Avtalet mellan Sverige, Norge och Europeiska ekonomiska
gemenskapen (EEG) om civil luftfart upphör att gälla när
EES-avtalet träder i kraft. Flera av de rättsakter som ingår i
luftfartsavtalet ingår också i EES-avtalet. I betänkandet
tillstyrker utskottet förslag i proposition 1992/93:93 att två
av dessa rättsakter införlivas med svensk rätt genom två
särskilda lagar. Den ena lagen gäller datoriserade
bokningssystem för luftfart och den andra kompensation till
passagerare som nekas ombordstigning på luftfartyg i regelbunden
lufttrafik. Vidare tillstyrker utskottet förslag i propositionen
om ändringar i luftfartslagen som bl.a. syftar till att anpassa
lagen till EES-avtalets krav på etableringsfrihet.
Propositionen
Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i
proposition 1992/93:93 om vissa luftfartsfrågor med anledning av
avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) att
riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om datoriserade bokningssystem för luftfart,
2. lag om kompensation till passagerare som nekas
ombordstigning på luftfartyg i regelbunden lufttrafik,
3. lag om ändring i luftfartslagen (1957:297).
Lagförslagen är fogade som bilaga till detta betänkande.
Utskottet
1 Bakgrund
Inom EG har sedan några år pågått ett arbete med avreglering
av luftfarten. För närvarande gäller inom EG det s.k.
luftfartspaket nr 2, som innebär ökade flygrättigheter samt
friare prissättning och kapacitetsfördelning i förhållande till
vad som gällde tidigare. En ytterligare avreglering,
luftfartspaket nr 3, har antagits av EG:s beslutande organ i
juli 1992. Det träder i kraft inom EG den 1 januari 1993 i
begränsad omfattning och fullt ut den 1 april 1997.
Till följd av det sedan länge etablerade skandinaviska
luftfartssamarbetet tillämpar de skandinaviska länderna en
gemensam luftfartspolitik. Det förhållandet att Danmark är
medlem av EG och därmed underkastat EG:s regelsystem har gjort
det angeläget för Sverige och Norge att delta i den
luftfartspolitiska utvecklingen inom EG. Ett särskilt avtal
mellan Sverige, Norge och EEG om civil luftfart har därför
träffats. Avtalet innebär att Sverige och Norge anpassar sig
till luftfartspaket nr 2 och åtskilliga andra regler som i dag
gäller inom EG enligt vissa rättsakter. Sedan riksdagen godkänt
avtalet och antagit en lag om dettas tillämpning (prop.
1991/92:29, bet. TU4, rskr. 111) trädde avtalet i kraft den 8
juli 1992.
Genom lagen (1992:138) om tillämpning av avtal mellan
Sverige, Norge och EEG om civil luftfart har med svensk rätt
införlivats de rättsakter som det hänvisas till i avtalet och
som kräver lagform. Rättsakter som inte kräver lagform har
införlivats genom en av regeringen utfärdad förordning.
Merparten av rättsakterna ingår i EES-avtalet. Enligt den i
proposition 1991/92:170 föreslagna s.k. EES-lagen, dvs.
förslaget till lag om ett Europeiskt ekonomiskt samarbetsområde
(EES), upphävs den nämnda av riksdagen antagna lagen i och med
att EES-lagen träder i kraft. Rättsakterna måste därför i viss
utsträckning på nytt införlivas med svensk rätt. I propositionen
framläggs därför lagförslag i bl.a. det syftet.
2 Propositionens lagförslag
Propositionens lagförslag avser en ny lag om datoriserade
bokningssystem, en ny lag om kompensation till passagerare som
nekas ombordstigning på luftfartyg i regelbunden lufttrafik
samt ändringar i luftfartslagen (1957:297).
2.1 Förslagen till två nya lagar
Föredragande departementschefen framhåller att av de
rättsakter som anges i lagen om tillämpning av avtal mellan
Sverige, Norge och EEG om civil luftfart är det endast två som i
detta sammanhang kommer i fråga. Det gäller dels en rättsakt
om införande av gemensamma regler om kompensation till
passagerare som nekas ombordstigning på flygplan i regelbunden
lufttrafik, dels en rättsakt om en uppförandekod för
datoriserade bokningssystem enligt 2§ första stycket 3 och 4 i
den nämnda lagen. Innebörden av den sistnämnda rättsakten
behandlas utförligt i utskottets betänkande 1991/92:TU4.
Eftersom de två rättsakterna rör helt olika ämnen föreslår
regeringen att de införlivas genom var sin lag.
Utskottet tillstyrker de båda lagförslagen.
2.2 Förslaget till lag om ändring i luftfartslagen
Enligt 7 kap. 3 § luftfartslagen gäller i princip förbud för
utländska rättssubjekt att utföra luftfart i svensk inrikes
trafik. Till följd av EES-avtalets bestämmelser om fri
etableringsrätt bör enligt propositionen lagrummet anpassas så
att medborgare i EG- och EFTA-stater (EES-medborgare) som
bosätter sig i Sverige kan ges tillstånd till inrikes luftfart.
Vidare måste svenska juridiska personer i detta sammanhang kunna
ha ägare som är EES-medborgare eller som är juridiska personer
med hemvist i en EES-stat. Även 2 kap. 2§ luftfartslagen, om
registrering av luftfartyg, bör anpassas till principen om fri
etableringsrätt.
Vidare föreslås i propositionen ett nytt stadgande i 7 kap.
3§ luftfartslagen enligt vilket regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer får lämna tillstånd till luftfart i inrikes
trafik till lufttrafikföretag i en EES-stat under vissa närmare
angivna förutsättningar. Förslaget skall enligt
departementschefen ses mot bakgrund av EG:s luftfartspaket nr 3,
som visserligen inte ingår i EES-avtalet, men som avses
införlivas med svensk rätt när så kan ske efter avtalets
ikraftträdande. Genom luftfartspaket nr 3 ges ett flygföretag
inom EG en begränsad rätt att utföra inrikes lufttrafik i ett
annat EG-land, s.k. cabotage. Fr.o.m. den 1 april 1997 upphör
begränsningen att gälla och tillåts cabotage som huvudregel i
full utsträckning.
Utskottet tillstyrker förslaget till lag om ändring i
luftfartslagen.
Hemställan
Utskottet hemställer
beträffande vissa luftfartsfrågor med anledning av
EES-avtalet
att riksdagen antar de genom propositionen framlagda förslagen
till
a) lag om datoriserade bokningssystem för luftfart,
b) lag om kompensation till passagerare som nekas
ombordstigning på luftfartyg i regelbunden lufttrafik,
c) lag om ändring i luftfartslagen (1957:297).
Stockholm den 26 november 1992
På trafikutskottets vägnar
Rolf Clarkson
I beslutet har deltagit: Rolf Clarkson (m), Sten Andersson
i Malmö (m), Sven-Gösta Signell (s), Elving Andersson (c),
Sten-Ove Sundström (s), Jan Sandberg (m), Bo Nilsson (s), Lars
Svensk (kds), Kenneth Attefors (nyd), Anita Jönsson (s), Lars
Björkman (m), Jarl Lander (s), Ines Uusmann (s), Hugo Bergdahl
(fp) och Ulrica Messing (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.