I betänkandet behandlas i proposition 1992/93:100
(budgetpropositionen) bilaga 7, avsnittet J. Postväsende,
framförda förslag om Postverkets treårsplan för åren 1994--1996,
om rätt för Postverket att inom en ram av 1 miljard kronor ta
upp lån på marknaden eller i Riksgäldskontoret och rätt för
verket att inom en ram av 600 miljoner kronor låna ut pengar
till bolag i Postkoncernen, om Postverkets fortsatta samarbete
med Nordbanken och övriga banker samt om inriktningen mot en
bolagisering av Postverket senast den 1 januari l994. Vidare
behandlas förslag i propositionen om anvisning av 250 miljoner
kronor för nästa budgetår under anslaget till Ersättning till
Postverket för rikstäckande betalnings- och kassaservice.
Härjämte behandlas förslag i motioner som väcktes under den
allmänna motionstiden i år. Motionsförslagen avser frågor om
postservicen i skärgårdsområden, Nordenporto motsvarande
inrikesporto, prismål för vissa tidningar, bolagisering av
Postverket samt medelsanvisningen under ovannämnt anslag, m.m.
Utskottet tillstyrker motionsförslag om att riksdagen till
Ersättning till Postverket för rikstäckande betalnings- och
kassaservice skall anvisa 50 miljoner kronor utöver det belopp
som föreslås i propositionen -- dvs. totalt 300 miljoner kronor.
Vidare tillstyrks motionsförslag om att Postverket -- såsom
kompensation för att statsbudgeten sålunda belastas med
ytterligare 50 miljoner kronor -- av sitt överskott till
statsverket bör inleverera 50 miljoner kronor utöver det belopp
som har förutskickats i budgetpropositionen.
Utskottet tillstyrker i övrigt propositionsförslagen och
avstyrker motionsförslagen.
Vid betänkandet har fogats tre reservationer, nämligen av
s-ledamöterna beträffande prismål för portoavgifter för vissa
tidningar (1), inriktningen mot bolagisering av Postverket (2)
samt ett sammanhållet förslag till regional service (3).
Vid betänkandet har vidare fogats en meningsyttring av
v-suppleanten avseende två delavsnitt i betänkandet.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen
Postväsende
Regeringen föreslår i proposition 1992/93:100 bilaga 7
(Kommunikationsdepartementet) i avsnitt J. Postväsende (s.
141--151)
1. att riksdagen godkänner Postverkets treårsplan för åren
1994--1996,
2. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
Postverkets rätt att ta upp lån på marknaden eller i
Riksgäldskontoret och att låna ut pengar till bolag i
Postkoncernen,
3. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
ram för Postverkets upplåning och Postverkets utlåning till
bolag i Postkoncernen,
4. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
Postverkets fortsatta samarbete med Nordbanken och övriga
banker,
5. att riksdagen godkänner inriktningen mot en bolagisering
av Postverket senast den 1 januari 1994.
Anslagsfrågor
J 1. Ersättning till Postverket för rikstäckande betalnings-
och kassaservice
Regeringen föreslår under denna rubrik (s. 151) att riksdagen
till Ersättning till Postverket för rikstäckande betalnings- och
kassaservice för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 250000000 kr.
Motionerna
1992/93:T217 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas
1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om förutsättningar för bolagisering
inom Postens, Televerkets och SJ:s verksamhetsområden,
2. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om statens regionala ansvar
beträffande postdistribution, kassaservice och
telekommunikationer.
1992/93:T801 av Marianne Jönsson m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen begär att regeringen vidtar de åtgärder som krävs för
att bibehålla det nordiska enhetsportot.
1992/93:T806 av Bo Bernhardsson och Bengt Silfverstrand (båda
s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att återinföra prismålet för
mervärdesskattebefriade tidningar inom Fack- och
konsumentpressens postkommitté (FKP-gruppen).
1992/93:T811 av Bengt Rosén och Erling Bager (båda fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att åtgärder bör vidtas för en svensk
återgång till ett gemensamt nordiskt porto.
1992/93:T813 av Stefan Attefall (kds) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att till Ersättning för
rikstäckande betalnings- och kassaservice för budgetåret 1993/94
anvisa ett reservationsanslag på 300000000 kr,
2. att riksdagen beslutar att beräkningen av Postverkets
inlevererade överskott bör höjas med 50000000 kr jämfört med
regeringens förslag för budgetåret 1993/94.
1992/93:T816 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Postverket,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att postgirots hemvist bör förbli i Postkoncernen,
4. att riksdagen till Postverket för rikstäckande
betalnings- och kassaservice för budgetåret 1993/94 anvisar
50000000 kr utöver regeringens förslag.
1992/93:T819 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att ersättningen till Postverket
för rikstäckande betalnings- och kassaservice för budgetåret
1993/94 skall öka med 50000000 kr jämfört med regeringens
förslag samt att statens krav på utdelning skall höjas med
50000000 kr.
1992/93:Jo675 av Karin Pilsäter och Christer Lindblom (båda
fp) vari yrkas
3. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av en fullgod
samhällsservice i skärgården.
Bakgrund
Postverkets uppgifter och organisation
Enligt förordningen (1988:79) med instruktion för Postverket
har verket till huvuduppgift att driva poströrelse, vari det
ingår att (1) befordra och distribuera brev och paket samt (2)
förmedla betalningar. Postverket (Posten) får enligt
instruktionen också driva annan verksamhet som det har särskilda
förutsättningar för.
Vid utgången av år 1992 upphörde kungörelsen (1947:175)
angående Postverkets ensamrätt till brevbefordran m.m. att
gälla. Postverkets monopol hade varit en "ensamrätt till
regelbunden befordran mot avgift av slutna brev ävensom öppna
försändelser innehållande helt eller delvis skrivna
meddelanden".
Fram till utgången av år 1991 gällde förordningen (1981:193)
om vissa postavgifter. I denna hade regeringen föreskrivit en
normaltaxa för befordran av brev. För befordran av brev med
längre befordringstid än "normalbrev" bestämde Postverket
avgifterna såsom för s.k. ekonomibrev m.fl.
Numera gäller enligt instruktionen för Postverket att verket
meddelar föreskrifter om villkor och avgifter för befordran av
brev inom ramen för de mål och riktlinjer som regeringen
bestämmer samt -- om inte annat har föreskrivits i lag eller
förordning -- om övriga villkor och avgifter inom verkets olika
verksamhetsområden. Någon avgift skall emellertid inte tas ut
för befordran av blindskriftsförsändelser med en högsta vikt av
7000 g som inte sker med flyg.
För "normalbrev" med en vikt upp till 500 g gäller
emellertid enligt riksdagens beslut (prop. 1990/91:87 s. 159,
bet. TU29, rskr. 377) att avgiften får höjas med högst 80% av
den genomsnittliga förändringen av ett faktorprisindex för
lastbilstransporter.
Det inrikes brevsortimentet omfattar numera följande.
Brev. Vikt högst 1 kg Ersätter tidigare "normalbrev". Skall i
princip delas ut första vardagen (måndag--fredag) efter
inlämningen (övernattbefordran).
Ekonomibrev. Vikt högst 1 kg Skall utdelas senast tredje dagen
efter inlämningen, dock med undantag för vissa områden i övre
Norrland.
Brev kan kombineras med leveranstidsgaranti (ESS-brev).
Leveranstidsgarantin kan kombineras med utfästelse om
penningersättning upp till 5000 kr vid förlust (ESS-brev REK)
eller med utfästelse om full dylik ersättning vid förlust
(ESS-brev VÄRDE).
Postverkets (Postens) affärsidé är att över hela landet och
internationellt förmedla meddelanden, lättgods och pengar samt
erbjuda andra finansiella tjänster så att alla kan nå alla och
så att kundernas affärer stöds.
Poströrelsen är indelad i fem affärsområden, nämligen (1)
Posten Brev, som förmedlar meddelanden och lättare varor inom
landet, (2) Posten Lättgods, som förmedlar lättgods, i huvudsak
med vikter upp till 35 kg, (3) Posten Utrikes, som svarar för
utrikes försändelser, (4) Postgirot, som förmedlar betalningar
samt (5) Posten Bank och Kassa, som svarar för kassaservice och
banktjänster samt deltar i förmedlingen av brev och lättgods och
i förmedlingen av betalningar via Postgirot. För varje
affärsområde är landet indelat i regioner.
Inom Posten finns vidare ett antal särskilda resultatenheter
-- t.ex. Posten Finans och Posten Frimärken. Posten har två
verksamma dotterbolag -- Fastighets AB Certus och Postbolagen
AB. Postbolagen AB är i sin tur moderbolag för ett tiotal
rörelsedrivande bolag. Inom de särskilda resultatenheterna och
bolagen bedrivs verksamheter som stödjer och kompletterar
verksamheten inom affärsområdena.
Posten har vidare aktier och andelar i ett antal företag.
Posten och Postens bolag bildar en affärsverkskoncern.
Postens servicenät består av ca 2000 postkontor, 2700
lantbrevbäringslinjer, 8100 stadsbrevbäringsdistrikt samt
40000 brevlådor. Lantbrevbärarna både delar ut post i
postlådor och står till tjänst med kassaservice.
I mycket glest befolkade områden, där kostnaderna för
lantbrevbäring skulle bli orimligt höga, får hushållen sin
postservice genom postväskor (ca 10000) som sänds med
reguljära transportmedel till och från enskilda hushåll eller
till och från postombud hos vilka hushållen får hämta eller
lämna post. Enklare postservice bedrivs för närvarande genom ca
150 entreprenader i anslutning till butiker m.m.
I Postens distributionsnät sänds inlämnade försändelser till
"uppsamlingspostkontor" där försändelserna sorteras och därifrån
sänds vidare till "spridningspostkontor" för fortsatt befordran
till adressaterna.
Postens strategi anges vara att Posten skall vara säker,
nära och offensiv.
Statens ägarkapital i Posten uppgår till 822 miljoner kronor
som är lika fördelat med 411 miljoner kronor på ett
amorteringsfritt statslån och med 411 miljoner kronor på ett
verkskapital.
Kalenderår är verksamhetsår.
Postkoncernens rörelseintäkter för år 1991 uppgick till ca
22,1 miljarder kronor, varav aktiebolagen svarade för ca 1
miljard kronor. Resultatet för år 1992 blev ca 1,6 miljarder
kronor.
Medelantalet anställda i Posten uppgår till ca 53300,
varav ca 2200 inom bolagssektorn.
Former för styrning av Posten
Gällande former för statsmakternas styrning av Postens
verksamhet beslöts i huvudsak år 1985 (prop. 1984/85:100 bil. 8,
bet. TU11, rskr. 203) och har senare kompletterats. Styrningen
sker genom att servicemål, kvalitetsmål och ekonomiska mål
fastställs på grundval av rullande treårsplaner, som upprättas
av Posten.
Posten har i princip beslutanderätt över samtliga
investeringar men skall till regeringen anmäla planerade
investeringar i posthus över 10 miljoner kronor och planerade
förhyrningar av lokaler med byggnadskostnad över 10 miljoner
kronor. Posten får finansiera alla investeringar med i rörelsen
tillgängliga medel.
Investeringar i aktier skall underställas regeringens
prövning liksom överföringar av mer betydande verksamheter från
Postverket till bolag. Postens styrelse får besluta om
förändringar av bolag inom Postbolagsgruppen.
Postkoncernen leds av en koncernstyrelse. Postens
generaldirektör svarar för koncernens löpande verksamhet.
Riksdagens och regeringens krav på Posten
På förslag i proposition 1991/92:100 bilaga 7 preciserades
under förra riksmötet statsmakternas uppdrag, mål och
resultatkrav för Posten (bet. TU18, rskr. 276). Precisering
skedde under rubrikerna Service och kvalitet, Daglig service,
Rikstäckande service, Brevbefordran, Paketbefordran, Betalnings-
och kasservice, Beredskapsplanering, Utvärdering av utförd
service, Resultatkrav, Utdelning samt Produktivitetsmål (se bet.
TU18 s. 19--21).
Utskottet
Utskottet tar upp propositionsförslagen till behandling i den
ordning som de har framförts i budgetpropositionen.
1 Postverkets treårsplan för åren 1994--1996, m.m.
1.1 Propositionsförslaget
Regeringen föreslår att riksdagen skall godkänna Postverkets
treårsplan för åren 1994--1996.
I propositionen presenteras Postverkets förslag beträffande
inriktning av verksamheten, mål för verksamheten samt
investeringar.
Som inriktning av verksamheten föreslår sålunda Postverket
att verket skall över hela landet och internationellt förmedla
meddelanden, lättgods och pengar samt erbjuda andra finansiella
tjänster så att alla kan nå alla och så att kundernas affärer
stöds. Verket skall kännetecknas av att verksamheten är säker,
nära och offensiv. Strategin skall främst vara kundorientering,
kvalitet, kostnadseffektivitet och kompetens.
Som mål för verksamheten föreslås (1) tillräcklig
lönsamhet, (2) nöjda kunder samt (3) personal som trivs.
Postverket preciserar målet för tillräcklig lönsamhet
sålunda.
Resultatet skall långsiktigt (för perioden 1993--1996) vara
lägst 5% av rörelseintäkterna. Resultatmålen är 1150
miljoner kronor för år 1993 (5,1% av rörelseintäkterna),
1600 miljoner kronor för år 1994, 2100 miljoner kronor för
år 1995 och 2200 miljoner kronor för år 1996.
Räntabiliteten skall långsiktigt ligga på minst 15% av eget
kapital efter skatt vid normal soliditet.
Soliditeten skall på sikt nå 15%.
Totalproduktiviteten skall under perioden förbättras med minst
2% per år.
Målet beträffande nöjda kunder har preciserats sålunda.
Andelen nöjda kunder skall öka från 76% år 1992 till 77%
år 1993 och till 80% år 1995.
Alla brev skall komma fram inom utlovad tid. Detta mål skall
under hela perioden klaras till minst 98% för lokalbrev och
95% för riksbrev. Alla regioner skall ha nått denna nivå år
1994.
Väntetiderna på postkontor skall normalt vara högst fem
minuter under normaltrafik och högst tio minuter under
högtrafik.
En rikstäckande kassaservice med ca 2000 serviceställen
skall behållas.
Postverket beräknar att investeringarna skall uppgå till
ca 5390 miljoner kronor under hela perioden 1993--1996.
I motionerna har inte framförts någon erinran mot att
Postverkets treårsplan godkänns. Emellertid har motionsförslag
framförts som har avseende på Postverkets uppdrag m.m., nämligen
motionsförslag om postservicen i skärgårdsområden, om det s.k.
Nordenportot och om portoavgifter för vissa tidningar. Dessa
motionsförslag tas upp i det följande, varefter utskottet
redovisar sitt ställningstagande till Postverkets treårsplan.
1.2 Postservicen i skärgårdsområden
I motion Jo675 (fp) framhålls att en mycket liten andel av
alla svenska hushåll -- 0,04% -- inte har postservice fem
dagar i veckan men att en stor del av dessa hushåll utgörs av
hushåll i skärgårdsområden. Motionärerna anser att samverkan
mellan post, andra verk och myndigheter, företag samt kommuner
bör övervägas i syfte att Posten skall dra nytta av kompetens,
lokaler och transportmedel hos andra verksamheter och därigenom
förbättra postservicen. Motionärerna begär i här aktuell del av
yrkande 3 att riksdagen som sin mening skall ge regeringen detta
till känna.
Mot bakgrund av att en kraftig minskning av efterfrågan på
postkontorens tjänster hade skett under 1980-talet och att
efterfrågan på dessa tjänster beräknades avta i ökad takt under
1990-talet uppdrog Postens styrelse år 1990 åt Postens ledning
att framlägga ett förslag till servicemässig och ekonomisk
anpassning av Postens kontorsnät till den nya situationen.
En arbetsgrupp -- Nät 92 -- med representanter för Posten,
riksdag, fackföreningar och Kommunikationsdepartementet fick
sedan i uppdrag att göra en översyn av postkontorsnätet.
Arbetsgruppen redovisade i december 1991 sina överväganden i
rapporten Nät 92. Arbetsgruppen föreslog att Postverket skulle
behålla sitt stora rikstäckande servicenät med uppemot 2000
serviceställan utöver de 2700 brevbäringslinjerna. För att
Posten skulle kunna stanna kvar på landsbygden föreslogs nya
driftformer och utveckling av samarbete med annan
serviceverksamhet, t.ex. utbyggnad av postkontorsservice i
landsbygdsbutiker. Ett genomförande av arbetsgruppens förslag
skulle innebära att omkring år 1995 kommer att finnas omkring
(1) 1250 postkontor, varav 300 i samverkan med bank, (2) 350
postkontor i butik i samarbete med detaljhandeln, (3) 250
närpostenheter för enkel postservice i tätorter som ersättning
för vanliga postkontor som läggs ned, (4) 50 nya
lantbrevbäringslinjer samt (5) 150 postkontor i butik som skulle
utgöras av befintliga entreprenader som omvandlats till
serviceformen "Post i butik".
Efter remissbehandling av rapporten beslöt Postens styrelse
i juni 1992 att den i rapporten föreslagna inriktningen av
kontorsnätets struktur skulle genomföras.
För närvarande förekommer postkontorsservice i ca 110
butiker m.m. Inom Postverket räknar man med att serviceformen
"Post i butik" om några år kommer omfatta ca 500 butiker o.d.
Det under förra riksmötet preciserade uppdraget för Postverket
när det gäller daglig service innebär att Postverket skall
tillhandahålla daglig postservice till alla hushåll, företag och
organisationer och att dessa i normalfallet skall ha tillgång
till postutdelning och betalningsservice fem dagar i veckan.
Utskottet utgår från att Postverket i samband med
genomförandet av de förutskickade förändringarna av
servicestrukturen så långt möjligt beaktar önskemålen hos sådana
hushåll, som i dag inte har postservice fem dagar i veckan, att
få denna service. Något riksdagens initiativ med anledning av
motionen synes inte erforderligt. Det här aktuella yrkandet i
motionen avstyrks således.
1.3 Nordenporto motsvarande inrikesporto
Nordiska rådet antog år 1953 en allmän rekommendation om att
inrikes postavgifter skulle tillämpas inom hela det nordiska
området. Därefter har rådet antagit rekommendationer i samma
syfte avseende olika typer av försändelser.
När det gäller t.ex. brev har det svenska Postverket sedan
år 1955 medgett att brev upp till maximivikten l kg befordras
inom det nordiska området enligt taxan för inrikes brev.
Sedermera infördes inom ramen för det internationella
postsamarbetet en terminalhanteringsavgift för brev som sänds
från ett land till ett annat, som innebär att avsändarlandets
postverk skall till adresslandets postverk betala en andel av
gällande inrikesporto i detta land. Postverkets kostnader för
befordran och hantering i Sverige jämte
terminalhanteringsavgiften i adresslandet medför att kostnaderna
för befordran och hantering av en utrikes försändelse blir
avsevärt högre än kostnaderna i dessa hänseenden för en inrikes
försändelse i motsvarande viktklass. När det gäller försändelser
till de nordiska ländrna har nämnda slag av kostnader kommit att
överstiga intäkterna av "Nordenportot". I betänkandet (Ds
1991:44) Postens konkurrensförutsättningar beräknades sålunda
underskottet på postdistributionen till Nordenporto till ca l00
miljoner kronor per år.
Från och med den 1 januari 1993 medger det svenska Postverket
inte längre postbefordran inom Norden till inrikes porto. Medan
t.ex. avgiften för ett brev på högst 20 g i januari 1992 var
2:80 kr vid befordran inrikes och inom Norden samt 4:50 kr vid
befordran till länder i Europa utom Norden är avgiften fr.o.m.
den 1 januari 1993 för ett sådant brev 2:90 kr vid befordran
inrikes, 3:50 kr vid befordran ("Prioritaire") till ett nordiskt
land eller till Baltikum samt 5:00 kr vid befordran
("Prioritaire") till ett annat land i Europa.
I motion T801 (c) begärs att det nordiska enhetsportot skall
bibehållas. Motionärerna anser att avskaffandet av enhetsportot
försvårar det utbyte av erfarenhet och kunskap som pågår mellan
de nordiska länderna och skulle vara ett bakslag för den
nordiska gemenskapen.
I motion T811 (fp) begärs återgång till ett gemensamt
nordiskt porto.
På Island avskaffades det nordiska enhetsportot den 1 november
1992 samt i Finland och Norge den 1 mars 1993. Det beräknas bli
avskaffat i Danmark år 1994.
I ett medlemsförslag år 1992 begärdes att Nordiska rådet
skulle avge en rekommendation om att det nordiska enhetsportot
skulle bibehållas och motsvara nationellt inrikesporto. Efter
remissbehandling föreslog Nordiska rådets miljöutskott att rådet
inte skulle företa sig något med anledning av medlemsförslaget.
Vid rådets 42:a sessions fjärde möte i Oslo den 4 mars l993
bifölls utskottets förslag. De nordiska postverken hade i
yttranden till miljöutskottet framfört ekonomiska argument mot
bifall till medlemsförslaget. Miljöutskottet konstaterade att EG
-- som modell för avräkning mellan postorganisationerna av
ersättningar för försändelser mellan länderna -- förordar att
mottagarlandets postväsende skall erhålla en viss procentandel
av det inrikesporto som skulle ha gällt där.
Mot bakgrund av det anförda är trafikutskottet inte berett
att förorda något initiativ med anledning av motionerna, vilka
därmed avstyrks.
1.4 Prismål för portoavgifter för vissa tidningar
Den 1 juli 1991 upphävdes den postala tidningskungörelsen
(1968:489). I denna hade föreskrivits villkor och avgifter i
Postverkets tidningsrörelse. Befordringsavgifterna skulle
därefter bestämmas efter förhandlingar mellan Postverket och
tidningsutgivarna.
Under budgetåret 1991/92 gällde emellertid undantag från den
nya ordningen för sådana tidningar inom den s.k. FKP-gruppen
(FKP = Fack- och konsumentpressens postkommitté), som är
befriade från skatteplikt för mervärdeskatt med undantag för
personaltidningar. För de tidningar, som omfattades av
undantaget, gällde ett prismål som var anknutet till Statistiska
centralbyråns faktorprisindex för lastbilstransporter.
Den 1 juli 1991 höjdes avgifterna för de här aktuella
tidskrifterna i FKP-gruppen (ca 250 tidskriftstitlar) med 9,9%
och för de övriga tidskrifter som hade omfattats av postala
tidningskungörelsen (ca 2000 tidskriftstitlar) med 11,1%.
(Här bortses från dagstidningar.)
Den 1 januari 1992 höjdes avgifterna för "de övriga
tidskrifterna" med ytterligare 10% och den 1 juli 1992 för de
här aktuella tidskrifterna i FKP-gruppen med ytterligare
11,2%. Det har uppgetts att avgiftshöjningarna per den 1
januari och per den 1 juli 1992 skedde utan att parterna vid
förhandlingar hade enats.
I motion T806 (s) begärs att föreskrifterna om prismål för de
här aktuella tidskrifterna inom FKP-gruppen skall återinföras.
Motionärerna framhåller att tidskriftsgruppen är underkastad ett
faktiskt monopol utan möjlighet att pressa avgifterna.
Motionärerna pekar på att Posten under år 1992 har höjt
avgifterna kraftigt och att Posten inte förhandlar med FKP utan
ensidigt fastställer avgifterna.
I betänkandet (Ds 1991:44) Postens konkurrensförutsättningar
beräknades underskottet på distributionen av facktidskrifter
m.m. till ca 200 miljoner kronor per år.
I utskottets betänkande 1991/92:TU18 (s. 18--19) behandlade
utskottet regeringens förslag (prop. 1991/92:100, bil. 7, s.
160) om att det under budgetåret 1991/92 införda prismålet
skulle avskaffas samt motionsförslag om att prismålet skulle
bibehållas. Utskottet instämde därvid med föredragande
departementschefen i att marknadsmässiga villkor för
distributionen bör vara styrande även när det gäller här aktuell
del av FKP-gruppens tidskrifter. Utskottet beaktade härvid att
andra entreprenörer kunde finna anledning att ta upp konkurrens
med Posten om Posten missbrukar sin situation vid prissättningen
m.m. på en öppen marknad.
Utskottet -- som har samma principiella inställning i den nu
aktuella frågan -- vill understryka betydelsen av att
prisförhandlingarna mellan parterna kan föras i en konstruktiv
anda.
Utskottet är inte berett att nu förorda att ett prismål för
distributionen av här aktuella tidskrifter skall återinföras.
Motionen bör därför inte föranleda något initiativ av riksdagen.
Den avstyrks sålunda.
Utskottet har inhämtat att FKP har upplösts under hösten
1992.
1.5 Utskottets ställningstagande till treårsplanen
Som nämnts har i motionerna inte framförts någon erinran mot
att Postverkets treårsplan godkänns. Utskottet har inte heller
något att erinra häremot.
2 Postverkets upplåning samt utlåning till bolag inom
Postkoncernen
Postverket har för närvarande inte befogenheter att ta upp lån
i Riksgäldskontoret eller på marknaden. Verket har inte heller
möjlighet att låna ut medel till bolag i Postkoncernen.
Föredragande departementschefen erinrar om att riksdagen
under 1990/91 års riksmöte godkände riktlinjer för affärsverkens
lånefinansiering m.m. (prop. 1990/91:29, bet. FiU4, rskr. 38).
Med hänvisning till dessa riktlinjer och en framställning i
frågan av Postverket föreslår departementschefen att Postverket
inom en ram på 1 miljard kronor skall få ta upp lån på marknaden
eller i Riksgäldskontoret samt att verket inom en ram på 600
miljoner kronor skall få låna ut pengar till bolag i
Postkoncernen. I de föreslagna ramarna skall i överensstämmelse
med nämnda riktlinjer även borgensåtaganden inräknas.
Postgiroinlåningen förutsätts särskiljas även i fortsättningen
och skall inte användas för finansiering av Postverkets
verksamhet. Vidare förutskickas att lånemöjligheten i
Riksgäldskontoret skall upphöra och redan upptagna lån
avvecklas när Postverket bolagiseras.
Riksdagen föreslås godkänna vad föredragande
departementschefen har anfört om rätt för Postverket att ta upp
lån och att låna ut pengar samt om ramar för upplåningen och
utlåningen.
Utskottet har inte har något att erinra mot förslaget.
3 Det fortsatta samarbetet med Nordbanken och övriga banker
3.1 Bakgrund
Postverket har sedan bildandet år 1974 av Post- och
Kreditbanken (numera Nordbanken) haft samarbete med denna bank.
Sedan år 1990 har Postverket haft samarbete med sparbankerna.
Den 15 november 1990 fastställde regeringen riktlinjer för
Postverkets samarbete med banker, m.m.
Enligt dessa riktlinjer har Postverket rätt att sluta avtal
om samarbete med olika banker. När sådana avtal sluts får det
emellertid inte råda något tvivel om att avtalen bygger på
icke-exklusivitet. Avtal med banker måste bygga på
förutsättningen att Postverket inte helt eller delvis äger någon
bank. Postverket kan ha samarbete med olika banker, men en parts
tillträde till kontorsnätet får inte göra det omöjligt för andra
banker att teckna avtal av samma omfattning.
Vidare skall enligt riktlinjerna Postverkets engagemang i
banksektorn bygga på transaktioner och förmedling av affärer på
ett sådant sätt att banklagens regler om rätt att delegera inte
bryts. Postverket skall också kunna marknadsföra de tjänster
samarbetet omfattar. Postverket skall däremot inte bevilja
krediter och inte ha del i de kreditrisker som uppkommer till
följd av förmedlade affärer.
Gällande avtal mellan Postverkerket och Nordbanken resp.
Sparbankerna slöts den 5 mars 1991. Enligt avtalet med
Nordbanken skall Postverket förmedla Nordbankens tjänster på
samtliga postkontor. Avtalet med Sparbankerna avser
kontorssamverkan och transaktionsavtal.
3.2 Propositionsförslaget och utskottets ställningstagande
Till följd av ändringar (SFS 1992:1613 och 1992:1634) i
bankrörelselagen (1987:617) gäller numera bl.a. att -- om det
finns särskilda skäl -- regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, Finansinspektionen får tillåta att en bank
tillhandahåller posttjänster (2 kap. 2§) och att en bank låter
verksamheten bedrivas av annan än bankens egen personal och i
andra lokaler än i bankens egna (2 kap. 3a§).
Departementschefen pekar på att frågan om samverkan mellan
bank, post och butik bara har behandlats med avseende på
glesbygd och mindre orter. Han framhåller att frågan emellertid
är av principiell betydelse och kommer att bli föremål för
djupare och bredare behandling.
Postkontorsnätet är, framhåller departementschefen, beroende
av samarbetet med Nordbanken för att kunna upprätthålla service
av den omfattning som finns i dag. Han förordar därför att
Postverket fördjupar samarbetet med Nordbanken. Samarbetet bör
enligt departementschefen ske på affärsmässiga grunder, och det
bör inte längre finnas hinder för Postverket att sluta avtal med
Nordbanken som ger Nordbanken exklusiv rätt till distribution av
finansiella tjänster. Ett sådant avtal mellan Postverket och
Nordbanken bör dock, framhåller departementschefen vidare, inte
hindra att möjlighet ges för andra banker att knyta avtal i de
delar av Sverige där Finansinspektionen tillåter att bank- och
postärenden sker i andra lokaler än banks resp. postens.
Regeringen föreslår att riksdagen skall godkänna vad
departementschefen har anfört om Postverkets fortsatta samarbete
med Nordbanken och övriga banker.
Utskottet tillstyrker att så sker. Utskottet utgår härvid
från att även andra banker än Nordbanken kommer i fråga för
samarbete med Posten.
4 Inriktning mot bolagisering av Postverket
4.1 Bakgrund
Under förra riksmötet bemyndigade riksdagen (prop. 1991/92:100
bil. 7 (s. 154--160), bet. TU18, rskr. 276) regeringen att
fullfölja en påbörjad översyn av förutsättningarna och formerna
för Postverkets verksamhet med en i propositionen föreslagen
inriktning, som bl.a. avsåg bolagisering av Postverket. En
bolagisering av verket skulle dock kunna bli aktuell först när
en aviserad postlagsutredning hade slutförts och vissa andra
frågor hade utretts.
Postlagsutredningen har sedermera i januari i år framlagt
betänkandet (SOU 1993:9) Postlag, som för närvarande
remissbehandlas.
På förslag i finansplanen i årets budgetproposition (bil. 1,
s. 132--135) har riksdagen nyligen bemyndigat regeringen att
genomföra vissa förändringar av det statliga betalningssystemet
(bet. FiU10 och FiU20, rskr. 189). Beslutet innebär bl.a. att
det statliga koncernkontosystemet CassaNova skall byggas ut så
att det fr.o.m. den 1 juli 1993 kan förmedla betalningar såväl
via postgirot som bankgirot. Postgirots kvarvarande ensamrätt
som statens betalningsförmedlare kommer därmed att avskaffas.
Riksrevisionsverket skall få i uppdrag att utveckla
betalningssystemet. Finansministern har aviserat att ett förslag
till en ny lag som skall gälla för verksamheten i ett
bolagiserat postgiro skall underställas riksdagen vid ett senare
tillfälle.
Kommunikationsministern framhåller att det är angeläget att --
i samband med bolagisering av postgirot -- även resterande delar
av Postverket bolagiseras i enlighet med tidigare riktlinjer.
Han förutskickar att ett förslag till bolagisering av Postverket
och ett förslag till lag om postverksamhet kommer att föreläggas
riksdagen under år 1993.
4.2 Propositionens förslag, motionsförslag och utskottets
ställningstagande
Regeringen föreslår att riksdagen skall godkänna inriktningen
mot en bolagisering av Postverket senast den 1 januari 1994.
I motionerna T217 (s) och T816 (v) behandlas frågan om
bolagisering av Postverket. I den förstnämnda motionen anger
motionärerna vissa förutsättningar som skall uppfyllas för att
en bolagisering skall få ske. I den sistnämnda motionen
motsätter sig motionärerna en bolagisering.
I motion T217 (s) framhålls inledningsvis bl.a. att det är
en nationell angelägenhet att trygga en god och rättvis
kommunikationsförsörjning i hela landet och att det är en
nationell angelägenhet att utveckla och förvalta
infrastrukturen. Av detta följer enligt motionärerna att
infrastrukturen skall kontrolleras av staten. Diskussionen om
associationsform för Posten, Statens järnvägar och Televerket
bör enligt motionärerna inte i första hand handla om vilken
associationsrättslig form en viss verksamnhet bör ha. Viktigare
är, framhålls det, att klarlägga hur angelägna mål för en
verksamhhet skall kunna uppnås på det mest effektiva sättet,
såsom t.ex. tillgänglighet till service, kostnadseffektivitet,
valfrihet. På merparten av de områden inom vilka affärsverken
verkar kommer dessa enligt motionärerna att vara monopolister
oberoende av associationsform, då tekniska fördelar och
stordriftsfördelar innebär att en effektiv marknad kommer att
domineras av en stor aktör, såsom när det gäller t.ex.
brevbefordran. Som förutsättningar för bolagisering av Posten,
SJ och Televerket anger motionärerna bl.a. att det statliga
ägandet måste lämnas oförändrat, att praktiska lösningar för att
trygga sociala åtaganden måste garanteras, att regionala
förpliktelser måste uppfyllas på ett tillfredsställande sätt,
att riksdag och regering skall fastställa service- och
kvalitetsmål för verksamheterna, att konkurrensen mellan olika
aktörer måste ske på likvärdiga villkor samt att allmänhetens
insyn i ett till statligt ägt bolag omvandlat affärsverk skall
ske på i princip samma villkor som insynen i kommunala bolag.
Vidare måste enligt motionärerna resurstillskott tryggas med
hänsyn till att pensionsåtaganden kommer att belasta
balansräkningarna vid bolagisering. I yrkande 1 i här aktuell
del av motionen begär motionärerna att riksdagen som sin mening
skall ge regeringen till känna vad i motionen anförs om
förutsättningar för bolagisering inom Postens verksamhetsområde.
Motionärerna synes därmed mena att riksdagen inte bör godkänna
vad som anförs i propositionen om inriktningen mot en
bolagisering av Postverket.
I motion T816 (v) begärs att Posten även i fortsättningen
skall vara affärsverk (yrkande 2) och att postgirot även i
fortsättningen skall ingå i affärsverket (yrkande 3).
Motionärerna framhåller att inom ramen för organisationsformen
som affärsverk lönsamma delar av Postens verksamhet kan få
bekosta olönsamma delar. Motionärerna framhåller vidare att de
statligt anställda måste få utveckla en arbetsplatsdemokrati som
effektiviserar verksamheten men att möjligheterna härför
försvåras om Posten omvandlas till aktiebolag. Dessutom
reduceras enligt motionärerna möjligheterna till offentlig insyn
i verksamheten.
Frågor om lämplig associationsform för SJ, Televerket och
Posten med hänsyn till kostnadseffektivitet m.m. har behandlats
i rapporten (Ds 1991:77) SJ, Televerket och Posten -- bättre som
bolag?, vilken rapport i november 1991 avgavs till expertgruppen
för studier i offentlig ekonomi. Av rapporten (s. 46, 47 och 73)
kan utläsas att formen aktiebolag inte skulle behöva utgöra
hinder för korssubventionering inom organisationen och för att
nå uppställda regionalpolitiska och sociala mål.
I september 1992 avgav en av regeringen tillsatt expertgrupp
promemorian (Ds 1992:101) Bolagisering av affärsverk --
Konstitutionella aspekter. Expertgruppen visar på olika
möjligheter till insyn och kontroll i statliga aktiebolag (s.
46--49).
Verksamhetsformen aktiebolag synes sålunda inte behöva
utgöra hinder för att sådana villkor ställs på ett affärsverk
vid en bolagisering, som enligt motion T217 (s) skall utgöra
förutsättningar för att bolagisering skall få komma till stånd
och enligt motion T816 (v) inte skulle kunna förenas med en
bolagisering. Bestämmande blir de regler och riktlinjer för
verksamheten som fastläggs vid bolagsbildningen och senare.
Departementschefen framhåller att en förutsättning för att
Postverket skall lyckas hävda sig i den konkurrens verket har i
dag och kan förutse är att verksamheten bedrivs med samma
regelverk och konkurrensvillkor som övriga aktörer har att verka
under. Utskottet är av samma mening. Förberedelsearbetet för
bolagisering av Postverket bör därför fortgå med inriktning mot
bolagisering senast den 1 januari 1994. Utskottet tillstyrker
således propositionsförslaget och avstyrker därmed
motionsförslagen.
Utskottet vill inför bolagisering av Postverket erinra om
att utskottet tidigare under innevarande riksmöte i sitt av
riksdagen godkända betänkande 1992/93:TU11 (s. 11) framhöll att
en rikstäckande postservice med god kvalitet och till rimliga
priser utgör en väsentlig del av vårt lands infrastruktur,
varför det är nödvändigt att skapa villkor som möjliggör för
Postverket att uppfylla statsmakternas krav beträffande kvalitet
och service. Utskottet underströk att vid utformningen av dessa
villkor det starka samband som finns mellan Postverkets olika
affärsområden måste beaktas. Som exempel nämnde utskottet att
postgirot svarar för ungefär en tredjedel av kassanätets
intäkter och att postgirot tillsammans med Posten Brev också är
de affärsområden som svarar för Postverkets överskott.
5 Medelsanvisning till ersättning till Postverket för
rikstäckande betalnings- och kassaservice, m.m.
Under förra riksmötet anvisades 300 miljoner kronor för
budgetåret 1992/93 under ett nytt anslag till Ersättning till
postverket för rikstäckande betalnings- och kassaservice (prop.
1991/92:100 bil. 7 s. 163, bet. TU18, rskr. 276). I den
ovannämnda rapporten (Ds 1991:44) Postens
konkurrensförutsättningar angavs att nettokostnaden för att
upprätthålla den dagliga kassaservicen på orter där alternativ
till Postverket -- dvs. bank -- saknas uppgick till ca 300
miljoner kronor per år, vilket motsvarade kostnaden för 300--400
fasta serviceställen och för samtliga brevbäringslinjer.
Regeringen föreslår att 250 miljoner kronor anvisas under
anslaget för nästa budgetår, dvs. en neddragning av
medelsanvisningen med 50 miljoner kronor i förhållande till
medelsanvisningen för innevarande budgetår.
Med anledning av regeringens förslag har väckts förslag i fyra
motioner. I tre av motionerna framförs konkreta förslag om
medelsanvisningen m.m. för nästa budgetår. I den fjärde motionen
vänder sig motionärerna också mot den av regeringen föreslagna
neddragningen av medelsanvisningen. De begär vidare ett
övergripande förslag av regeringen när det gäller ersättning för
här aktuell postservice.
I motionerna T819 (s) yrkande 1, T813 (kds) yrkande 1 och T816
(v) yrkande 4 föreslås sålunda att 300 miljoner kronor anvisas
under anslaget för nästa budgetår, dvs. 50 miljoner kronor
utöver vad regeringen föreslår. I motionerna framförs farhågor
för att postservicen i glesbygd försämras vid en neddragning av
medelsanvisningen.
I motionerna T819 (s) yrkande 1 och T813 (kds) yrkande 2
föreslås vidare -- för att statsbudgeten inte skall belastas med
den i motionerna föreslagna ökningen av medelsanvisningen i
förhållande till regeringens förslag -- att det överskott som
Postverket förutsätts inleverera till Statsverket under nästa
budgetår skall beräknas till 50 miljoner kronor utöver det
belopp som har förutskickats i budgetpropositionen (vid
inkomsttitel 2111).
I motion T217 (s) vänder sig motionärerna också mot en
neddragning av anslaget. De anser att en neddragning kommer att
få stora negativa konsekvenser för dem som bor i glesbygd. En
minskning med 50 miljoner kronor motsvarar enligt motionärerna
kostnaderna för lantbrevbäring eller drift av postkontor i
glesbygd för en kundkrets om långt över 100000 hushåll.
Motionärerna anser vidare att riksdagen skall begära att
regeringen skall återkomma till riksdagen med ett sammanhållet
förslag till regional service beträffande postdistribution och
kassaservice och därvid beakta de ersättningsvillkor som krävs
för att servicen skall motsvara de krav som riksdagen har
ställt. I här aktuell del av yrkande 2 begärs att riksdagen som
sin mening skall ge regeringen till känna vad i motionen har
anförts om statens regionala ansvar beträffande postdistribution
och kassaservice.
Utskottet instämmer i de i motionerna uttalade farhågorna för
att en neddragning av medelsanvisningen under anslaget kan få
allvarliga konsekvenser för postservicen i glesbygd. Som
föreslås uttryckligen i de förstnämnda tre motionerna och
indirekt i den fjärde motionen bör 50 miljoner kronor utöver vad
regeringen har föreslagit -- dvs. 300 miljoner kronor -- anvisas
under anslaget för nästa budgetår.
Den med 50 miljoner kronor ökade belastning på
statsbudgeten, som följer av ett bifall till utskottets förslag
om medelsanvisning, bör som föreslås i motionerna T813 (kds) och
T819 (s) kompenseras genom att Postverket av sitt överskott
inlevererar 50 miljoner kronor utöver det belopp som har
förutskickats i budgetpropositionen.
Postlagsutredningen har i betänkandet (SOU 1993:9) Postlag med
ett förslag till en postlag m.m. lagt fram förslag till den
författningsreglering som behövs vid en ändrad
konkurrenssituation på postområdet och för att föra över
Postverkets myndighetsuppgifter till annan myndighet eller till
ett bolag. Enligt 1§ i lagförslaget skall det i landet finnas
en rikstäckande postservice som innebär att brev och paket kan
nå alla oavsett adressort. Det skall vidare enligt paragrafen
finnas möjlighet för alla att få brev befordrade till enhetligt
och rimligt pris, och privatpersoner skall också ha möjlighet
att få paket befordrade till enhetligt pris. Paragrafen innebär
att staten skall se till att det finns ett eller flera företag
som tillsammans åstadkommer en rikstäckande postservice. I
praktiken torde enligt utredningen den grundläggande
postservicen -- åtminstone under den närmaste tiden -- komma att
handhas av ett blivande statligt postbolag. En god grundläggande
postservice kan enligt utredningen garanteras t.ex. genom
bestämmelser i bolagsordningen för bolaget.
När det gäller Postverkets åligganden beträffande
betalnings- och kassaservice pekar Postlagsutredningen på att
det i budgetpropositionens bilaga 1 (finansplanen) har anförts
att postgiroverksamheten i fortsättningen skall regleras av en
särskild lag.
Då regeringen har för avsikt att redan under innevarande år
återkomma till riksdagen med förslag till grundläggande
lagstiftning om postbefordran och postgiroverksamhet samt i
samband därmed med förslag om bolagisering av Posten finns det
inte anledning att riksdagen nu skall begära ett sådant
sammanhållet förslag till regional service beträffande
postdistribution och kassaservice som åsyftas i motion T217 (s).
Utskottet är därför inte berett att förorda något riksdagens
initiativ med anledning av motionen i denna del, varför
motionsförslaget avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande postservice i skärgårdsområden
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo675 yrkande 3 i denna
del,
2. beträffande Nordenporto
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:T801 och 1992/93:T811,
3. beträffande prismål för portoavgifter för vissa
tidningar
att riksdagen avslår motion 1992/93:T806,
res. 1 (s)
men. (v) - delvis
4. beträffande Postverkets treårsplan
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner
Postverkets treårsplan för åren 1994--1996,
5. beträffande Postverkets upplåning och utlåning
att riksdagen
a) godkänner vad i propositionen har anförts om Postverkets
rätt att ta upp lån på marknaden eller i Riksgäldskontoret och
att låna ut pengar till bolag i Postkoncernen,
b) godkänner vad i propositionen har anförts om ram för
Postverkets upplåning och Postverkets utlåning till bolag i
Postkoncernen,
6. beträffande samarbete med Nordbanken och övriga
banker
att riksdagen godkänner vad i propositionen har anförts om
Postverkets fortsatta samarbete med Nordbanken och övriga
banker,
7. beträffande inriktningen mot bolagisering av
Postverket
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:T217 yrkande 1
i denna del och 1992/93:T816 yrkandena 2 och 3 godkänner den i
propositionen föreslagna inriktningen mot en bolagisering av
Postverket senast den 1 januari 1994,
res. 2 (s)
men. (v) - delvis
8. beträffande medelsanvisning till rikstäckande
betalnings- och kassaservice, m.m.
att riksdagen
a) med anledning av regeringens förslag samt med bifall till
motionerna 1992/93:T217 yrkande 2 i denna del, 1992/93:T813
yrkande 1, 1992/93:T816 yrkande 4 och 1992/93:T819 yrkande 1 i
denna del till Ersättning till Postverket för rikstäckande
betalnings- och kassaservice för budgetåret 1993/94 anvisar
ett reservationsanslag på 300000000 kr,
b) med anledning av regeringens förslag samt med bifall till
motionerna 1992/93:T813 yrkande 2 och 1992/93:T819 yrkande 1 i
denna del godkänner att Postverkets inlevererade överskott under
budgetåret 1993/94 ökas med 50000000 kr utöver tidigare
beslutade avkastningskrav,
9. beträffande ett sammanhållet förslag till regional
service
att riksdagen avslår motion 1992/93:T217 yrkande 2 i denna
del.
res. 3 (s)
Stockholm den 15 mars 1993
På trafikutskottets vägnar
Sven-Gösta Signell
I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Sten
Andersson i Malmö (m), Håkan Strömberg (s), Kenth Skårvik (fp),
Sten-Ove Sundström (s), Elving Andersson (c), Jan Sandberg (m),
Anita Jönsson (s), Lars Svensk (kds), Kenneth Attefors (nyd),
Jarl Lander (s), Lars Björkman (m), Ines Uusmann (s), Lars
Biörck (m) och Sigrid Bolkéus (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Prismål för portoavgifter för vissa tidningar (mom.3)
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "I betänkandet" och slutar med "hösten 1992" bort ha
följande lydelse:
Den tidigare ordningen med prismål för här aktuella
tidskrifter motiverades med det monopol som Posten har när det
gäller distributionen av de här aktuella tidskrifterna.
Postverket har också räknat fr.o.m. den 1 juli 1991 -- som
redovisas ovan -- höjt avgifterna för distributionen av
tidskrifter i två omgångar med sammanlagt 21,1%. De här
aktuella tidskrifterna omfattar fackföreningstidningar,
kulturtidskrifter samt religiösa och andra tidskrifter. Höga
avgifter för distributionen av tidskrifterna hämmar utgivningen
och spridningen av dem, vilket kan få stor betydelse för
opinionsbildning och informationsspridning.
Utskottet ställer sig därför bakom motionärernas förslag att
ordningen med prismål för portoavgifter för här aktuella
tidskrifter bör återinföras.
Vad utskottet sålunda har anfört om prismål för
portoavgifter för vissa tidningar bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande prismål för portoavgifter för vissa
tidningar
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:T806 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Inriktningen mot bolagisering av Postverket (mom.7)
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Frågor om" och på s. 15 slutar med "Postverkets
överskott" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill i likhet med motionärerna i motion T217 (s)
framhålla att det är en nationell angelägenhet att trygga en god
och rättvis kommunikationsförsörjning i hela landet och att det
är en nationell angelägenhet att utveckla och förvalta
infrastrukturen. Av detta följer, som motionärerna framhåller,
att infrastrukturen skall kontrolleras av staten. Diskussionen
om associationsform för Posten, Statens järnvägar och Televerket
bör, som motionärerna också framhåller, inte i första hand
handla om vilken associationsrättslig form en viss verksamhet
bör ha. Viktigare är att klarlägga hur angelägna mål för en
verksamhet skall kunna uppnås på det mest effektiva sättet,
såsom t.ex. tillgänglighet till service, kostnadseffektivitet,
valfrihet. På merparten av de områden inom vilka affärsverken
verkar kommer dessa att vara monopolister oberoende av
associationsform, då tekniska fördelar och stordriftsfördelar
innebär att en effektiv marknad kommer att domineras av en stor
aktör, såsom när det gäller t.ex. brevbefordran.
Om bolagisering av posten skall få ske måste -- i
överensstämmelse med den principiella inställning som ligger
bakom motion T217 (s) -- Posten i bolagsform kunna uppfylla
bl.a. följande krav som gäller för Posten i affärsverksform,
nämligen att det statliga ägandet är oförändrat, att praktiska
lösningar för att trygga sociala åtaganden garanteras, att
regionala förpliktelser uppfylls på ett tillfredsställande sätt,
att riksdag och regering fastställer service- och kvalitetsmål
för verksamheten, att konkurrens på området sker på likvärdiga
villkor samt att allmänheten har insyn i verksamheten. Med
hänsyn till att pensionsåtaganden vid en bolagisering kommer att
belasta balansräkningen måste vidare resurstillskott härför vara
tryggade. Regeringen har inte kunnat övertyga utskottet om att
ovannämnda krav kommer att uppfyllas vid en bolagisering av
Posten. Utskottet kan därför inte tillstyrka att riksdagen skall
godkänna vad i propositionen anförs om inriktning mot
bolagisering av Postverket.
Vad utskottet sålunda med anledning av motion T217 (s) har
anfört om inriktningen mot bolagisering av Postverket bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vad utskottet sålunda har anfört tillgodoser syftet med
motion T816 (v) i här aktuella delar. Yrkandena 2 och 3 i
motionen påkallar således inte något initiativ av riksdagen och
avstyrks därmed.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:
7. beträffande inriktningen mot bolagisering av
Postverket
att riksdagen med avslag på regeringens förslag och motion
1992/93:T816 yrkandena 2 och 3 samt med bifall till motion
1992/93:T217 yrkande 1 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
3. Ett sammanhållet förslag till regional service (mom.9)
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Postlagsutredningen har" och slutar med
"motionsförslaget avstyrks" bort ha följande lydelse:
Föredragande departementschefen anförde vid behandlingen i
1991/92 års budgetproposition beträffande frågan om rikstäckande
betalnings- och kassaservice att ersättning borde beräknas
särskilt för budgetåret 1992/93 och att ett nytt anslag borde
inrättas härför. För tiden därefter borde enligt
departementschefen emellertid ett flerårigt avtal slutas mellan
staten och Postverket för köp av betalnings- och kassaservice.
Utskottet vill för sin del förorda ett sådant avtal såsom en
bättre ordning än den nuvarande, varvid statsmakterna ensidigt
fastlägger de ekonomiska villkoren för här aktuell postservice.
Som underlag för en avtalslösning på området bör såsom
föreslås i motion T217 (s) ett förslag till regional service
beträffande postdistribution och kassaservice framläggas, vari
beaktas de ersättningsvillkor som krävs för att servicen skall
motsvara de krav som riksdagen har ställt.
Vad utskottet sålunda har anfört om ett sammanhållet förslag
till regional service bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande
lydelse:
9. beträffande ett sammanhållet förslag till regional
service
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:T217 yrkande 2 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Karl-Erik Persson (v) anför:
Prismål för portoavgifter för vissa tidningar
Jag biträder hemställan i reservation 1.
Inriktningen mot bolagisering av Postverket
Som framhålls i motion T816 (v) bör Posten även i
fortsättningen vara affärsverk och postgirot även i
fortsättningen ingå i affärsverket. Som motionärerna framhåller
kan inom ramen för associationsformen affärsverk lönsamma delar
av Postens verksamhet få bekosta olönsamma delar. De statligt
anställda måste få utveckla en arbetsplatsdemokrati som
effektiviserar verksamheten, men möjligheterna härför försvåras
om Posten omvandlas till aktiebolag. Dessutom reduceras
möjligheterna till insyn i verksamheten. Utskottet kan därför
inte tillstyrka att riksdagen godkänner vad i propositionen har
anförts om bolagisering av Posten.
Riksdagen bör således inte godkänna vad i propositionen har
anförts om inriktning mot bolagisering av Postverket. Motion
T816 (v) tillstyrks sålunda i här aktuella delar. Vad utskottet
sålunda föreslår tillgodoser det här aktuella förslaget i motion
T217 (s), som därför inte påkallar något initiativ av riksdagen.
Detta motionsförslag avstyrks således.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.
7 borde ha hemställt:
7. beträffande inriktningen mot bolagisering av
Postverket
att riksdagen med avslag på regeringens förslag och motion
1992/93:T217 yrkande 1 i denna del samt med bifall till motion
1992/93:T816 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförts,
Innehållsförteckning
Sammanfattning1
Propositionen2
Postväsende2
Anslagsfrågor2
J 1. Ersättning till Postverket för rikstäckande
betalnings- och kassaservice2
Motionerna2
Bakgrund3
Postverkets uppgifter och organisation3
Former för styrning av Posten5
Riksdagens och regeringens krav på Posten6
Utskottet6
1 Postverkets treårsplan för åren 1994--1996, m.m.6
1.1 Propositionsförslaget6
1.2 Postservicen i skärgårdsområden7
1.3 Nordenporto motsvarande inrikesporto8
1.4 Prismål för portoavgifter för vissa
tidningar9
1.5 Utskottets ställningstagande till treårsplanen10
2 Postverkets upplåning samt utlåning till bolag
inom Postkoncernen10
3 Det fortsatta samarbetet med Nordbanken och
övriga banker11
3.1 Bakgrund11
3.2 Propositionsförslaget och utskottets
ställningstagande12
4 Inriktning mot bolagisering av Postverket12
4.1 Bakgrund12
4.2 Propositionens förslag, motionsförslag och
utskottets ställningstagande13
5 Medelsanvisning till ersättning till Postverket för
rikstäckande betalnings- och kassaservice, m.m.15
Hemställan17
Reservationer18
Meningsyttring av suppleant20