I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag om
överföring av två statliga högskolor till stiftelseform.
Utskottet tillstyrker förslaget.
Utskottet vill alltså att riksdagen skall ge regeringen
begärt bemyndigande att slutföra förhandlingar med endera
Tekniska högskolan i Stockholm eller Chalmers tekniska högskola
i Göteborg samt Högskolan i Jönköping i syfte att bilda resp.
stiftelse, högskolebolag och fastighetsbolag enligt de
riktlinjer som regeringen angivit. Riksdagen bör enligt
utskottet även godkänna regeringens förslag om principer för
ramavtal mellan staten, stiftelserna och högskolebolagen samt
om riktlinjer för finansiering av stiftelserna och bolagen. Som
stiftelsekapital och reservfond används löntagarfondsmedel om
sammanlagt högst 1,7 miljarder kronor för de båda
stiftelsehögskolorna tillsammans. Utskottet tillstyrker ett
tillägg i reglementet för Allmänna pensionsfonden, som i ett
sammanhang ger föreskrifter om användningen av
löntagarfondsmedel inte bara till de två stiftelsehögskolorna
utan också till tre forskningsstiftelser, vilka utskottet
behandlar i sitt betänkande 1992/93:UbU16.
Socialdemokraterna reserverar sig mot utskottets
ställningstagande för såväl privatisering av statliga högskolor
som användningen av medel från Allmänna pensionsfonden till
annat än pensioner. De avvisar därmed propositionen i sin
helhet. Reservationen stöds av Vänsterpartiet i en
meningsyttring.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1992/93:231 Högskolor i
stiftelseform -- Mångfald för kvalitet föreslagit
1. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen
(1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden,
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att bilda
stiftelserna, högskolebolagen och fastighetsbolagen enligt de
riktlinjer som angivits i propositionen, inbegripet att bevilja
stiftelserna de lån för fastighetsförvärv som föreslagits i
propositionen,
3. att riksdagen godkänner de principer för ramavtal som
angivits i propositionen,
4. att riksdagen godkänner riktlinjerna för finansiering av
stiftelserna, högskolebolagen och fastighetsbolagen samt de
lösningar av pensions- och personalfrågor som berörts, allt i
enlighet med vad i propositionen förordats.
Lagförslaget är fogat som bilaga till detta betänkande.
Motionerna
Motioner med anledning av proposition 1992/93:231
1992/93:Ub157 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen avslår proposition 1992/93:231 Högskolor i
stiftelseform.
1992/93:Ub158 av Rune Backlund och Stina Gustavsson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om studerandeavgifter i
stiftelsehögskolor.
1992/93:Ub159 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar avslå proposition 1992/93:231.
Motioner från allmänna motionstiden 1993
1992/93:Ub644 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om Hantverkets högskola.
1992/93:Ub687 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stiftelser.
Utskottet
Högskolor i stiftelseform
I de inledande avsnitten i propositionen tecknas en bild av
universitetens och högskolornas uppgifter i
samhällsutvecklingen och deras beroende -- i samspelet med
samhället -- av snabbheten i kunskapsutvecklingen, det ökade
kunskapsinnehållet i såväl varu- som tjänsteproduktion, den
ökade komplexiteten i kunskapsinnehållet och den tilltagande
internationaliseringen (s. 3--6). Den skisserade kunskaps- och
samhällsutvecklingen kommer att göra det omöjligt, anförs det,
att i framtiden centralt planera utbildningens inriktning och
innehåll. Detta understryker betydelsen av flexibilitet och
mångfald som drivkrafter för hög kvalitet.
Utbildningsministern erinrar om de riktlinjer han angav i
proposition 1992/93:1 Universitet och högskolor -- frihet för
kvalitet (bet. UbU3, rskr. 103) för den strukturella förändring
av universitet och högskolor som genomförs parallellt med
utbyggnaden av den högre utbildningen. Den strukturförändring
som han förespråkade var följande:
(1) ökad frihet och skapande av incitament för utveckling och
kvalitet inom statliga universitet och högskolor,
(2) fasta och entydiga regler för relationerna mellan staten
och fristående universitet och högskolor,
(3) förändrat, icke-statligt, huvudmannaskap för vissa
universitet och högskolor.
De tre delarna av strukturförändringen kompletterar varandra
för att göra hela universitets- och högskolesystemet mera
mångfacetterat, framhåller utbildningsministern. Genom
regeringens i proposition 1992/93:169, Högre utbildning för
ökad kompetens, framlagda förslag fullföljs frigörelsen av de
statliga universiteten och högskolorna, samtidigt som lagregler
införs om tillstånd för fristående universitet och högskolor
att utfärda vissa examina.
I den nu föreliggande propositionen fullföljs den tredje
delen av regeringens strategi för en frigörelse av den högre
utbildningen från statens detaljinflytande, nämligen genom
förslag om högskolor i stiftelseform. Utbildningsministern
anför att för den stiftelseägda högskolan avses inte den nya
högskolelagen eller den nya högskoleförordningen komma att
gälla. Det innebär att stiftelsehögskolan i jämförelse med de
statliga universiteten och högskolorna tillerkänns en högre
grad av frihet i fråga om planering och organisation av
verksamheten. Det innebär vidare att statsmakternas rätt att
genom ensidiga beslut styra verksamheten ersätts med en
relation grundad på avtal mellan staten och högskolan.
Stiftelsebildningen skall enligt förslaget göras möjlig genom
att staten tillskjuter kapital för ett klart definierat syfte,
nämligen att bedriva högre utbildning och forskning. För detta
avses medel från de tidigare löntagarfonderna tas i anspråk.
Staten skall därutöver ersätta stiftelsehögskolan för insatser
inom forskning och utbildning.
Motiven för en överföring av högskolor till stiftelseform är
flera, anges det. Utbildningsministern betonar att mångfald
även i institutionella former är ett starkt redskap för
främjande av den dynamik och den flexibilitet som i större
utsträckning kommer att behövas i framtiden. Han hävdar att i
andra länder anses mångfalden i ägandeformer berikande för
såväl studenternas valfrihet som utbildningens kvalitet.
Konkurrensen mellan olika huvudmän för skilda lärosäten kan
väntas ge upphov till högre effektivitet i resursanvändningen
och stimulera till ökad omsorg om studenterna. Med olika
huvudmän säkerställs vidare den beslutade frigörelsen inom
universitet och högskolor. Ett ökat antal icke-statliga
högskolor vars förhållande till staten bygger på avtal betyder
nämligen, enligt ministern, att det i framtiden kommer att
finnas referensobjekt som staten inte direkt förfogar över.
Därigenom kan t.ex. graden av central reglering av de statliga
universiteten och högskolorna alltid ställas i relation till
högskolor under annat huvudmannaskap.
Utbildningsministern redovisar i propositionen hur det
förberedande arbetet med att överföra vissa högskolor till
stiftelseform bedrivits och vilka diskussioner som därvid förts
under det senaste året (s.14--19). Särskilt intresse för en
stiftelsebildning har visats av Tekniska högskolan i Stockholm
(KTH), Chalmers tekniska högskola i Göteborg (CTH) och
Högskolan i Jönköping. De svar dessa högskolor avgivit är alla
tre villkorat positiva, dvs. styrelserna är intresserade av en
övergång till stiftelseform under redovisade förutsättningar
som bör preciseras genom fortsatta diskussioner.
Frågan har därmed enligt utbildningsministern blivit så
allsidigt beredd att regeringen nu bör begära riksdagens
bemyndigande att vidta de åtgärder som slutligt krävs för att
överföra KTH eller CTH samt Högskolan i Jönköping till
stiftelseform. I Jönköping skall därvid en del av högskolan
byggas ut till en internationell handelshögskola. Avsikten med
att välja endera KTH eller CTH är dels att högskolor med
likartat utbildningsutbud skall konkurrera med varandra, dels
att verksamheter som bedrivs av olika huvudmän skall kunna
jämföras.
I två motioner yrkas avslag på propositionen.
I motion 1992/93:Ub159 motsätter sig Socialdemokraterna såväl
en överföring av statliga högskolor till privaträttslig form
som att medel från de tidigare löntagarfonderna används i en
sådan transaktion. Motionärerna anser att de föreslagna
stiftelsehögskolorna inte kommer att öka friheten för studenter
och anställda i högskolan. De kommer inte heller att bidra till
ökad kvalitet i högskolesystemet. Regeringens förslag strider
mot idén om konkurrensneutralitet och leder till ett segregerat
högskolesystem. Förslaget inger dessutom starka
konstitutionella betänkligheter, hävdas det i motionen. Det är
orimligt och oförsvarbart att på detta sätt försöka binda
kommande riksdagsmajoriteter och skapa skattefinansierade
verksamheter utom räckhåll för demokratisk insyn och
kontinuerlig omprövning. Motionärerna betonar att Allmänna
Pensionsfonden skall användas till pensioner. -- Liknande
principiella synpunkter mot stiftelsebildning utvecklas i
motion 1992/93:Ub687 (s) yrkande 8, som väcktes under den
allmänna motionstiden och således innan denna proposition lades
fram.
I motion 1992/93:Ub157 avvisar Vänsterpartiet en ökad
privatisering inom utbildningssektorn. Det är enligt motionen
att dra en felaktig slutsats att tro att en sådan åtgärd skulle
främja en positiv konkurrenssituation. Den tänkta interaktionen
mellan högskolor med olika huvudmän i fråga om kreativitet,
utbyte, utmaningar och idéer är fullt möjlig att uppnå mellan
enbart statliga högskolor, anför motionärerna.
Innan utskottet tar ställning till motionerna och går in på
behandlingen av regeringens förslag i dess olika delar, vill
utskottet anmäla att det under utskottets beredning av detta
ärende från Socialdemokraterna i utskottet har framställts
yrkande om remissbehandling enligt 4 kap. 10 §
riksdagsordningen av propositionen. De skäl som därvid
åberopats är att regeringsförslaget inte har föregåtts av någon
offentligt redovisad utredning. Ej heller har enskilda eller
myndigheter lämnats tillfälle att yttra sig över förslaget, när
det väl tagit form.
Utskottet har gjort den bedömningen att den begärda remissen
skulle fördröja behandlingen av ärendet på ett sådant sätt att
det skulle leda till avsevärt men. Bl.a. skulle en fördröjning
av riksdagsbeslutet skapa osäkerhet i förhandlingsarbetet
mellan departement och berörda högskolor och försena den
administrativa processen inför omvandlingen till
stiftelsehögskolor. Därigenom skulle det troligen bli omöjligt
att genomföra stiftelsebildningen till den 1 juli 1994.
Utskottet har därför med stöd av 4 kap. 10 § riksdagsordningen
beslutat att inte sända ärendet på remiss.
Genom en offentlig utfrågning om högskolor i stiftelseform
den 13 maj 1993 har utskottet inhämtat fakta och synpunkter
under beredningen av ärendet. Deltagare i utfrågningen var
företrädare för Utbildningsdepartementet, ett antal universitet
och högskolor, Länsstyrelsen i Stockholms län, LO:s rättsskydd,
Sveriges Universitetslärarförbund, SULF, och Sveriges Förenade
Studentkårer, SFS.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionerna
1992/93:Ub157, 1992/93:Ub159 och 1992/93:Ub687 yrkande 8.
Utskottet har tidigare godkänt regeringens strategi för
förändringar av universitets- och högskolesystemet (bet.
1992/93:UbU3). Det förslag som regeringen nu lägger fram
innebär att den tredje och sista delen av reformstrategin kan
förverkligas. För de högskolor som enligt förslaget skall
övergå till stiftelseform ger det förändrade huvudmannaskapet
en ny frihet och speciella utvecklingsmöjligheter. Utskottet
ser det som positivt att det är fråga om en teknisk högskola
och en högskola, Högskolan i Jönköping, med inriktning mot
entreprenörskap och småföretag. De ökade statliga insatserna på
dessa områden som under alla förhållanden är nödvändiga kan
därmed, som anförs i propositionen, ske i en form som har
särskilda förutsättningar för framgång.
Utskottet tar här också upp motion 1992/93:Ub644 (m), vilken
väckts under den allmänna motionstiden och vari åberopas
regeringens planer på att ombilda vissa universitet och
högskolor till stiftelsehögskolor. Motionären anser att
Hantverkets folkhögskola i Leksand mycket väl skulle kunna
etableras som högskola och ingå i ett sådant försök.
Utskottet avstyrker motionsyrkandet som i detta sammanhang
saknar aktualitet.
Stiftelsebildning, organisationsstruktur m.m.
Regeringen begär således i propositionen ett bemyndigande av
riksdagen att till privaträttslig form få överföra två
högskolor. Den närmare innebörden och omfattningen av det
begärda bemyndigandet behandlas i det följande.
Enligt den principiella uppbyggnad av
stiftelsehögskolorna som utbildningsministern förordar skall
för var och en av de två högskolorna bildas en stiftelse, som
huvudman för högskolan. Med resp. stiftelse som ensam ägare
inrättas dels ett högskolebolag i vilket verksamheten vid
högskolan bedrivs, dels ett fastighetsbolag för förvaltning av
högskolans fastigheter.
Som stiftelsekapital tillförs stiftelsen enligt förslaget en
särskild värdepappersportfölj, som regeringen återkommer till
under avsnittet om finansiering. I stiftelsekapitalet ingår
också aktierna i högskolebolaget. Aktierna i fastighetsbolaget
tillförs inte som stiftelsekapital utan avses bli förvärvade av
stiftelsen genom köp från staten. För att finansiera köpet
föreslås stiftelsen få ett långfristigt lån från staten. Vid
sidan av det fasta stiftelsekapitalet -- som inte får förbrukas
-- tillförs stiftelsen medel att läggas i en reservfond.
Stiftelseformen innebär enligt utbildningsministern garantier
för att högskolan blir varaktigt autonom. Stiftelseformen
säkerställer också att det kapital staten avskiljer tjänar
utbildning och forskning vid högskolorna. Han anför att
stiftelsen dock är mer lämpad att utöva ägarrollen än att
direkt driva verksamheten. Vad gäller högskoleverksamheten och
fastighetsförvaltningen är aktiebolaget en lämpligare
driftform. Aktiebolagets främsta fördel, framhåller ministern,
är att frågor om ansvar, ledning och redovisning sedan länge är
väl reglerade.
I stiftelseförordnandet anges ändamålet med stiftelsen. I
detta bör enligt propositionen föreskrivas att stiftelsen såsom
ensam ägare till det särskilda högskolebolaget skall verka för
att det vid högskolan bedrivs utbildning och forskning på en
internationellt hög nivå. Vidare bör i stiftelseförordnandet
tas in delar av universitetens Magna Charta, undertecknad i
Bologna år 1988, nämligen att "frihet i forskning och
utbildning är högskolans grundläggande princip". -- Nämnda
ändamålsbestämmelser bör ha sin motsvarighet i bolagsordningen
för högskolebolaget som direkt bindande för bolagets ledning.
-- I stiftelseförordnandet bör också som ett särskilt ändamål
anges att stiftelsen skall lägga uppdrag, väsentligen
forskningsuppdrag, till högskolebolaget, utöver vad som blir
aktuellt till följd av statens utbildnings- och
forskningsuppdrag. För detta ändamål avses användas
avkastningen av den särskilda aktieportfölj som tillförs såsom
stiftelsekapital. Bland övriga föreslagna moment i ett
stiftelseförordnande finns en bestämmelse som innebär att, för
det fall att stiftelsen skulle upplösas, stiftelsens tillgångar
skall tillfalla staten för att användas till högre utbildning
och forskning.
När det gäller styrelsernas sammansättning anförs bl.a.
följande. I styrelsen för stiftelsen bör rektor vara
självskriven ledamot, en ledamot tillsättas av regeringen och
övriga ledamöter utses av en valförsamling på ca 15 personer.
Valförsamlingen bör första gången utses av regeringen efter
förslag från akademier eller liknande och också, när det gäller
Högskolan i Jönköping, från andra fristående organisationer med
intresse för högskolans verksamhet, vilka därefter ges rätt att
utse valförsamling. Styrelserna för högskolebolaget och
fastighetsbolaget utses av resp. bolagsstämma, där stiftelsen
förfogar över samtliga röster. En minoritet av
styrelseledamöterna i högskolebolaget bör utses på förslag av
lärarna och studenterna. Personalorganisationerna representeras
enligt vad som generellt gäller i aktiebolag. Rektor,
slutligen, bör enligt förslaget utses av styrelsen i
högskolebolaget efter en nominerings- och valprocedur som ger
de verksamma vid stiftelsehögskolan ett avgörande inflytande i
enlighet med vad som gäller när rektor utses vid de statliga
universiteten och högskolorna.
Enligt propositionen finns det inget som hindrar ett enskilt
rättssubjekt att själv bestämma att handlingar skall vara
tillgängliga. Ändå har det från de berörda högskolornas sida
bedömts ha ett särskilt värde att regler om offentlighet
finns med i bolagsordningen. Utbildningsministern anser därför
att grundläggande bestämmelser som syftar till att ge viss
offentlig insyn bör tas in i såväl bolagsordning som i de
ramavtal staten avses sluta med parterna. Frågor av betydelse i
detta sammanhang är t.ex. information om lärarnas meriter och
högskolans studiedokumentation samt, vad gäller studenterna,
deras studieresultat och examina. Ministern anför att de mer
detaljerade frågorna lämpligen regleras i avtal mellan staten
och stiftelsehögskolan.
Utskottet delar uppfattningen, som uttrycks i propositionen,
att egenskaperna hos en stiftelse som juridisk person -- att
den utgör en självägande förmögenhet med ändamålet för
verksamheten varaktigt fastlagt från början -- gör stiftelsen
särskilt lämpad att vara huvudman för en högskola med oavhängig
ställning. Den organisationsstruktur regeringen föreslår
uppfyller enligt utskottet de krav som kan ställas på en tydlig
rollfördelning i syfte att åstadkomma en effektiv drift av
stiftelsehögskolans verksamhet. Utskottet utgår från att den
närmare organisationsstrukturen anpassas till resp. högskolas
förutsättningar. Vad i övrigt anförts om verksamhetens
inriktning och styrelsernas sammansättning har inte gett
utskottet anledning till erinran. Utskottet vill understryka
betydelsen av att offentlig insyn i största möjliga
utsträckning garanteras.
Utskottet föreslår att riksdagen lämnar regeringen begärt
bemyndigande att bilda stiftelserna, högskolebolagen och
fastighetsbolagen enligt de riktlinjer som angivits i
propositionen, inbegripet att bevilja stiftelserna de lån för
fastighetsförvärv som föreslagits i propositionen.
Statens förhållande till högskolor i stiftelseform
Utbildningsministern anser att de långsiktiga relationerna
mellan staten och högskolor i stiftelseform bör anges i
ramavtal. Avtalet som bör utformas som ett trepartsavtal mellan
staten, stiftelsen och stiftelsens högskolebolag bör reglera
bl.a. frågor rörande konkurrensneutralitet, beräkning av
ersättningar, verksamhetens kvalitet och omfattning samt
revision.
Sålunda bör staten i ramavtalen åta sig att ge
stiftelsehögskolorna sådana förutsättningar för verksamheten
som i allt väsentligt är lika gynnsamma som de som gäller för
de statliga universiteten och högskolorna. Enligt
utbildningsministerns mening skall staten ersätta
stiftelsehögskolorna för prestationer och beräkna andra anslag
på samma grunder som för statliga universitet och högskolor.
Stiftelsehögskolorna skall dessutom ha samma möjligheter som
statliga universitet och högskolor att från andra statliga
myndigheter erhålla anslag, bidrag och uppdrag rörande
forskning och utbildning.
När det särskilt gäller verksamhetens kvalitet framhåller
utbildningsministern att det ankommer på stiftelsehögskolorna
att påvisa kvalitet genom att delta i nationella och
internationella utvärderingar. Stiftelsehögskolorna kommer, på
samma sätt som andra enskilda utbildningsanordnare, att
omfattas av det krav på tillstånd som enligt ett lagförslag i
proposition 1992/93:169 ställs upp för rätt att utfärda vissa
examina. Förutsatt att kvaliteten i verksamheten upprätthålls
bör staten garantera stiftelsehögskolorna en minsta omfattning
av grundläggande högskoleutbildning, forskarutbildning och
forskning på eget programansvar t.o.m. läsåret 1998/99, anför
utbildningsministern. Denna garanti bör ha innebörden att den
anslagsmässiga utvecklingen vid stiftelsehögskolorna inte blir
sämre än genomsnittligt vid de statliga universiteten och
högskolorna.
Ramavtalet bör enligt propositionen gälla för 15 år, dvs.
fr.o.m. den 1 juli 1994 t.o.m. den 30 juni 2009. Avtalstiden
förlängs därefter med 15 år om det inte minst två år
dessförinnan sagts upp av någon av parterna. Frånsett
uppsägning till avtalstidens slut bör avtalet inte ensidigt
kunna frånträdas av någondera parten under en löpande
giltighetsperiod.
Till utskottet har inkommit en begäran från
Utbildningsdepartementet om rättelse i det till propositionen
fogade exemplet på ramavtal (bil. 3). Rättelsen avser ett
tillägg sist i avsnittet om övertagande av rörelsen och gäller
medel på högskolans räntekonto i Riksgäldskontoret. Tillägget
har följande lydelse: "Likaledes förbinder sig staten att
överföra eventuellt överskott på kontot till högskolebolaget".
Regeringen har föreslagit riksdagen att godkänna de
principer för ramavtal som angivits i propositionen.
Utskottet, som inte har några invändningar mot vad som
redovisats, anser att riksdagen bör lämna begärt godkännande i
fråga om principer för ramavtal.
I detta sammanhang tar utskottet upp till behandling motion
1992/93:Ub158 (c) vari begärs ett tillkännagivande om att
studerandeavgifter inte skall få tas ut i
stiftelsehögskolor.
Utskottet har noterat att berörda högskolor i de diskussioner
som förts om en övergång till stiftelseform ansett att
studerandeavgifter inte bör få förekomma (prop. s. 18--19).
Enligt utskottets uppfattning bör avgifter inte tas ut för
sådana utbildningar som i allt väsentligt motsvarar dem som ges
vid statliga universitet och högskolor, såväl till omfattning
som till nivå och insatser i övrigt. Då utskottet utgår från
att vad som här anförts om studerandeavgifter beaktas vid den
slutliga utformningen av avtalen, finner utskottet det inte
påkallat att riksdagen gör något uttalande i frågan. Riksdagen
bör alltså avslå motion 1992/93:Ub158.
Stiftelsernas finansiering m.m.
När det gäller finansieringen av stiftelserna, vilken
fråga berörts i det föregående, hänvisar utbildningsministern
till att han i proposition 1992/93:171 Forskning i frontlinjen
framhöll att kapital finns tillgängligt i de förutvarande
löntagarfonderna för en övergång till stiftelseform för några
statliga högskolor. De börsnoterade aktier som avses kunna
användas vid den här förordade stiftelsebildningen hämtas
således från avvecklingsstyrelsen för löntagarfonderna (Fond
92--94).
Utbildningsministern framför nu att han anser att staten som
fast stiftelsekapital till de båda stiftelserna -- utöver
aktierna i resp. högskolebolag -- bör tillskjuta en särskild
aktieportfölj till ett sammanlagt värde om ca 1000 miljoner
kronor för de båda stiftelserna tillsammans. Detta fasta
stiftelsekapital får inte förbrukas, endast avkastningen av
detsamma.
För att bereda stiftelserna en större ekonomisk
handlingsfrihet förslås att staten därutöver skall tillskjuta
börsnoterade aktier till en reservfond, som får tas i anspråk i
verksamheten. Denna reservfond som rättsligt sett också är att
betrakta som stiftelsekapital bör uppgå till ett sammanlagt
värde om ca 650 miljoner kronor.
I fråga om bolagens finansiering anförs i propositionen
att högskolebolagens inkomster kommer att utgöras av ersättning
för utförda uppgifter inom grundläggande högskoleutbildning,
bidrag till forskning och forskarutbildning från
fakultetsanslag, externa medel för forskning, inkomster av
uppdragsutbildning samt gåvor och donationer.
Till fastighetsbolagen kommer i samband med bildandet att
föras de statliga fastigheter eller byggnader som upplåtits för
högskolans verksamhet. Fastighetsbolagens uppgift blir att äga
och svara för förvaltningen av fastigheter och byggnader.
Enligt propositionen kommer stiftelserna att erbjudas att köpa
fastighetsbolagen av staten till ett pris som sätts efter den
värderingsmetod som skall gälla när fastighetskoncernen för
högskolefastigheter övertar sådana fastigheter. Staten kommer
också att erbjuda stiftelserna lån som täcker hela
köpeskillingen och med en löptid på 99 år.
Bland övriga frågor tas i propositionen upp
pensionsfrågor, dvs. hur kostnaderna för resp. tidigare
statliga högskolas pensionsskuld skall finansieras vid
övertagandet av skulden, och personalfrågor.
Utbildningsministern framhåller att staten skall verka för att
all befintlig personal vid de aktuella högskolorna erbjuds
anställning med likvärdiga anställningsförmåner i
högskolebolagen vid en övergång till stiftelseform. Han anför
vidare att professorer med fullmaktstjänst och andra
befattningshavare med ordinarie tjänst bör kunna behålla sin
statliga tjänst och endast betraktas som tjänstlediga då de
tillträder en tjänst i högskolebolaget. För övriga anställda
avses anställningsvillkoren regleras i avtal med
personalorganisationerna.
Utskottet föreslår att riksdagen -- som regeringen begärt --
godkänner riktlinjerna för finansiering av stiftelserna,
högskolebolagen och fastighetsbolagen samt de lösningar av
pensions- och personalfrågor som berörts, allt i enlighet med
vad i propositionen förordats.
Utbetalning av medel från de förutvarande löntagarfonderna
Som framgått av vad utbildningsministern tidigare anfört om
stiftelsernas finansiering anser han att högskolestiftelsernas
stiftelsekapital till en del skall utgöras av en
värdepappersportfölj och att denna portfölj skall hämtas från
de förutvarande löntagarfonderna. Huvuddelen av portföljen
skall utgöra fast stiftelsekapital och en mindre del en
reservfond som får användas i verksamheten.
I proposition 1992/93:171 Forskning i frontlinjen föreslog
regeringen att ca 10 miljarder kronor ur de förutvarande
löntagarfonderna skulle tillföras som stiftelsekapital till tre
nybildade stiftelser med uppgift att stödja forskning.
Utbildningsministern förordar att beloppet nu bestäms till
högst 10 miljarder kronor.
Utanordnande av medel från de förutvarande löntagarfonderna
kräver ändring i reglementet för Allmänna pensionsfonden.
Utbildningsministern anser det vara till fördel att reglera
överförandet av medel till de olika stiftelserna i ett
sammanhang. Riksdagen föreläggs därför nu ett förslag till lag
om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna
pensionsfonden.
Lagtekniskt bör ändringen enligt propositionen göras så att
en ny punkt 10 fogas till de övergångsbestämmelser som hörde
till lagen (1991:1857) om ändring i reglementet. I den nya
punkten bör Riksförsäkringsverket åläggas att, efter beslut av
regeringen, under år 1994 överföra sammanlagt högst 11700
miljoner kronor från avvecklingsstyrelsen till fem skilda
stiftelser. Högst 1700 miljoner kronor av dessa tillförs två
stiftelser som bildas för att överföra två statliga högskolor
till privaträttslig form. Fördelningen av medlen mellan
högskolestiftelserna bör göras i enlighet med regeringens
bestämmande.
Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1993. Någon
överföring till stiftelserna kommer enligt propositionen inte
att ske förrän särskilda regeringsbeslut har fattats för resp.
stiftelses del.
Utskottet har tidigare i sitt betänkande 1992/93:UbU16
behandlat regeringens förslag (prop. 1992/93:171) om en
kulturvetenskaplig stiftelse med anknytning till Riksbankens
Jubileumsfond. Utskottet föreslog att motsvarande medel, högst
1500 miljoner kronor, i stället skall doneras till
Jubileumsfonden. Mot denna bakgrund bör den av regeringen
föreslagna lagtexten ändras i enlighet härmed.
Utskottet föreslår att riksdagen antar förslaget till lag om
ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna
pensionsfonden med den i bilagan som Utskottets förslag
betecknade lydelsen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub157, 1992/93:Ub159
och 1992/93:Ub687 yrkande 8,
res. (s)
2. beträffande etablering av Hantverkets högskola i
Leksand
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub644,
3. beträffande bildande av stiftelser, högskolebolag och
fastighetsbolag, m.m.
att riksdagen bemyndigar regeringen att bilda stiftelserna,
högskolebolagen och fastighetsbolagen enligt de riktlinjer som
angivits i propositionen, inbegripet att bevilja stiftelserna
de lån för fastighetsförvärv som föreslagits i propositionen,
4. beträffande ramavtal mellan staten samt resp. stiftelse
och högskolebolag
att riksdagen godkänner de principer för ramavtal som
angivits i propositionen,
5. beträffande studerandeavgifter i stiftelsehögskolor
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub158,
6. beträffande finansiering av stiftelserna,
högskolebolagen och fastighetsbolagen, m.m.
att riksdagen godkänner riktlinjerna för finansiering av
stiftelserna, högskolebolagen och fastighetsbolagen samt de
lösningar av pensions- och personalfrågor som berörts, allt i
enlighet med vad i propositionen förordats,
7. beträffande utbetalning av medel från de förutvarande
löntagarfonderna
att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen
(1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden med den
i bilagan som Utskottets förslag betecknade lydelsen.
Stockholm den 25 maj 1993
På utbildningsutskottets vägnar
Ann-Cathrine Haglund
I beslutet har deltagit:
Ann-Cathrine Haglund (m),
Lena Hjelm-Wallén (s),
Margitta Edgren (fp),
Berit Löfstedt (s),
Ewa Hedkvist Petersen (s),
Bo Arvidson (m),
Eva Johansson (s),
Jan Björkman (s),
Ulf Melin (m),
Inger Lundberg (s),
Krister Örnfjäder (s),
Ulf Kristersson (m),
Birgitta Carlsson (c),
Tuve Skånberg (kds) och Claus Zaar (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Avslag på propositionen (mom.1)
Lena Hjelm-Wallén, Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Krister Örnfjäder
(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.5
börjar med "Utskottet har" och slutar med "för framgång" bort
ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det förslag om
överföring av två statliga högskolor till privaträttslig form,
som regeringen nu lagt fram, inte är tillräckligt preciserat
och berett för att kunna ligga till grund för riksdagens
beslut. Utskottet finner det sålunda ytterst anmärkningsvärt
och från konstitutionell synpunkt betänkligt att ett
regeringsförslag som bl.a. innebär ett 15-årigt oåterkalleligt
stiftelseavtal inte blivit föremål för den beredning och
remissbehandling som regeringsform och riksdagsordning
förutsätter. Riksdagen bör enligt utskottets mening ta
ställning i ett så viktigt ärende först när förhandlingarna med
berörda högskolor resulterat i ett färdigt förslag.
Genom en offentlig -- -- -- (= utskottet) -- -- --
Studentkårer, SFS. Vid denna utfrågning framgick bl.a. att
grundlagsregler om tryckfrihet, offentlighet och sekretess inte
kommer att bli tillämpliga i stiftelsehögskolor. Detta innebär
att studenter och lärare i stiftelsehögskolor får en försvagad
ställning, jämfört med i statliga högskolor.
Att överföra statliga högskolor till stiftelseägda bolag
minskar kraftigt regeringens och riksdagens möjligheter att
utöva kontroll över hur dess egna resurser används. Därtill kan
utskottet inte finna att regeringen redovisat några väl
grundade skäl för att överföra högskolor till stiftelseform. De
föreslagna stiftelsehögskolorna kommer varken att öka friheten
för studenter och anställda i högskolan eller bidra till ökad
kvalitet inom högre utbildning och forskning. Den frigörelse av
universitet och högskolor som eftersträvas kan uppnås inom det
reformerade högskolesystem som börjar tillämpas den 1 juli
1993. Regeringens förslag kan, som utskottet ser det, leda till
en segregering inom högskoleutbildningen. De berörda
högskolorna skulle om förslaget genomfördes få
konkurrensfördelar gentemot statliga universitet och högskolor.
Utskottet vill särskilt peka på att Högskolan i Jönköping genom
stiftelseförslaget får fasta forskningsresurser och därmed i
detta avseende gynnas framför andra mindre och medelstora
högskolor.
I likhet med motionärerna kan utskottet inte heller acceptera
att medel från de förutvarande löntagarfonderna skall utnyttjas
för att finansiera de föreslagna stiftelsehögskolornas
verksamhet.
Med hänvisning till vad utskottet här anfört föreslår
utskottet att riksdagen med bifall till motionerna
1992/93:Ub157 och 1992/93:Ub159 samt med anledning av motion
1992/93:Ub687 yrkande 8 avslår propositionen.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub157 och
1992/93:Ub159 samt med anledning av motion 1992/93:Ub687
yrkande 8 avslår regeringens förslag,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
Jag avvisar regeringens förslag om privatisering av två
statliga högskolor och att detta skall ske med hjälp av
löntagarfondsmedel. Därvid instämmer jag i reservationen om
avslag på propositionen. Detta mitt instämmande innebär
också att jag avvisar förslaget om användning av
löntagarfondsmedel för forskningsstiftelser (jfr bet.
1992/93:UbU16).
Regeringens lagförslag med av utskottet föreslagen ändring
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för
Allmänna pensionsfonden
Bilaga
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:1092) med
reglemente för Allmänna pensionsfonden att det i
övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1857) om ändring i
nämnda lag skall införas en ny punkt, 10, av följande lydelse.
Regeringens förslag Utskottets förslag
10. 10.
Riksförsäkringsverket Riksförsäkringsverket
skall, efter beslut av skall, efter beslut av
regeringen, under år 1994 regeringen, under år 1994
överföra sammanlagt överföra sammanlagt
högst 11700 miljoner kronor högst 11700 miljoner kronor
från avvecklingsstyrelsen från avvecklingsstyrelsen
till högst fem stiftelser till högst fem stiftelser
enligt följande enligt följande
--högst 6000 miljoner --högst 6000 miljoner
kronor till en stiftelse som kronor till en stiftelse som
regeringen bestämmer och regeringen bestämmer och
som har till uppgift att som har till uppgift att
stödja strategisk stödja strategisk
forskning, främst inom forskning, främst inom
naturvetenskap och teknik, naturvetenskap och teknik,
--högst 2500 miljoner --högst 2500 miljoner
kronor till en stiftelse som kronor till en stiftelse som
regeringen bestämmer och regeringen bestämmer och
som har till uppgift att som har till uppgift att
stödja miljöstrategisk stödja miljöstrategisk
forskning, forskning,
--högst 1500 miljoner --högst 1500 miljoner
kronor till en stiftelse som kronor till Stiftelsen
regeringen bestämmer och Riksbankens Jubileumsfond
som har till uppgift att för det särskilda
stödja kulturvetenskaplig ändamålet att stödja
forskning samt kulturvetenskaplig forskning
samt
--högst 1700 miljoner
kronor till två stiftelser --högst 1700 miljoner
som bildas för att kronor till två stiftelser
överföra statliga som bildas för att
högskolor till överföra statliga
privaträttslig form; och högskolor till
skall fördelningen av privaträttslig form; och
medlen mellan dessa stiftelser skall fördelningen av
göras i enlighet med medlen mellan dessa stiftelser
regeringens bestämmande. göras i enlighet med
regeringens bestämmande.