanslag på 1610000 kr,
17. beträffande utredningar m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:U325 yrkande 5 till Utredningar
m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
10 552 000 kr,
res. 1 (nyd) - delvis
18. beträffande valförfarandet vid Sveriges
utlandsmyndigheter
att riksdagen förklarar motion 1992/93:U325 yrkande 7 besvarat
med vad utskottet anfört,
19. beträffande officiella besök m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:U325 yrkande 6 till Officiella besök
m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 10
180 000 kr,
res. 1 (nyd) - delvis
20. beträffande ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i
utlandet m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m.
för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 4 500 000
kr,
till littera B. Bidrag till vissa internationella
organisationer
21. beträffande Förenta nationerna
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Förenta nationerna för budgetåret 1993/94 anvisar ett
förslagsanslag på 191 890 000 kr,
22. beträffande Konferensen om säkerhet och samarbete i
Europa (ESK)
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) för
budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 23 328 000 kr,
23. beträffande Nordiska ministerrådet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Nordiska ministerrådet för budgetåret 1993/94 anvisar ett
förslagsanslag på 250 000 000 kr,
24. beträffande Europarådet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Europarådet för budgetåret 1993/94 anvisar ett
förslagsanslag på 29780000 kr,
25. beträffande Organisationen för ekonomiskt samarbete och
utveckling (OECD)
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
(OECD) för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 21
500 000 kr,
26. beträffande Europeiska frihandelssammanslutningen
(EFTA)
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för budgetåret
1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 110 000 000 kr,
27. beträffande övriga internationella organisationer m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:U313 till Övriga internationella
organisationer m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett
förslagsanslag på 2864000 kr,
till littera D. Information om Sverige i utlandet
28. beträffande de övergripande målen för verksamheten inom
Svenska institutets ansvarsområde
att riksdagen godkänner de övergripande målen för verksamheten
inom Svenska institutets ansvarsområde i enlighet med vad som
förordats i budgetpropositionens avsnitt Slutsatser,
29. beträffande Svenska institutet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Svenska institutet för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 63 083 000 kr,
30. beträffande nya kortvågssändare
att riksdagen fastställer den i budgetpropositionen förordade
planen för kapitalkostnader under åren 1995--2003 i samband med
investering i nya kortvågssändare,
31. beträffande Radioprogramverksamhet för utlandet
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bil. 4
och med avslag på motionerna 1992/93:U318 yrkandena 1--3 och
1992/93:U312 yrkandena 1 och 2 till Radioprogramverksamhet för
utlandet för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag
på 51 363 000 kr,
res. 2 (nyd) - delvis
32. beträffande Radio Swedens framtida finansiering
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:U304,
1992/93:U302 yrkandena 1 och 2, 1992/93:U311 yrkandena 1 och 2,
1992/93:U320 samt 1992/93:U324 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om behovet av att inom
regeringskansliet skyndsamt överväga frågan om Radio Swedens
finansiering,
res. 2 (nyd) - delvis
33. beträffande övrig information om Sverige i utlandet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Övrig
information om Sverige i utlandet för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 14 254 000 kr,
till littera E. Utrikeshandel och exportfrämjande
34. beträffande Krigsmaterielinspektionen m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Krigsmaterielinspektionen m.m. för budgetåret 1993/94
anvisar ett ramanslag på 4 465 000 kr,
35. beträffande medel för översättning av EG:s regelverk
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Medel
för översättning av EG:s regelverk för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 16 500 000 kr,
36. beträffande kvinnoorganisationernas tilldelning av medel
för Europainformation
att riksdagen förklarar motionerna 1992/93:U303 samt
1992/93:A811 yrkande 8 besvarade med vad utskottet anfört,
37. beträffande spridandet av Maastrichtavtalet
att riksdagen avslår motion 1992/93:U512 yrkande 2,
38. beträffande medel till Malmö stadsbibliotek
att riksdagen avslår motion 1992/93:U307,
39. beträffande medel för informationsinsatser om europeisk
integration
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Medel
för informationsinsatser om europeisk integration för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000
kr,
40. beträffande fördelningen av medel för
informationsinsatser om europeisk integration
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:U512 yrkande 1,
1992/93:U516, 1992/93:U518 samt motion 1992/93:U321,
res. 3 (nyd)
till littera F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor
m.m.
41. beträffande utredningar och andra insatser på det
utrikespolitiska området
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bil. 4
och till motion 1992/93:U401 yrkande 1 till Utredningar och
andra insatser på det utrikespolitiska området för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 2 511 000 kr,
42. beträffande målet för F 2-anslagets storlek
att riksdagen förklarar motionerna 1992/93:U309 yrkande 1,
1992/93:U323 yrkande 1, 1992/93:U310 yrkande 3 samt 1992/93:U326
yrkande 3 besvarade med vad utskottet anfört,
res. 4 (s) - delvis
43. beträffande fördelningen av medlen under anslaget F 2
att riksdagen förklarar motionerna 1992/93:U309 yrkande 2,
1992/93:U323 yrkandena 2 och 3, 1992/93:U326 yrkandena 1, 5--9
samt 1992/93:U310 yrkandena 1 och 2 (berörd del) besvarade med
vad utskottet anfört,
44. beträffande föreskrifter för F 2-anslaget
att riksdagen förklarar motionerna 1992/93:U310 yrkande 2
(berörd del) samt 1992/93:U326 yrkande 2 besvarade med vad
utskottet anfört,
45. beträffande bidrag till Stiftelsen Dag
Hammarskjöldbiblioteket
att riksdagen förklarar motion 1992/93:U319 besvarad med vad
utskottet anfört,
46. beträffande information och studier om säkerhetspolitik
och fredsfrämjande utveckling
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bil. 4
och med avslag på motionerna 1992/93:U309 yrkande 3,
1992/93:U326 yrkande 4 samt 1992/93:U401 yrkande 2 till
Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande
utveckling för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 20000000 kr.
res. 4 (s) - delvis
res. 5 (nyd)
Stockholm den 15 april 1993
På utrikesutskottets vägnar
Daniel Tarschys
I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Pierre
Schori (s), Nic Grönvall (m), Alf Wennerfors (m), Mats Hellström
(s), Maj Britt Theorin (s), Pär Granstedt (c), Karl-Erik
Svartberg (s), Inger Koch (m), Nils T Svensson (s), Margareta
Viklund (kds), Lars Moquist (nyd), Viola Furubjelke (s),
Karl-Göran Biörsmark (fp) och Kristina Svensson (s).
Reservationer
1. Utrikesförvaltningen och Sveriges representation utomlands
m.m. (mom. 2, 6, 14, 15, 17, 19)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "motion U317
(nyd)" bort ha följande lydelse:
Utskottet noterar att regeringen i år föreslagit en del
förändringar inom Utrikesdepartementet. Det angivna sparbetinget
innebär vissa rationaliseringar på UD, avskedandet av tjänstemän
och omvandlingen av ett fåtal generalkonsulat till honorära
konsulat. Dessa rationaliseringar är bra men inte tillräckliga.
Enligt utskottets mening måste, så som föreslås i motionerna
U325 (nyd) och U317 (nyd), ett helt nytt grepp tas på
utrikesförvaltningen och på Sveriges representation utomlands.
UD måste bli mer offensivt. Sverige bör kunna uppnå en utökad
representation i internationella organ. Detta bör i sin tur ge
mera insyn i internationella organs arbete. Svenska företag går
ibland miste om stora order på grund av svenskt ointresse och
bristande engagemang.
Utskottet anser att förutsättningarna bör utredas för att
skapa ett nytt system för Sveriges utrikesförvaltning. Detta
system skulle kunna gå under arbetsnamnet Sweden Center. Dess
uppgift bör vara att, med Exportrådet som bas, ansvara för
Sveriges utrikeshandel och exportkrediter samt marknadsföringen
av Sverige som kultur- och turistland. Den välfungerande svenska
representationen i Tokyo, med ambassad, exportråd och
handelskammare i samma hus, kan, som anförs i motion U325 (nyd),
stå som modell för den nya utrikesförvaltningens organisation.
Enligt utskottet bör Sverige av ekonomiska och representativa
skäl i större utsträckning än i dag utse honorära konsuler.
Anslaget för särskilda förhandlingar liksom anslaget för
utredningar kan enligt utskottets mening minskas ytterligare
genom att ökad effektivitet uppnås generellt inom
utrikesförvaltningen. Utskottet anser vidare att anslaget
avseende officiella besök bör minskas.
Därmed tillstyrker utskottet yrkandena 1--6 i motion U325
(nyd) samt motion U317 (nyd).
dels att momenten 2, 6, 14, 15, 17 och 19 i utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande utrikesförvaltningen
att riksdagen med bifall till i motion 1992/93:U325 yrkandena
1 och 2 och med avslag på regeringens förslag till
Utrikesförvaltningen för budgetåret 1993/94 anvisar ett
ramanslag på 1345000000 kr,
6. beträffande Sveriges representation utomlands
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U317 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. beträffande honorärkonsuler
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U325 yrkande 3
och med avslag på regeringens förslag till Honorärkonsuler
för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 20 000 000
kr,
15. beträffande särskilda förhandlingar med annan stat eller
inom internationell organisation
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U325 yrkande 4
och med avslag på regeringens förslag till Särskilda
förhandlingar med annan stat eller inom internationell
organisation för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag
på 50 000 000 kr,
17. beträffande utredningar m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U325 yrkande 5
och med avslag på regeringens förslag till Utredningar m.m.
för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 9 452
000 kr,
19. beträffande officiella besök m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U325 yrkande 6
och med avslag på regeringens förslag till Officiella besök
m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 8
380 000 kr.
2. Radioprogramverksamhet för utlandet m.m. (mom. 31, 32)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23
börjar med "Utrikesutskottet har" och på s. 25 slutar med
"motion U312 (v)" borde ha utgått.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25
börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "motion U318
(nyd)" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens syn på att huvuduppgiften för
Radio Swedens sändningar till utlandet är att snabbt förmedla
nyheter samt information om kultur- och samhällsliv på svenska
till i första hand svenskar i utlandet. Den snabba utvecklingen
på etermediaområdet i världen i stort och i än högre grad i
Europa under de senaste åren har medfört förändrade
förutsättningar beträffande sändningarna på utländska språk.
Kortvågssändningar med nyheter från Sverige har i detta
perspektiv blivit mindre attraktiva.
Utskottet anser att Radio Swedens uppdrag mot denna bakgrund
kan utföras med redan för svenskt bruk producerat material.
Radio Swedens egen produktionsverksamhet kan enligt denna
bedömning således läggas ner och sändningar på andra språk än
svenska och engelska upphöra. Med den nya roll som utskottet
förordar för Radio Sweden kan organisationen minskas radikalt
och därmed också anslaget.
Med det anförda tillstyrker utskottet yrkandena 1--3 i motion
U318 samt betraktar motion U320 (kds, fp, c, nyd) som besvarad.
Motion U304 (c), yrkandena 1 och 2 i motion U302 (fp), yrkandena
1 och 2 i motion U311 (s), motion U324 (s) samt motion U312 (v)
avstyrks.
dels att momenten 31 och 32 i utskottets hemställan bort
ha följande lydelse:
31. beträffande Radioprogramverksamhet för utlandet
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U318 yrkandena
1--3 och med avslag på regeringens förslag samt motion
1992/93:U312 yrkande 1 och 2 till Radioprogramverksamhet för
utlandet för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag
på 14 700 000 kr,
32. beträffande Radio Swedens framtida finansiering
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:U320 samt med
avslag på motionerna 1992/93:U302 yrkandena 1 och 2,
1992/93:U304, 1992/93:U311 yrkandena 1 och 2 och 1992/93:U324
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Fördelningen av medel för informationsinsatser om europeisk
integration (mom. 40)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29
börjar med "Vad gäller förslaget" och som slutar med "motion
U516 (nyd)" bort ha följande lydelse:
I motion U516 (nyd) föreslås att medel anvisas under anslaget
E 7 till Utbildningsradion för kurslitteratur till samtliga
svenska hushåll i samband med genomförandet av EG-information i
TV och radio. Utskottet delar motionärernas uppfattning att
Utbildningsradion bör ges ökade resurser att förmedla sådan
information. Kurslitteraturen i fråga kan även användas i
studieförbundens cirkelverksamhet inom EG. Utskottet anser
därför att denna bör bekostas med statsmedel.
Därmed tillstyrker utskottet motion U516 (nyd).
dels att mom. 40 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
40. beträffande fördelningen av medel för
informationsinsatser om europeisk integration
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U516 och med
avslag på motion 1992/93:U512 yrkande 1, motion 1992/93:U518
samt motion 1992/93:U321 till Utbildningsradion under tredje
huvudtiteln, E 7, för budgetåret 1993/94 anvisar 4 750 000 kr,
4. Målet för F 2-anslagets storlek m.m. (mom. 42, 46)
Pierre Schori, Mats Hellström, Maj Britt Theorin, Karl-Erik
Svartberg, Nils T Svensson, Viola Furubjelke och Kristina
Svensson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32
börjar med "Utskottet instämmer" och på s. 33 slutar med "motion
U323 (fp) anses besvarade" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att en överväldigande riksdagsmajoritet
1990/91 ställde sig bakom en successiv uppbyggnad till 26
miljoner och bakom kravet på en fortsatt ökning till en nivå
motsvarande en promille av försvarsanslaget. För 1993/94 utgör
en promille 39 miljoner. Regeringen föreslår 20 miljoner.
Eftersom försvarsanslaget enligt regeringens förslag räknas upp
med över en miljard bör F2-anslaget -- för att inte ytterligare
tappa mark i förhållande till promillemålet -- enligt utskottets
uppfattning uppräknas till 24,6 miljoner kronor.
Utskottet anser således att arbetet för fred och nedrustning
bör fortsätta och att promillemålet successivt bör uppnås. Det
vore, enligt utskottets uppfattning, mycket illa att genom
förändringar i fråga om anslagets inriktning, mottagare,
utformning och nivå riskera att skada den kompetensuppbyggnad
som ägt rum och den omfattning det folkligt baserade
fredsarbetet fått det senaste decenniet.
Vad beträffar föreslagna belopp och med anledning av motion
1992/93:U401 (nyd) yrkande 1 tillstyrker utskottet således
propositionens förslag avseende F 1-anslaget. Beträffande F
2-anslaget tillstyrker utskottet motion 1992/93:U309 (s) yrkande
3 samt besvarar motion 1992/93:U310 (c) yrkande 3. Motionerna
1992/93:U326 (v) yrkande 4 och 1992/93:U401 (nyd) yrkande 2
avstyrks därmed. Utskottet tillstyrker vidare motionerna
1992/93:U309 (s) yrkande 1, 1992/93:U326 (v) yrkande 3 samt
1992/93:U323 (fp) yrkande 1.
dels att momenten 42 och 46 i utskottets hemställan bort
ha följande lydelse:
42. beträffande målet för F 2-anslagets storlek
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:U309 yrkande
1, 1992/93:U323 yrkande 1, 1992/93:U310 yrkande 3 samt
1992/93:U326 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
46. beträffande information och studier om säkerhetspolitik
och fredsfrämjande utveckling
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U309 yrkande 3
och med avslag på propositionen samt motionerna 1992/93:U326
yrkande 4 och 1992/93:U401 yrkande 2 till Information och
studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
24600000 kr.
5. Information och studier om säkerhetspolitik och
fredsfrämjande utveckling (mom. 46)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32
börjar med "Den verksamhet" och på s. 33 slutar med "anses
besvarade" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att ett folkligt stöd för freds- och
nedrustningsarbete har varit en förutsättning för svenska
nedrustningsinsatser. En nästan total förändring i de
internationella relationerna -- Tysklands återförening,
Sovjetunionens sönderfall och Warszawapaktens upplösning --
innebär emellertid också en helt annorlunda situation för
fredsrörelserna.
Konflikter mellan och inom stater har alltid funnits. Etniska
och religiösa motsättningar tornar nu upp sig i forna
Sovjetunionen och Jugoslavien. I ansträngningarna att lösa
konflikter behövs i många fall dock inte mer forskning utan
snarare mer av sunt förnuft. Den kritik som riktats mot F
2-anslagets hittillsvarande användning har i stor utsträckning
varit välgrundad. I den ekonomiska kris som Sverige nu befinner
sig i måste besparingar göras på så gott som alla områden.
Utskottet avvisar därför regeringens förslag beträffande F
2-anslaget och anvisar i stället 4 511 000 kr.
Vad beträffar föreslagna belopp under anslagen F 1 och F 2
tillstyrker således utskottet yrkandena 1 och 2 i motion U401
(nyd) och avstyrker regeringens förslag samt yrkande 3 i motion
U309 (s) och yrkande 4 i motion U326 (v). Yrkande 1 i motion
U309 (s), yrkande 3 i motion U326 (v), yrkande 3 i motion U310
(c) samt yrkande 1 i motion U323 (fp) anses besvarade.
dels att moment 46 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
46. beträffande Information och studier om säkerhetspolitik
och fredsfrämjande utveckling
att riksdagen med bifall till yrkande 2 i motion 1992/93:U401
och med avslag på regeringens förslag samt på motionerna
1992/93:U309 yrkande 3 och 1992/93:U326 yrkande 4 till
Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande
utveckling för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 4511000 kr.
Särskilt yttrande
1. Taiwans representation i Stockholm (mom. 9)
Nic Grönvall (m) anför:
Jag har tillträtt utskottets uppfattning att Sveriges
nuvarande Kinapolitik förhindrar att Sverige lämnar förmåner
till Taiwans representation i Stockholm, som skulle motsvara de
förmåner som kan lämnas till länders beskickningar i Stockholm.
Med "ett-Kina-politiken" som grundval nödgas Sverige undandra
republiken Kina/Taiwan den ställning som dess internationella
ställning motiverar. Jag förordar därför, bl. a. av dessa skäl,
att Sveriges Kinapolitik omformuleras så att den kommer att
bättre överensstämma med de omständigheter som råder i
Folkrepubliken Kina och de fria territorierna Taiwan, Hongkong
och Macao. En sådan Kinapolitik skulle kunna formuleras i
överensstämmelse med vad som uttryckts av regeringen i Taipei,
dvs. ett-Kina-politiken gäller med det tillägget att inom ramen
för Kinabegreppet accepteras självständiga regioner under
självständiga regeringar, som i definierade områden samverkar
med Folkrepubliken Kina och i andra områden intar en
självständig ställning. Självständighet inom bl. a. det
utrikespolitiska fältet skulle kunna accepteras för en
självständig region av Kina, om denna region uppfyllde de
folkrättsligt accepterade kriterierna för erkännande.
Med en sådan Kinapolitik skulle Sverige kunna stödja den
självständiga utvecklingen av republiken Kina/Taiwan, och en
utveckling av Hongkong och Macao, efter deras förestående
anslutning till Folkrepubliken Kina, till demokratiskt styrda,
självständiga regioner, allt inom ramen för ett sammanhållet
Kinabegrepp.
Kulturutskottets yttrande
1992/93:KrU10y
Bilaga 1
Radioprogramverksamhet till utlandet
Till utrikesutskottet
Utrikesutskottet har den 9 mars 1993 beslutat bereda
kulturutskottet tillfälle att yttra sig över följande motioner
om radioprogramverksamhet till utlandet, nämligen motionerna
1992/93:U302, 1992/93:U304, 1992/93:U311, 1992/93:U320 och
1992/93:U324.
Utskottet
Efter förslag av regeringen fattade riksdagen våren 1992
beslut om villkor och riktlinjer för företagen inom den
dåvarande Sveriges Radio-koncernen under avtalsperioden den 1
januari 1993--den 31 december 1996 (prop. 1991/92:140, bet.
1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329). Då den nya avtalsperioden
inleddes slogs Sveriges Riksradio AB och Sveriges Lokalradio AB
samman till ett nytt radiobolag, Sveriges Riksradio AB (SR).
Radio Sweden är en enhet inom SR som svarar för
radioprogramverksamheten för utlandet.
I den proposition, som låg till grund för riksdagsbeslutet,
föreslogs att riksdagen skulle godkänna vad i propositionen
förordats i fråga om public service-företag i vad avsåg
riktlinjer för Radio Swedens verksamhet under avtalsperioden.
Vidare bereddes riksdagen tillfälle att ta del av vad i
propositionen anförts om ekonomiska förutsättningar för Radio
Sweden.
Regeringen föreslog i fråga om riktlinjerna att Radio Swedens
kostnader för verksamheten skulle täckas genom anslagsmedel som
staten skulle ställa till förfogande för det nybildade
radiobolaget, dvs. SR.
Vidare föreslogs bl.a. att Radio Swedens radiosändningar till
utlandet skulle ge dels svenskar som befinner sig utomlands,
dels utländsk publik möjlighet att få information om och
upprätthålla kontakt med Sverige.
Riktlinjerna överensstämde med gällande praxis under den förra
avtalsperioden, då Radio Sweden formellt utgjorde en del av
Sveriges Riksradio AB.
I propositionen anfördes att de ekonomiska förutsättningarna
för Radio Sweden överensstämde med vad chefen för
Utrikesdepartementet föreslagit i 1992 års budgetproposition.
Utrikesutskottet bereddes tillfälle att yttra sig i ärendet
men fann -- efter att ha tagit del av propositionen och
motionerna -- ej anledning att avge något yttrande.
Kulturutskottet föreslog i sitt av riksdagen godkända
betänkande att riksdagen skulle godkänna riktlinjerna och lämna
utan erinran vad som anförts i propositionen om de ekonomiska
förutsättningarna för Radio Sweden.
Beträffande innehållet i det avtal som träffades mellan staten
och SR om villkor för SR:s rätt att sända radioprogram under
avtalsperioden kan nämnas följande.
I 3 § anges att SR skall sända ljudradioprogram i fyra
rikstäckande kanaler, varav en kanal även skall ha regional
täckning, samt utföra tilläggstjänster i den utsträckning som
behövs för programverksamheten. Vidare anges bl.a. att SR skall
sända ljudradioprogram avsedda för mottagning i utlandet. I 17 §
stadgas bl.a. att SR:s program för sändning till utlandet skall
ge dels svenskar som befinner sig utomlands, dels utländsk
publik möjlighet att få information om och upprätthålla kontakt
med Sverige. Programmen bör ge kunskap om Sverige och bidra till
förståelse av det svenska samhället. I 31 § anges att staten
ställer medel till SR:s förfogande för verksamheten.
Avtalet innehåller inte någon bestämmelse som motsvarar den
punkt i de av riksdagen godkända riktlinjerna för verksamheten
vari anges att Radio Swedens kostnader för verksamheten skall
täckas genom anslagsmedel som staten ställer till förfogande för
det nybildade radiobolaget, dvs. SR.
I årets budgetproposition föreslås en väsentlig nedskärning av
resurserna under anslaget D 2. Radioprogramverksamhet för
utlandet (bil. 4 s. 196--199). Mot denna bakgrund tas i en rad
motioner upp frågan om finansieringen av Radio Swedens
verksamhet.
I motion U302 (fp) föreslås att regeringen skall lägga fram
förslag om hur finansieringen av Radio Swedens verksamhet skall
kunna tryggas (yrkande 2). Motionärerna anger som en
finansieringsmöjlighet att täcka en del av kostnaderna med medel
som tas in genom TV-avgiften. Motionärerna framhåller bl.a. att
sändningar till svenskar som befinner sig utomlands knappast är
av mindre public service-karaktär än sändningar till svenskar
som befinner sig i landet.
Med anledning av detta motionsförslag vill kulturutskottet
redovisa följande.
Föredragande statsrådet anförde i proposition 1991/92:140 att
det -- för att ge public service-företagen så goda
planeringsförutsättningar som möjligt -- var viktigt att ange
vilka resurstillskott resp. rationaliseringskrav som företagen
hade att räkna med inför den nya avtalsperioden, nämligen den
period som började vid årsskiftet (prop. s. 79). På förslag av
kulturutskottet godkände riksdagen regeringens förslag som
innebär följande. Medelstilldelningen till public
service-företagen värdesäkras med utgångspunkt i ett särskilt
index. Företagen får för åren 1993--1995 en reformram om 150
miljoner kronor per år. Det ställs ett rationaliseringskrav om
100 miljoner kronor för vart och ett av åren 1993 och 1994. De
medel som frigörs genom ytterligare rationaliseringar får
behållas för reforminsatser.
De medel som inflyter genom uttag av TV-avgifterna tillförs
ett rundradiokonto. Efter årliga beslut av riksdagen om
medelstilldelningen till public service-företagen överförs medel
från detta konto till public service-företagen. Enligt den
fördelningsnyckel som fastställdes förra året skall 34,31
procent av det tillgängliga beloppet anvisas SR. För år 1993 har
SR i enlighet härmed anvisats 1462,7 miljoner kronor.
Utöver nämnda belopp för den allmänna programverksamheten
tillförs SR under år 1993 52709000 kronor för
radioprogramverksamhet för utlandet (anslaget D 2 på
utrikeshuvudtiteln). Återstoden av de medel som riksdagen
anvisat under ifrågavarande anslag för sådan programverksamhet
avser kapitalkostnder för vissa sändare.
Kulturutskottet gör följande bedömning.
Ett initiativ från riksdagen om överväganden rörande
finansiering, helt eller delvis, av SR:s utlandssändningar med
TV-avgiftsmedel -- i stället för med medel som anvisas över
statsbudgeten -- skulle innebära att riksdagen redan några
månader efter den nya avtalsperiodens ingång aktualiserade en
ändring av de riktlinjer som en enhällig riksdag förra våren
slog fast i fråga om finansieringen av Radio Swedens verksamhet.
Kulturutskottet anser att detta inger betänkligheter.
I sammanhanget måste vidare följande beaktas. Om SR inte
skulle få kompensation för bortfallet av medel anvisade över
statsbudgeten genom en motsvarande ökning av resurserna i form
av TV-avgiftsmedel, skulle en konsekvens av en sådan ändring av
riktlinjerna som ovan åsyftas bli att SR för sin allmänna
programverksamhet kommer att ha mindre resurser än vad riksdagen
förra våren fann motiverat. Utskottet kan inte acceptera en
sådan nedskärning av resurserna till SR. Kulturutskottet är
inte heller berett att föreslå en begränsning eller annan
ändring av det uppdrag i fråga om den allmänna
programverksamheten som SR har. Således måste bortfall för SR av
medel som anvisas över statsbudgeten för SR:s utlandssändningar
kompenseras genom att ytterligare TV-avgiftsmedel anvisas för
att den allmänna programverksamheten inte skall drabbas av
inkomstbortfallet. En höjning av TV-avgiften -- utöver den som
föreslås i budgetpropositionen (36 kr per år) -- blir således
aktuell. Utskottet vill emellertid framhålla att det av
principiella skäl inger starka betänkligheter att med
TV-avgifter bekosta SR-sändningar till utlandet. Detta gäller
oavsett om sändningarna kan betraktas som varande av public
service-karaktär eller inte.
Kulturutskottets slutsats blir att riksdagen inte bör ta något
initiativ till överväganden om finansieringen av SR:s
radioprogramverksamhet för utlandet som innefattar möjligheten
att finansieringen helt eller delvis skulle kunna ske med
TV-avgiftsmedel.
Med det ställningstagande beträffande eventuell användning av
TV-avgiften för SR:s utlandssändningar som utskottet intagit i
det föregående finns det inte skäl att ta upp till övervägande
frågan om en ändring av fördelningsnyckeln.
Stockholm den 23 mars 1993
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte
Branting (fp), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit
Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Leo
Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Ingegerd Sahlström (s),
Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand
(m), Monica Widnemark (s) och Simon Liliedahl (nyd).